Höstvetets övervintring vid ett förändrat klimat
|
|
|
- Klara Karlsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Institutionen för växtproduktionsekologi Martin Weih Höstvetets övervintring vid ett förändrat klimat Höstvetets acklimatisering till köld Faktorer som påverkar höstvetets utvintring Klimatförändringar (Sverige) Framtidsscenarier, möjligheter för växtförädling, pågående forskning
2 Forskargrupp Martin Weih vid SLU Forskning om mekanismerna som styr växtproduktion i förhållande till miljö och genetik hos jordbruksgrödor, särskilt stråsäd (vete) och energigrödor (salix). Giulia Vico & Fereshteh Pourazari arbetar med vete. Exempel (i medierna): Forskning om flerårig spannmål Gamla vetesorter kan lösa miljöproblem Höstvetets övervintring i förändrat klimat kan förutses
3 Höstvetets acklimatisering till köld Dilemma ( trade-off ): Växter kan inte växa snabbt och samtidigt tåla låga vintertemperaturer (dvs. < 0 C)! Temperaturområden som är (o-)gynnsamma för olika vävnader och processer hos vete. Källa: Reynolds m.fl. (2001)
4 Höstvetets acklimatisering till köld Dilemma ( trade-off ): Växter kan inte växa snabbt och samtidigt tåla låga vintertemperaturer (dvs. < 0 C)! Perenna växter (i ex. Sverige) genomgår cykler med hög tillväxtpotential & låg frosttålighet under sommaren, men låg tillväxtpotential & hög frosttålighet under vintern. Dessa cykler styrs av miljöförhållandena (temperatur & ljus). Temperatur & ljus (dagslängd) fungerar således som inputsignaler för växter att ställa om sig till rätt modus.
5 (Höstvetets) acklimatisering till köld Klassiska exempel är vedartade växter (här salix): Källa: H. von Fircks (1994)
6 Höstvetets acklimatisering till köld Acklimatisering : Plantans vävnader måste utsättas för kyla för att härdas och sedan kunna överleva låga temperaturer! Hos höstvete är det den unga plantan som behöver härdas, och det tar ungefär två månader tills vävnaderna har uppnått maximal frosthärdighet. Olika växtdelar kan ha olika frosthärdighet. Frosthärdighet påverkas också av sortval!
7 Höstvetets acklimatisering till köld Olika växtdelar kan ha olika frosthärdighet. Kronans ( crown ) härdighet är avgörande, då den innehåller vävnaderna (meristem) som är viktiga för överlevnaden. Temperaturförhållandena strax under markytan är viktiga för acklimatisering & vinteröverlevnad hos höstvete! Källa: Struthers & Greer (2002)
8 Höstvetets acklimatisering till köld Höstvetets köldacklimatisering börjar under hösten (vid temp. < +9 C) och går snabbast när temperaturen strax under markytan ligger mellan +3 C och 0 C. Exempel för acklimatiseringsförlopp hos höstvete i Kanada Källa: Struthers & Greer (2002)
9 Höstvetets acklimatisering till köld Acklimatiseringsförloppet styrs av de aktuella väderförhållandena (klimatförändringar!) i kombination med genotypen (sortval)! Optimala miljöförhållanden för att uppnå den fulla acklimatiseringspotentialen: Goda tillväxtförhållanden under tidig höst (efter utsäde), Litet eller inget snötäcke fram tills det blir kallt (så att marktemperaturen gradvis sjunker till fryspunkten), Minst c. 10 cm snötäcke mellan december och mars för att skydda plantans krona från periodisk kyla.
10 Faktorer som påverkar höstvetets utvintring Isdöden Källa: Reynolds m.fl. (2001) Kvävningsdöden
11 Klimatförändringar Odlingsperioder, extremtemperaturer och nederbördsmängder förväntas förändras kraftigt under de kommande årtiondena, med generellt högre medeltemperaturer. Exempel: Graddagar under vegetationsperioden nu & sen Källa: Rossby Centre, SMHI (2007)
12 Klimatförändringar Exempel: Odlingsperioder för höstvete i Svealand Källa: Eckersten m.fl. (2007)
13 Klimatförändringar Odlingsperioder, extremtemperaturer och nederbördsmängder förväntas förändras kraftigt under de kommande årtiondena, med generellt högre medeltemperaturer. Högre medeltemperaturer kan innebära: Mindre vanligt med låga temperaturer (dvs. minskad risk för frostskador sensu isdöd ) Sämre acklimatisering till låga temperaturer (dvs. ökad risk för frostskador) Mindre snötäcke (dvs. ökad risk för frostskador)
14 Klimatförändringar Trotts högre medeltemperatur kommer det även i framtiden vara tillräckligt kallt minst en gång per vinter för att hota höstvetets överlevnad. Exempel: Antal frostdagar nu & sen Källa: Rossby Centre, SMHI (2007)
15 Klimatförändringar Odlingsperioder, extremtemperaturer och nederbördsmängder förväntas förändras kraftigt under de kommande årtiondena, med generellt högre medeltemperaturer. Högre medeltemperaturer kan innebära: Mindre vanligt med låga temperaturer (dvs. minskad risk för frostskador sensu isdöd ) Sämre acklimatisering till låga temperaturer (dvs. ökad risk för frostskador) Mindre snötäcke (dvs. ökad risk för frostskador) Vad blir nettoeffekten?
16 Framtidsscenarier (höstvete) Mekanistisk modell som jämför relevant temperatur (vid plantans krona) med en sortspecifik överlevnadsfunktion. Temperaturen vid kronan beräknas utifrån lufttemperatur & snödjup för olika klimatregioner i Sverige Överlevnaden (%) efter exponering till låg temperatur hämtas från relevant litteratur Överlevnaden hos höstvete modelleras över tid och beroende på temperatur- och snöförhållandena i olika regioner i Sverige. 3 sorter höstvete
17 Framtidsscenarier (höstvete) Gradient från kalla vintrar och mycket snö till varma vintrar och mindre snö Stigande temperatur Hög överlevnad i norr Låg och mycket variabel överlevnad i mellanregionen Hög överlevnad i söder Källa: Vico m.fl. (2014)
18 Framtidsscenarier (höstvete) Effekt av ökad vintertemperatur (pilar: 2 K) i de olika regionerna Stigande temperatur Samma temperaturökning minskar överlevnaden i f.n. kalla regioner i norr men ökar överlevnaden i söder. Källa: Vico m.fl. (2014)
19 Framtidsscenarier (höstvete) Olika sorter av höstvete har olika överlevnadsfunktioner. Hur bör framtidens växtmaterial förädlas för att fungera under förändrade klimatförhållanden? 3 sorter höstvete Källa: Vico m.fl. (2014)
20 Framtidsscenarier (höstvete) Framtidens klimat & mer frosthärdig sort Nuvarande klimat (i norra regionen) & sort Framtidens klimat & nuvarande sort +2 C Användandet av mer frosthärdiga sorter kan vara en effektiv strategi för att möta framtidens klimat (med ökad medeltemperatur)! Källa: Vico m.fl. (2014)
21 Pågående forskning Modellutveckling och tillämpning i olika sammanhang Experimentellt arbete för att verifiera modellen (Uppsala, sedan 2013): - Odlingsförsök utomhus i lådor där snödjupet manipuleras - 2 höstvetesorter (Olivin & Björke) - Marktemperatur & växtegenskaper (överlevnad, biomassa, näringsupptag) följs höst, vinter & vår
22 Slutsatser Aktivt växande gröda kan inte samtidigt vara frosttålig. Höstsådda grödor behöver acklimatiseras för att kunna överleva vintern. Initiering av acklimatiseringen sker via temperaturklimatet. Optimal acklimatisering sker vid goda tillväxtförhållanden under tidig höst, litet (eller ingen) snö under sen höst och mer snö (minst 10 cm) under vintern. Faktorer som påverkar plantans utvintring är isdöden, frystorknings- & uppfrysningsdöden samt snömögeldöden. Framtidens klimat medför olika effekter i olika regioner, men troligen generellt högre medeltemperatur och mindre frostskyddande snötäcke under vintern. I framtiden kommer frostskador hos höstvete troligen att öka i områden där det idag finns mycket snö. Mer frosthärdiga höstvetesorter bör användas i framtiden.
23 Tack!
Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir?
215 4 22 Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir? Henrik Eckersten Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala g m -2 år -1 7 6 5 Det är lätt, om vi
Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem
Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för
Förändringar i ogräsfloran kan uppstå genom..
Ogräsflorans förändring i ett förändrat klimat Lars Andersson Inst. f. växtproduktionsekologi Förändringar i ogräsfloran kan uppstå genom.. effektiva spridningsvägar ändrade odlingssystem ändrade odlingsåtgärder
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö
Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö [email protected] Hydrologi i odlingslandskapet Efter ILRI, 1994 Vattentillgång
2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI
2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med
Klimatförändringar, snö och skidåkning
Klimatförändringar, snö och skidåkning Vad har hänt med klimatförändringarna? Globalt: Nov 2017 3:e varmast Dec 2017 2:a varmast Jan 2018 4:e varmast Feb 2018 3:e varmast (SMHI) Stora variationer i vintertemperaturen
Långvarig torka kontra extrem nederbörd
Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga
Ett förändrat klimat hot eller möjligheter?
Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Plan för klimatanpassning Växjö kommun 2013 Klimatet förändras Människor över hela världen arbetar med att minska skadliga utsläpp i miljön för att hindra katastrofala
Hur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen?
Klimatförändringarnas påverkan på den biologiska mångfalden i skogslandskapet [email protected] Hur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen? Klimatförändringen i Sverige
Nya problemogräs med ett förändrat klimat/odlingssystem. Håkan Fogelfors
Nya problemogräs med ett förändrat klimat/odlingssystem. Håkan Fogelfors Förändringar av ogräsfloran styrs av: Genetisk variation (plasticitet) Spridningsförhållanden Odlingssystemets utformning Odlingsåtgärder
Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt
Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet Västmanlands län Sammanställt 2010-12-07 Data för länet Observationsdata Dagliga observationsdata från SMHIs väderstationer har interpolerats
Vallväxter - egenskaper som säkrar övervintring under moderna vintrar
Vallväxter - egenskaper som säkrar övervintring under moderna vintrar överförbart till vete och raps? Mats Höglind, Bioforsk Många typer av vinterstress vilka sortegenskaper är viktiga i instabilt klimat?
Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden
Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Länsstyrelsen i Jönköpings län Johan Andréasson [email protected] Klimatförändring - effekter och anpassning i Jönköpings län, 17 april
Bedömning av risken för frostskador i höstvete utifrån sorters frosttolerans med hjälp av en simuleringsmodell och fältförsöksdata
30 Juni 2016, Slutrapport för Projektnummer_H1233151 Bedömning av risken för frostskador i höstvete utifrån sorters frosttolerans med hjälp av en simuleringsmodell och fältförsöksdata 1. Bakgrund Utvintring
Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI
Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka
Extrema väder v ett ökande problem? [email protected] Rossby Centre Om Extrema väder v ett ökande problem Har vädret blivit mer extremt? Har samhället blivit mer utsatt? Vad väntar vi oss se mer
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Varför förändras klimatet nu? FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare
Vikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter
Vikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter Bo Gertsson, Lantmännen Lantbruk 8 november 2017 Lantmännen har hela värdekedjan! Växtförädling Spannmåls -handel Utsädeshandel
Anpassning till ett förändrat klimat
Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå
Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat. Nina Lintzén 2015-05-07
Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat Nina Lintzén 2015-05-07 Agenda Snöforskning Snö och dess egenskaper Natursnö och konstsnö Vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat
VÄXTODLINGSÅRET 2004/2005 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län
VÄXTDLINGSÅRET 24/2 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län Jönköpings län Återigen har vallar och höstgrödor övervintrat bra. Vårbruket utfördes
Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Extrema temperaturer. Hälsoeffekter hos djuren av ändrat klimat
Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Anita Jonasson Veterinär Svenska Djurhälsovården Källor Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU M27:6), bilaga B34 En ännu varmare värld. Växthuseffekten
Klimatet i Skandinavien
Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:
Framtidens översvämningsrisker
-1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi Innehåll Växtföljdernas förändring över tiden Förfruktseffekter Höstvetets avkastning
Sveriges jordbruksområden
Sveriges jordbruksområden En redovisning av jordbruksområden och växtzoner i svenskt jord- och trädgårdsbruk Summary: Natural agricultural areas, Production areas and Climate zones in Swedish Agriculture
2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun
Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun -Gävles framtida klimat -Vad kan vi göra? -Baltic Climate 80 Förändring i temperatur och nederbörd 1960 2100 Årsmedelvärden i Gävleborgs
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Grundvatten i ett förändrat klimat. Emil Vikberg, SGU
Grundvatten i ett förändrat klimat Emil Vikberg, SGU [email protected] Grundvattenregimer Visar grundvattnets variation över året och hur dessa varierar i landet Norra Sverige Snösmältning Mellersta
Att odla SALIX. i Norrland GÅR DET? Informationsspridning inom ramen för EU-projektet Energigrödor från åkermark
Att odla SALIX i Norrland GÅR DET? Informationsspridning inom ramen för EU-projektet Energigrödor från åkermark Frosttåliga sorter ger nya möjligheter Fakta om Salix Enligt tidigare erfarenheter från södra
Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011
Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra
Utvintringsskador i höstvete
Utvintringsskador i höstvete Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB Borgebyslottsväg 11, 237 91 Bjärred e-post: [email protected] Litteraturen anger åtminstone fyra möjliga orsaker till utvintring,
Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?
Bevattning i världen Bevattning i Sverige Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Abraham Joel SLU, Institution för mark och miljö [email protected] SLU Global Temaledare för klimatanpassning och
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
Temperaturtest på vårtäckningsdukar
1 Temperaturtest på vårtäckningsdukar INLEDNING Inom diverse grönsaksodlingar har man under en längre tid använt sig av växthus eller s.k. groningsdukar för att skapa de bästa förutsättningar för olika
Sveriges jordbruksområden En redovisning av jordbruksområden och växtzoner i svenskt jord- och trädgårdsbruk
Sveriges jordbruksområden En redovisning av jordbruksområden och växtzoner i svenskt jord- och trädgårdsbruk Naturliga jordbruksområden Statistiska Centralbyråns produktionsområden Försöksverksamhetens
Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat
David Hirdman Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat med fokus på krishantering Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein,
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp [email protected] Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?
Lars Bärring, SMHI Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014 IPCC har levererat sina tre huvudrapporter Stockholm september
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten
Illustration av kommande klimatförändringar i Lycksele kommun. - delrapport inom projektet Clim-ATIC
Kerstin Abbing Illustration av kommande klimatförändringar i Lycksele kommun - delrapport inom projektet Clim-ATIC Kerstin Abbing Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet 2009-02-23
Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA
Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och
TILLVÄXT OCH ÖVERLEVNAD HOS NIO OLIKA PLANTTYPER AV GRAN
TILLVÄXT OCH ÖVERLEVNAD HOS NIO OLIKA PLANTTYPER AV GRAN Karin Johansson Institutionen för Sydsvensk Skogsvetenskap SLU, Alnarp INLEDNING Beroende på specifika problem som kan uppstå på planteringsplatsen
Simulering av möjliga klimatförändringar
Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning
Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning
Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Innehållsförteckning Bakgrund 1 Fakta 2 Frågeställning 3 Metod 3 Resultat 4 Slutsatser och diskussion 4 Bakgrund Vara-Bjertorp GK är belägen mitt på Västgötaslätten.
Kvävegödsling av olika sorters höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg [email protected] SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst
Klimatet och våra utomhusanläggningar
Klimatet och våra utomhusanläggningar Katarina Losjö Hydrolog SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut ) Tryck & Svets 2012 Luftens volym Havens volym Volymen av allt land över havets nivå
Klimatanpassning Daniel Bergdahl
Klimatanpassning Daniel Bergdahl Jag heter Daniel och jobbar med klimatanpassning på Länsstyrelsen. Nederbörd och flöden kommer att förändras i ett framtida klimat. Tittat vi historiskt så har förhållandena
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 2015 Sveriges lantbruksuniversitet Enheten för skoglig fältforskning 2016 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare värld, Naturvårdsverket Årsmedeltemperatur
Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid
Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid
VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG
+4 GRADER Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser har under
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så
Tidig och sen växtreglering
Tidig och sen växtreglering Praktisk vägledning Medlem i Svenskt Växtskydd. Medlem i Svenskt Växtskydd. Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etikett och produktinformation före användning.
Inger Åhman Inst. för växtförädling BLADLUS/RÖDSOTVIRUS- RESISTENS I HÖSTVETE BLADFLÄCKSJUKE- RESISTENS I KORN
Inger Åhman Inst. för växtförädling BLADLUS/RÖDSOTVIRUS- RESISTENS I HÖSTVETE BLADFLÄCKSJUKE- RESISTENS I KORN Grundläggande växtförädlingsforskning Pre-breeding Nya rön Nya metoder Förbättrat växtmaterial
Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader
Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen
Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens
Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.
Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen
Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen Jenny Gode 1 Tänkbara konsekvenser för energisektorn av klimatförändringar Finansiärer: Elforsk, STEM, NV Elforsk rapport 07:39 Huvudförfattare:
Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?
Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Lars Bärring SMHI Rossby Centre Upplägg: Sveriges klimat de förändringar vi ser redan nu Klimatmodeller vad är det helt kort? Framtida förändringar
Regional vattenförsörjningsplan Gotland. Frida Eklund, Länsstyrelsen Gotlands län
Regional vattenförsörjningsplan Gotland Frida Eklund, Länsstyrelsen Gotlands län Roller - dricksvattenförsörjning Länsstyrelsen regionala vattenförsörjningsplaner krisberedskap och klimatanpassning tillsynsansvar
Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel
Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU [email protected] SAMMANFATTNING Målsättningen med projektet var
Torka och lagra bra kvalitet. Nils Jonsson och Gunnar Lundin, JTI
Torka och lagra bra kvalitet Nils Jonsson och Gunnar Lundin, JTI Kursen Ekologisk växtodling produktion av kvalitetsspannmål Parc Inn Hotell, