Hur kan man arbeta med klimatförändringens hälsoeffekter inom Kommun och Landsting? Ida Knutsson Avdelningen för analys och uppföljning

Transkript

1 Hur kan man arbeta med klimatförändringens hälsoeffekter inom Kommun och Landsting? Ida Knutsson Avdelningen för analys och uppföljning

2 Disposition Folkhälsopolitiken och FHI Behovet av klimatanpassning samt kommuners och landstings roll i arbetet Värmeböljor Stormar Risk- och sårbarhetsanalyser Slutsatser

3 Övergripande mål för folkhälsopolitiken (proposition2002/03:35 och 2007/08:110) Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

4 Folkhälsans 11 målområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

5 Statens folkhälsoinstituts uppgift är att främja hälsa och förebygga sjukdomar och skador. Särskild vikt ska fästas vid insatser för de grupper som är utsatta för de största hälsoriskerna. Verksamheten ska stå på vetenskaplig grund.

6 De tre huvuduppgifterna är att: Ansvara för sektorsövergripande uppföljning och utvärdering av insatser inom folkhälsoområdet. Vara ett nationellt kunskapscentrum för metoder och strategier på området. Ansvara för övergripande tillsyn inom alkohol-, narkotika och tobaksområdena.

7 Klimatförändringar och folkhälsa Kommer att påverka människors levnadsförhållanden och därmed också folkhälsan. The Lancet konstaterade nyligen att klimatförändringarna är det här århundradets största hot mot världshälsan. Det är särskilt sårbara grupper som äldre, barn, fattiga, personer med funktionsnedsättningar eller vissa kroniska sjukdomar som drabbas av ett varmare klimat. Personer med annan språktillhörighet kan också behöva beaktas särskilt när det gäller att sprida information.

8 EU Anpassningen börjat, men sker på osystematiskt sätt Anpassningsstrategi Utveckla riktlinjer och övervakningsmekanismer, stärka nuvarande system för övervakning samt bedöma effekter för utsatta samhällsgrupper.

9 WHO WHO har uppmanat medlemsländerna att uppskatta hur sårbar folkhälsan är till följd av klimatförändringar samt att ta fram strategier för att minska sårbarheten. Viktigt att mildra konsekvenserna genom planering. Workplan Syftet är att öka medlemsländernas kapacitet att hantera sårbarhet, risker och konsekvenser för hälsan. Syftet är också att identifiera lämpliga åtgärder och strategier för att beakta sårbara grupper. Utbyta goda erfarenheter och kunskap.

10 Sverige Klimat- och sårbarhetsutredning (SOU 2007:60) En sammanhållen klimat- och energipolitik (Prop.2008/09:162)

11 Klimatförändringens hälsoeffekter i kommun och landsting Förhållandevis ny fråga att arbeta med. Lite kunskap och forskning om kommunernas och landstingens arbete. Verktyg och rutiner behöver utvecklas. Under 2008 gjorde FHI en intervju av 10 kommuner som del av en studie om klimatförändringar. Klimatfrågan uppfattas som alltmer aktuell och angelägen. Ännu finns mycket lite konkret gjort kring krisberedskapsplanering och förebyggande arbete. På gång Hur gör man? Vad vet vi? Vad är viktigt? Vad funkar?

12 Climatools Forskningsprogram som startade hösten 2006 och beräknas pågå till Omfattar 25 miljoner kronor. Climatools arbetar med att ta fram en uppsättning verktyg som underlättar för samhällsplanerare och beslutsfattare att anpassa samhället till konsekvenserna av klimatförändringen. Climatools drivs av FOI på uppdrag av Naturvårdsverket. Ett fokusområde är hälsa. Målgrupp för verktygsutvecklingen är framför allt svenska kommuner.

