Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter

Transkript

1 MILJÖEKONOMI 29 november 2010 Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter Maria Vredin Johansson

2 Climatools Femårigt forskningsprogram finansierat av Naturvårdsverket, Syfte: att ta fram en uppsättning verktyg som kan underlätta för (främst kommunala) samhällsplanerare och andra beslutsfattare att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Budget: 25 miljoner kronor. Samarbete mellan FOI, KTH, Umeå universitet och KI. Åtta verktyg i verktygslådan.

3 Hållbarhetsanalys Verktyget syftar till att identifiera, kvantifiera och ekonomiskt värdera ekonomiska, miljömässiga och sociala (etiska) effekter av olika anpassningsåtgärder. Verktyget består av två delar: Del 1: Kartläggning av åtgärders konsekvenser Del 2: Värdering av åtgärders konsekvenser i pengar. Innebär, för åtgärder med effekter på hälsa, att dessa ska identifieras, kvantifieras och värderas i pengar. Tydliggör de hälsovärden som står på spel vid (kommunala) klimatanpassningsbeslut.

4 Hälsoeffekter av ett förändrat klimat Världshälsoorganisationen (WHO, 2000) definierar fem huvudgrupper av hälsoeffekter från klimatförändringar: 1. Temperaturrelaterad sjuklighet och dödlighet 2. Väderrelaterade naturkatastrofer 3. Ändrad luftkvalitet 4. Ändrad smittspridning via vatten och föda 5. Vektorburna sjukdomar Vi använder dessa grupperingar när vi räknar på samhällsekonomiska värderingar.

5 Klimatanpassning Klimatanpassning avser förändringar i processer, metoder, och strukturer som genomförs i syfte att mildra negativa förväntade effekter eller tillvarata nya möjligheter som uppstår till följd av klimatförändringarna. Anpassningskapaciteten varierar mellan geografiska områden, socioekonomiska grupper och över tiden. Kopplingen mellan kostnad och nytta är tydligare för anpassningsåtgärder än för åtgärder som syftar till att minska utsläppen. Avvägning mellan en åtgärds kostnad och dess nytta. Verktyget hållbarhetsanalys kan vara till hjälp.

6 Nyttan av klimatanpassning Vilka negativa hälsoeffekter kan undvikas genom klimatanpassning? 1. Minskad dödlighet (mortalitet) 2. Minskad sjuklighet (morbiditet) För att uppskatta nyttans storlek behöver vi: a) Identifiera en effekt b) Kvantifiera en effekt c) Värdera effekten ekonomiskt a) och b) är inte ekonomer bra på!

7 Ekonomisk värdering av minskad mortalitet Mäts genom värdet av ett statistiskt liv (VSL) eller värdet av ett statistiskt levnadsår (VOLY). Tabell 1 Ekonomiska värderingar av ett statistiskt liv (VSL) Svenska kronor, 2007-års prisnivå VSL Källa Brodin (2007) Hultkrantz och Svensson (2008) Alberini m.fl. (2006) USEPA (2009) Holland och Pye (2006) Anm. Samtliga värden är om de ges i utländsk valuta först omräknade till svenska kronor med hjälp av Riksbankens årliga, genomsnittliga, valutanoteringar (se Riksbanken, 2009) och sedan justerade till 2007-års prisnivå med hjälp av konsumentprisindex (SCB, 2009). Siffrorna är avrundande till närmaste tal. VSL på 22 miljoner ger ett VOLY på ungefär kr.

8 Ekonomisk värdering av minskad morbiditet Sjukdomstillstånd spänner över ett spektrum av symptom förknippade med mer eller mindre obehag. Medelvärden det typiska utfallet av en sjukdom. Alla dagar med ohälsa värderas lika. Totala värderingen (TV) ges av: TV = Vårdkostnad + Produktivitetsbortfall + Obehag Cost of illness (COI)

9 Ekonomisk värdering av minskad morbiditet 1) Vårdkostnad per dygn Källa: KPP databasen, Register med resurskostnader för behandling. Bygger på MDC och DRG. 2) Produktivitetsbortfall per dygn Källa: Europakommissionen, CAFE. Direkta kostnader: lön, ersättning till vikarier och förlorad service- och produktionstid (median: 800 kr/dag). Indirekta kostnader: Sämre kvalitet, missnöjda kunder och framtida förluster (1 581 kr/dag). Total kostnad: kr/dag.

10 Ekonomisk värdering av minskad morbiditet 3) Obehag per dygn Källa: Diverse betalningsviljestudier. CV-studier av specifika diagnoser eller symptom. MRAD (Minor Restricted Activity Day), betalningsviljan för att undvika en dag med begränsad aktivitet. Trafikskadenämndens hjälptabell för bestämmande av ersättning för sveda och värk.

11 Ekonomisk värdering av minskad morbiditet Tabell 1 Genomsnittliga vårdkostnader för temperaturrelaterad sjuklighet Svenska kronor, samtliga åldersgrupper (0 85+), (K) = komplikationer, (U) = utan komplikationer (MDC04: Andningsorganens sjukdomar; MDC05: Cirkulationsorganens sjukdomar; MDC11: Sjukdomar i njure och urinvägar) DRG Kön Genomsnittlig kostnad per vårdtillfälle Kroniskt obstruktiv lungsjukdom 121 Hjärtinfarkt (K) 122 Hjärtinfarkt (U) 123 Hjärtinfarkt (död inom 3 dygn) 127 Hjärtsvikt och chock 323 Urinvägssten (K) 323 Urinvägssten (U) Genomsnittlig kostnad per vårddag 2007 Kvinnor Män Båda könen Kvinnor Män Båda könen Kvinnor Män Båda könen Kvinnor Män Båda könen Kvinnor Män Båda könen Kvinnor Män Båda könen Kvinnor Män Båda könen

12 Ekonomisk värdering av minskad morbiditet Tabell 1 Genomsnittliga vårdkostnader för sjukdomstillstånd från ändrad luftkvalitet Svenska kronor, (K) = komplikationer, (U) = utan komplikationer (MDC04: Andningsorganens sjukdomar och MDC21: Skador, förgiftningar och toxiska effekter) DRG Kön Åldersgrup Genomsnittlig kostnad Genomsnittlig kostnad p per vårdtillfälle 2007 per vårddag och 098A Bronkit och astma (K) Kvinnor Män Båda könen och 098B Bronkit och astma (U) Kvinnor Män Båda könen och 448 Allergiska reaktioner Kvinnor Män Båda könen

13 Ekonomisk värdering av minskad morbiditet Tabell 1 Totala värderingar, sammanfattande exempel Svenska kronor per individ och dag, 2007-års prisnivå Ohälsa(grupp) Vårdkostnader Produktivitetsbortfall Obehag Total värdering Temperaturrelaterad sjuklighet Väderrelaterade naturkatastrofer i.u Ändrad luftkvalitet Ändrad smittspridning via vatten och föda Vektorburna sjukdomar

14 Slutsatser Grovt förenklat kan klimatrelaterad ohälsa värderas till cirka kronor per dygn. Vårdkostnader: 60 procent Produktivitetsbortfall: 30 procent Obehag: 10 procent VSL: 22 miljoner kronor. VOLY: kronor per år.

15 Tack för att ni lyssnat!