Folkhälsopolitiskt. program

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkhälsopolitiskt. program"

Transkript

1 Folkhälsopolitiskt program 1

2 2

3 Alla har rätt till ett gott liv En god hälsa är för de flesta av oss något som vi värdesätter mycket högt. Alltför ofta är den goda hälsan något som vi tar för givet ända tills något händer. Hälsa betyder olika saker för olika människor. Att vara fri från sjukdom är för de flesta ett tecken på hälsa. Den som inte kan klara av vardagens olika påfrestningar kan emellertid uppleva ohälsa, även utan att ha någon definierbar sjukdom. Den som har något funktionshinder kan uppleva sviktande hälsa i olika situationer. Den som inte har naturlig tillhörighet till vårt samhälle etiskt eller kulturellt kan uppleva olika svåra situationer som ohälsa. För landstinget som demokratisk institution är det viktigt att arbeta för att säkerställa allas rätt till hälsa och ett gott liv så långt som möjligt. En grundförutsättning i detta är att alla medborgare ska ha lika rättigheter och möjligheter, oavsett om man har en funktionsnedsättning eller om man har en annan etnisk och kulturell bakgrund än den som flertalet svenskar har. Landstingsfullmäktige har i ett folkhälsopolitiskt program, ett handikappolitiskt program och ett intergrationspolitiskt program lagt fast hur landstinget som samhällsinstitution och hur vi som anställda ska förhålla oss i olika situationer. Det är allas vår utmaning och det bör vara vår ambition att leva upp till de mål fullmäktige har lagt fast. Sture Andersson landstingsdirektör 3

4 Hälsa och demokrati Målen för hälso- och sjukvården är en god hälsa för hela befolkningen och en vård på lika villkor. Alla ska ha lika möjlighet till en bra vård med hänsyn till landstingets prioriteringar och resurser. Kulturell tillhörighet, kön, ålder, utbildningsnivå, bostadsort, social ställning eller förmåga att betala får inte påverka. Hälsa Hälsa är något som vi eftersträvar och vill bibehålla. Det finns många definitioner av eller försök att beskriva vad hälsa är. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa något annat och mer än att vara fri från sjukdom. Många har sökt efter en definition som rymmer insikten om att individens sätt att förhålla sig till sina omständigheter spelar roll för hälsan. Olika levnadsförhållanden och ålder gör att man uppfattar hälsa och sjukdom på olika sätt. Det gäller både hur individen själv och dennes omgivning uppfattar situationen. Hälsa kan då definieras som människors förmåga att klara de påfrestningar som livet ger. Hälsans bestämningsfaktorer De faktorer i individens omgivning som påverkar hälso- och sjukdomsutvecklingen kallas hälsans bestämningsfaktorer (se illustration på nästa sida). Dessa faktorer påverkar och samspelar med varandra. Ålder, kön och arv är faktorer som vi normalt inte kan påverka. Vi föds med olika motståndskraft mot sjukdomar. Barns vuxenkontakt, tillgången till socialt stöd och socialt nätverk har betydelse för individens självförtroende, självbild och sociala förmåga. Syftet med de nationella målen för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Det fastslås att det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden som beskriver strukturella faktorer och levnadsvanor. Demokrati Ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder folkmakt. Ett demokratiskt samhälle är byggt på humanism och rättvisa och en övertygelse om att alla människor har lika värde. Alla ska kunna kräva sin rätt att delta i samhällets frågor, men det ska vara frivilligt att göra det. Demokrati förutsätter att varje individ har möjlighet till delaktighet och inflytande. Det innebär att alla ska ha lika rätt och samma möjligheter i samhället. Alla måste också kunna ta del av information och göra sig hörda. Samhället bör byggas med insikten om att alla människor är lika värda och att mångfald berikar. De mänskliga rättigheterna är universella. Med detta menas att en kränkning mot en mänsklig rättighet är en kränkning oavsett var i världen den begås. Var och en ska ges möjlighet att växa som människa tillsammans med andra, ha makt över sitt liv och bli sedd som en person. 4