13 Publikationer på Carlsson-Kanyama, Annika, m fl, Konsekvenser av värmeböljan i juli En mediainventering för Skåne och Mälardalen, FOI-R SE, januari 2011 Dahl, Emmy och Henriksson, Malin, Genusdimensioner i svensk kommunal planering och krishantering. En forskningsöversikt, VTI rapport 677, april Carlsson-Kanyama, m fl, Att använda geografisk information vid väderkriser för att bistå sårbara grupper i ett förändrat klimat, FOI-R SE, maj Rocklöv, Joakim, m fl, Hälsopåverkan av ett varmare klimat - en kunskapsöversikt, Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar, 2008:1. Waldau, Susanne, Aktörer och funktioner i hälso- och sjukvårdssektorn vid olika klimathändelser, FOI-R SE, november Mossberg Sonnek, Karin m fl, Anpassning till klimatförändringar i risk- och sårbarhetsanalyser på kommunal nivå, FOI-R SE, december 2007.

14 Värmeböljor Sommaren 2010 publicerade FHI en studie om värmeböljor inträffade fler dödsfall. Sårbara grupper drabbas hårdast: KOL, psykisk sjukdom eller diabetes. Åtgärder föreslås för att förebygga.

15 Åtgärder kring värmeböljor Nationellt varningssystem för värmeböljor, likt till exempel det i Frankrike eller England. Beredskapsplaner och handlingsplaner för värmeböljor inom hälso- och sjukvård. Myndigheter kan utarbeta råd om hur man bör agera. Utbilda vårdgivare och vikarier om hälsoeffekter och förebyggande åtgärder.

16 Het sommar 2010 I Skåne kan sommarens värmebölja ha orsakat över 100 förtida dödsfall. Till detta kommer samhällskostnaderna. Samhällets beredskap för att varna och hjälpa de mest sårbara är i dag närmast obefintlig. I en debattartikel publicerad i Dagens samhälle ger klimatforskare och Statens folkhälsoinstitut exempel på vad som kan förbättras. Rör bland annat kommunernas och landstingens roll.

17 Förbättringar i samhället Kommunerna bör öka beredskapen för den extra påfrestning en värmebölja innebär både för personal och vårdtagare. Socialstyrelsen bör se över sina allmänna råd om temperatur inomhus. Kommunerna behöver få veta vilka som kan behöva speciell hjälp vid värmeböljor. Om de får tillgång till uppgifterna, som naturligtvis ska hanteras enligt gällande sekretesslagstiftning, skulle de vara bättre rustade både för beredskap och för åtgärder. Kommunerna kan inventera svala utrymmen. I andra länder finns samarbetsavtal med till exempel kyrkor, vilket innebär att lokalerna kan användas vid extrema förhållanden. Ett värmevarningssystem bör införas. Läkare bör få som uppgift att varna patienter som tar vissa läkemedel när en värmeperiod närmar sig. Mer tillämpad forskning. (Dagens samhälle 12 januari 2011 )

18 Vilken typ av anpassning? Förebyggande (proaktiv) eller reaktiv. Stormen Gudrun i januari 2005 ledde till reaktiv klimatanpassning. Många skaffade sig bland annat reservaggregat. Kommunerna: Skarpa lägen är tyvärr de bästa övningarna.

19 Bilder av en storm Länsstyrelsen i Kronobergs län. 5 av 27 vårdcentraler fick strömavbrott. Ambulansorganisationen fick först kännedom om allvaret. Största lärdomen är att samverkansfrågor behöver lösas innan allvarliga situationer uppstår. Krissam hade en viktig roll.

20 Hälsokonsekvensbedömningar (HKB) Regeringsuppdrag till FHI Metod för att systematiskt arbeta med hälsokonsekvenser. Analysera hälsokonsekvenser och presentera dessa för beslutsfattare eller planerare. Sårbara grupper

21 Hälsokonsekvensbedömning i risk- och sårbarhetsanalyser Viktigt att planera och vara förberedd för att mildra effekterna av klimatförändringar! Planera för sårbara grupper i risk- och sårbarhetsanalyser genom rundabordssamtal/spel som innefattar HKB. Bygger på erfarenheter och tänkta klimatscenarier.

22

23

24 Slutsatser Kommuner och landsting bör vara förberedd kring klimatförändringens hälsoeffekter genom anpassning: Kunskap, strategier och medvetenhet att planera rätt utifrån kända effekter handlingsplaner, krishantering och beredskap

25 Tack för att ni lyssnade!