5 Hälsans bestämningsfaktorer Samband mellan hälsa, individ och samhälle Som grund för välfärdssamhället har demokratin avgörande betydelse för folkhälsan. Att kunna påverka och att ha inflytande utgör inte bara demokratins grund utan också den egna hälsans grund. Forskning visar att personer som upplever livet som begripligt, hanterbart, meningsfullt och känner möjlighet att påverka sin situation klarar påfrestningar bättre än andra. Känsla av sammanhang och delaktighet utgör därmed en viktig grund för människors hälsa. De stora förbättringarna i folkhälsan har i huvudsak åstadkommits genom breda samhällsförändringar och inte genom medicinska insatser. Det är därför viktigt att alla aktörer i samhället verkar för att främja hälsa och förebygga ohälsa. 5

6 6

7 Folkhälsan är allas ansvar Ett folkhälsopolitiskt program är en gemensam strategi för att främja hälsan. Programmet vill synliggöra faktorer som påverkar hälsan hos länets befolkning och belysa möjligheter till förbättring. Mot bakgrund av kvinnors och mäns olika livsvillkor, livsstil och biologi är ett genusperspektiv viktigt i allt folkhälsoarbete. Hälsokonsekvensbeskrivningar (HKB) är ett verktyg för att få med hälsoaspekten i politiska beslut. I en hälsokonsekvensbeskrivning beskrivs vilka eventuella effekter som olika beslut kan få på människors hälsa. Vi vet att det är många faktorer som påverkar folkhälsan. Sociala nätverk, levnadsvanor, utbildning, kultur och livsmiljö har stor inverkan. Detta gör folkhälsan till allas ansvar. Landstinget Kronoberg och kommunerna i länet har ett övergripande ansvar för kronobergarnas hälsa. Med hjälp av det folkhälsopolitiska programmet kan vi, tillsammans med övriga aktörer, agera kraftfullt och komplettera varandras insatser. Viktigt är också att individen har kunskap om vad man själv kan göra för att påverka den egna hälsan och må bra. Syftet är: att skapa förutsättningar för kronobergarna att bibehålla eller förbättra hälsan att kommunerna och landstinget ska samverka och utifrån programmet ta fram lokala folkhälsoplaner att klarlägga hur folkhälsofrågor av gemensamt intresse ska initieras och hanteras 7

8 8

9 Det övergripande syftet för den svenska folkhälsopolitiken är att skapa förutsättningar för en jämlik och jämställd hälsa. De elva nationella målen är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Det folkhälsopolitiska programmet för Kronobergs län fokuseras på fem områden utifrån de elva nationella målen. De fem prioriterade områdena är: delaktighet och inflytande i samhället trygga och goda uppväxtvillkor ökad hälsa i arbetslivet en mer hälsofrämjande hälso-och sjukvård levnadsvanor (mål 8, 9, 10 och 11) Från dessa områden har mål tagits fram som är viktiga ur ett livscykelperspektiv, det vill säga för: barn och ungdom vuxna äldre Målen är mätbara och möjliga att följa upp med utgångspunkt från den barn- och ungdomsenkät och befolkningsenkät som genomförts i vårt län samt annan befintlig statistik. 9

10 10

11 1. Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet, demokrati och jämställdhet i samhället och i vardagen skall vidareutvecklas. Synpunkter från medborgare och de som brukar landstingets och kommunernas tjänster ska användas i planering och verksamhetsutveckling. Respekt för de mänskliga rättigheterna och goda bemötanden stärker relationerna mellan människor och samhälle. En avgörande faktor för att skapa och upprätthålla hälsa är människans känsla av sammanhang och möjlighet att påverka sitt liv. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter att vara delaktiga inom alla väsentliga områden i livet. Det är viktigt att stödja fortsatt samverkan och delaktighet genom till exempel pensionärsråd, handikappråd och brukarråd inom landstingets och kommunernas verksamheter. Ungdomar behöver ha inflytande över sin vardag för att få ökad kunskap och personlig kompetens. Vardagsmakt är att kunna påverka sin situation i skolan, delta i utveckling på jobbet och att kunna påverka planering av vårdinsatser. Delaktighet hänger nära samman med demokrati. Det innebär att politikens arbetsformer har betydelse för människans hälsa, inte bara de politiska besluten. Vad ska uppnås? Medborgarnas inflytande stärks genom att enskilda kronobergare ges möjlighet att framföra sina åsikter i skolan, på arbetsplatsen och till olika myndigheter. Medborgardialogen inom landstinget är en viktig del i det politiska arbetet. Förslag på åtgärder Landstinget, kommunerna, näringslivet och föreningarna arbetar aktivt med att ge medborgarna möjlighet till delaktighet och inflytande. Landstingets politiska utskott arbetar med att utveckla och fördjupa medborgardialogen och skapa mötesplatser. 11

12 12

13 2. Trygga och goda uppväxtvillkor Barn har samma människovärde som vuxna men är mer sårbara. Därför behöver barn särskilt stöd och skydd. FN:s barnkonvention ska vara vägledande inom alla samhällsområden. FN:s barnkonvention slår fast att barnets bästa alltid ska komma i första hand. Avgörande betydelse för hälsa på jämlika villkor är att ge alla barn och ungdomar bästa möjliga förutsättningar för en god uppväxt. Barn och ungdomars psykiska hälsa har försämrats under senare år. Vi vet att barns hälsoförutsättningar skiljer sig åt i olika samhällsgrupper. Till exempel är låg fysisk aktivitet och rökning vanligare bland barn som växer upp i familjer med begränsade ekonomiska och sociala resurser. Eftersom barn inte själva kan välja sin uppväxtmiljö, är det viktigt att samhället så långt det är möjligt kompenserar för dessa skillnader. Vidare är föreningslivet ett viktigt komplement för att förbättra och utveckla barns sociala villkor. Det är också viktigt att samhällets resurser kommer alla till del oavsett kön, religion eller ursprung. Vad ska uppnås? Föräldrarollen uppmärksammas och stärks. Barn och ungdomars psykiska hälsa förbättras Förslag på åtgärder Landstinget och kommunerna bygger ut föräldrautbildningen så att föräldrarna blir säkrare i sin roll och kan ge barnen en trygg och säker uppväxt. Landstinget och kommunerna samarbetar i arbetet med att skapa hälsofrämjande miljöer och skolor för barn och ungdomar. 13

14 14

15 3. Ökad hälsa i arbetslivet Arbetslivet förändras i en riktning som underlättar för människor att kombinera arbete och familjeliv. Särskilt viktigt är att uppmärksamma utsatta gruppers hälsa och arbetsvillkor. Ett hälsofrämjande arbetsliv är till fördel för tillväxt och utveckling. Förvärvsarbete är en av de viktigaste grunderna för god hälsa. För de flesta människor har ett arbete stor betydelse för försörjning, identitet och social samvaro. Möjlighet till kompetensutveckling, delaktighet, ansvar, friskvård och god arbetsmiljö bidrar till att främja hälsa i arbetslivet. Det har också visat sig öka produktiviteten och kvaliteten i arbetslivet. En osäker arbetsmarknad, varsel, besparingar och omorganisationer, har ökat kraven i arbetslivet och skapat otrygghet för många. Den arbetsrelaterade hälsoutvecklingen är oroande eftersom långtidssjukskrivningarna har ökat såväl i riket som i Kronoberg. Ohälsotalet ökar främst bland kvinnor. Vad ska uppnås? Antal långtidssjukskrivna minskar. Fokus sätts på orsakerna till stressrelaterade sjukdomar och då särskilt de utsatta gruppernas situation. Hälsofrämjande arbetsplatser ses som en naturlig del i arbetslivet. Förslag på åtgärder Landstinget medverkar till att åtgärder vidtas för att minska ohälsan. Landstinget, kommunerna och näringslivet samarbetar för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. 15

16 16

17 4. En mer hälsofrämjande hälso-och sjukvård Hälso- och sjukvården arbetar för en helhetssyn på människan. Hälsokonsekvensbeskrivningar ska kunna göras inför politiska beslut. Hälso- och sjukvårdens möjligheter att främja hälsa vid sidan av att lindra och bota sjukdom är långt ifrån utnyttjade. Sjukvården har med sin specifika kompetens, breda kunskap, auktoritet och stora kontaktyta mot befolkningen en nyckelroll i folkhälsoarbetet. Arbetet behöver bli mer hälsoinriktat, vilket innebär en förskjutning mot en helhetssyn på människan och en övergång till ett mer hälsofrämjande och förebyggande arbete. Konsekvenserna för hälsan ska kunna belysas innan politiska beslut fattas i kommuner och landsting. Det innebär att förslagen bedöms utifrån hur de påverkar hälsan och situationen för de mest utsatta. Dessa bedömningar kan göras på flera sätt. En metod är s.k. hälsokonsekvensbeskrivningar (HKB). HKB kan bidra till att: sätta folkhälsofrågorna på den politiska dagordningen minska den ojämlika hälsan vitalisera det politiska arbetet På lång sikt skall hälsokonsekvenserna kunna bedömas i planer och politiska beslut inom alla samhällssektorer. Vad ska uppnås? Ett hälsofrämjande synsätt genomsyrar hela hälso- och sjukvården. Hälsokonsekvensbeskrivningar skall kunna göras inför komplexa politiska beslut. Förslag på åtgärder Landstinget och kommunerna arbetar aktivt för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Kompetensen hos egen personal och andra hälsoaktörer ökar genom fortsatt utbildning. Landstinget skall i samverkan med kommunerna och länsstyrelsen kunna verka för att politiska beslut som kan tänkas påverka människors hälsa föregås av hälsokonsekvensbeskrivningar. 17

18 18

19 5. Levnadsvanor (innefattar trygg och säker sexualitet, ökad fysisk aktivitet, goda matvanor samt minskat bruk av tobak och alkohol och ett samhälle fritt från narkotika och doping). Folkhälsoarbetet ska öka kunskapen om betydelsen av att välja en hälsofrämjande livsstil och stärka människors förutsättningar att påverka sin livssituation. Vår livsstil påverkas av våra livsvillkor. Det betyder att ekonomi, arbetslöshet, utbildning, socialt nätverk, boende och miljö påverkar hälsan. Kultur och fritidsaktiviteter har i huvudsak positiva hälsoeffekter. Det finns en tydlig skillnad i kulturvanorna mellan olika grupper i samhället. Folkhälsoarbetet ska inrikta sig på att stärka människors kontroll över sin livssituation. Ingen ska sakna information och kunskap om vad människor själva kan göra för att öka den egna hälsan och må bra. En lustfylld, trygg och säker sexualitet som inte möter fördomar, diskriminering, tvång eller våld är en hälsofrämjande källa till glädje och kraft. Samtidigt förekommer sexuella trakasserier, sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter. Ungdomar behöver vuxenstöd för en harmonisk utveckling som inte leder till risktagande eller destruktiva sexualitetsmönster. Värdet av fysisk aktivitet när det gäller att förebygga sjukdom har väl dokumenterats under senare år. Fysisk aktivitet kan påverka en rad sjukdomar och ohälsotillstånd på ett positivt sätt. Det är viktigt att stärka alla människors möjlighet att utöva idrott och fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet i skolan och förskolan är angeläget och att alla barn blir delaktiga i ämnet idrott och hälsa. Friluftsliv bör stimuleras både genom stöd till folkrörelser och bättre samhällsplanering. Goda matvanor har en avgörande betydelse för hälsan. Övervikt håller på att utvecklas till ett stort folkhälsoproblem som följs av ökad risk för olika sjukdomar. Det är viktigt att kronobergarnas kunskaper om sambanden mellan goda matvanor, fysisk aktivitet och hälsa ökar. Tobak är den enskilt största hälsorisken i Sverige. Viktiga mål i det tobaksförebyggande arbetet är att motverka ungdomars tobaksdebut och att understödja rökavvänjning. Sedan slutet av 1990-talet har det skett en snabb konsumtionsökning av alkohol. Överkonsumtion av alkohol är en av de största riskfaktorerna för sjukdom, olycksfall och våld. Det är en viktig uppgift att minska berusningsdrickandet, begränsa ungdomars alkoholdrickande och motverka alkoholkonsumtion i samband med arbete, graviditet och trafik. Det är mycket angeläget att ungdomar inte provar eller använder narkotika och motsvarande beroendeframkallande medel. Ambitionen bör vara ett narkotikafritt Kronoberg. 19

20 20

21 Vad ska uppnås? Den lustfyllda sexualiteten bejakas och antalet aborter och sexuellt överförbara infektioner minskar. Den fysiska aktiviteten ökar i alla åldersgrupper. Matvanorna förbättras hos hela befolkningen och antalet överviktiga minskar. Färre barn och ungdomar börjar röka och antalet rökare i alla åldersgrupper minskar. Ungdomars alkoholdebut senareläggs och den totala alkoholkonsumtionen i samhället minskar. Förslag på åtgärder Landstinget arbetar tillsammans med olika aktörer med information och kampanjer för en positiv sexualitet och för att antalet aborter och sexuellt överförbara infektioner minskar. Landstinget och kommunerna verkar tillsammans för att barn och ungdomar är mer fysiskt aktiva i vardagen. Landstinget använder sig av fysisk aktivitet på recept (FaR) inom närsjukvården. Landstinget samarbetar med olika organisationer för att människor långt upp i åldern är fysiskt aktiva. Landstinget uppmärksammar risken med övervikt hos barn redan på barnavårdcentralen. Landstinget arbetar tillsammans med kommunerna så att barn och ungdomar får kunskap om bra och hälsosam mat. Landstinget erbjuder, i samarbete med olika aktörer, hjälp och stöd till de som redan är överviktiga. Landstinget arbetar aktivt tillsammans med olika aktörer för att barn och ungdomar inte ska börja röka. Landstinget tillhandahåller rökavvänjning till de som vill sluta röka. Landstinget arbetar aktivt med olika aktörer för att fördröja ungdomars alkoholdebut, minska den totala alkoholkonsumtionen och uppnå ett narkotikafritt samhälle. Landstingets information om alkoholens skadeverkningar utökas. 21

22 22

23 23

24 Arbetsgrupp Ester Petersson (s) folkhälsoutskottet Gerd Lansler (kd) folkhälsoutskottet Ulla-Britt Storck (s) folkhälsoutskottet Roger Carlsson (fp) folkhälsoutskottet Göran Schultz (v) folkhälsoutskottet Lars-Erik Svensson (s) folkhälsoutskottet Kjell Gustafsson (c) vuxenutskottet Ers. Lars-Erik Karlsson (c) vuxenutskottet Lena Karlsson (c) barn- och ungdomsutskottet Göran Andersson (c) äldreutskottet Britt-Marie Falk, uppdragsavdelningen Gunnel Håkansson, uppdragsavdelningen Vill du ha fler ex av den här broschyren? Ring Dessa riktlinjer är antagna av landstingsfullmäktige

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN 2016-2019 Foto: Elin Hedström Handlingsprogram Datum för beslut: 2016-10-31 Kommunledningskontoret Reviderad: 2016 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Giltig till:

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Handikapppolitiskt. program

Handikapppolitiskt. program Handikapppolitiskt program 1 2 Alla har rätt till ett gott liv En god hälsa är för de flesta av oss något som vi värdesätter mycket högt. Alltför ofta är den goda hälsan något som vi tar för givet ända

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

1 (10) Folkhälsoplan

1 (10) Folkhälsoplan 1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers

Läs mer

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011

Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011 Vision för Essunga kommun: Genom närheten i vår kommun skapar vi kreativa och meningsfulla möten där idéer förverkligas och

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Folkhälsopolicy för Uppsala län

Folkhälsopolicy för Uppsala län Folkhälsopolicy för Uppsala län Syftet med en gemensam folkhälsopolicy i Uppsala län är att ge kommuner, landsting, regionförbund och länets övriga aktörer gemensamma utgångspunkter och förutsättningar

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Elva målområden för folkhälsoarbetet Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Hälsoplan för Årjängs kommun

Hälsoplan för Årjängs kommun Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Folkhälsopolicy med riktlinjer för 2015-2019 Dokumenttyp Policy, riktlinjer För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2019 Diarienummer 2014-383-773 Uppföljning och tidplan Kommunchef

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Härnösands kommun Karin Erlander karin.erlander@harnosand.se FOLKHÄLSOPLAN Bilaga 1 Datum 2014-09-29 Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Dokumentnamn Folkhälsoplan 2014-2020 Plan Fastställd/upprättad

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Nationella ANDT-strategin

Nationella ANDT-strategin Nationella ANDT-strategin En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Lena Bolin; Länssamordnare ANDT lena.bolin@lansstyrelsen.se ANDT-strategin 2016-2020 Syftet

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012 Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012 Antaget av Bromölla kommuns fullmäktige 2009-04-27 sidan Innehållsförteckning 2 Varför ska Bromölla kommun ha tobaks-,

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland

FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland 1 DENNA FOLKHÄLSOPOLITISKA POLICY har tagits fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna, den ideella sektorn och andra folkhälsoaktörer. Processen

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Antagen 14 mars 2017 Handlingsplan

Antagen 14 mars 2017 Handlingsplan Antagen 14 mars 2017 Handlingsplan Folkhälsorådet Köpings kommun Innehåll Folkhälsorådet 5 Delaktighet- en öppen kommun med kvalité 7 Ett tryggt och gott liv-livskvalité 8 Hållbar samhällsutveckling 9

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Idrott hela livet. Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten

Idrott hela livet. Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten Idrott hela livet Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten December 2015 Sid 2/12 Nationella folkhälsomål Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar

Läs mer

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Falköping

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Falköping Folkhälsoplan 2008 2011 Folkhälsorådet Falköping 1 2 Folkhälsoplan 2008-2011 Folkhälsoplanen ligger till grund för ett långsiktigt folkhälsoarbete i Falköpings kommun. Genom olika insatser skapas förutsättningar

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN 1 INLEDNING Policyn är en gemensam viljeinriktning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande

Läs mer

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Folkhälsopolitisk strategi

Läs mer

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige STRATEGISKT PROGRAM Gäller från och med budgetåret 2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-12-14 PÅ VÄG MOT 2030 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Det strategiska programmet

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa MILJÖMÅLSDAGARNA 2017 Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Sid. Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet

Läs mer

HÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET?

HÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET? FOLKHÄLSOPLAN Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2011-11-24 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Höganäs

Läs mer

HELA MALMÖ en folkhälsopolicy. Antagen av kommunfullmäktige

HELA MALMÖ en folkhälsopolicy. Antagen av kommunfullmäktige HELA MALMÖ en folkhälsopolicy Antagen av kommunfullmäktige 2010-11-23 En folkhälsopolicy Malmö växer. Befolkningen ökar för tjugofjärde året i rad. Malmö förändras och det går fort. Öresundsbron, Malmö

Läs mer

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Innehåll Varför en folkhälsopolitisk strategi i Norrbotten? Bakgrund...sid 1 Syfte...... sid 3 1 Ett hälsofrämjande helhetsperspektiv och stödjande miljöer...

Läs mer

Hälsopolitiskt program och handlingsplan 2008-2011

Hälsopolitiskt program och handlingsplan 2008-2011 Hälsopolitiskt program och handlingsplan 2008-2011 Folkhälsoarbete i Tibro kommun Förord Att vakna upp på morgonen och känna oss friska och starka att möta ännu en dag med positiva utmaningar är för de

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott BEFOLKNING BEFOLKNING Den typiska invånaren i Gnesta kommun Befolkningsutveckling Födelseöverskott Flyttningsöverskott Åldersstruktur Pendling 2000 Förvärvsarbetande Utbildning Befolkningsprognos 2015

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram Styrdokument, program Folkhälsosamordnare 2018-01-16 Helene Hagberg 08-59097173 Dnr Helene.Hagberg@upplandsvasby.se KS/2017:392 Folkhälsoprogram 2018-2020 Nivå: Kommungemensamt styrdokument Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,

Läs mer

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på

Läs mer

Folkhälsoplan Kristinehamns kommun

Folkhälsoplan Kristinehamns kommun Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se PLAN 1(12) Plan Policy Handlingsplan Rutin Instruktion Riktlinje Folkhälsoplan Kristinehamns kommun Dokumenttyp Plan Beslutsinstans

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Tillsammans för en god och jämlik hälsa Margareta Kristenson, Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/region Östergötland Senior advisor för det svenska HFS nätverket Kommissionär i

Läs mer

Verksamhetsplan för folkhälsorådet i Essunga kommun 2011

Verksamhetsplan för folkhälsorådet i Essunga kommun 2011 Verksamhetsplan för folkhälsorådet i Essunga kommun 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Mål för folkhälsoarbetet... 4 Lokalt folkhälsoarbete... 4 Folkhälsorådet i Essunga kommun...

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa. Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa

Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa. Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa Regional utvecklingsstrategi 2018-2030 Övergripande mål: Hög och jämn livskvalitet

Läs mer

Alingsås folkhälsomål 2019

Alingsås folkhälsomål 2019 Alingsås folkhälsomål 2019 delmål 2010-2012 = ^åí~öéå=~î=âçããìåñìääã âíáöé OMMVJNOJNS= =OON 1. Inledning Alingsås folkhälsomål ingår i de övergripande målen för samhällsutveckling enligt styrmodellen för

Läs mer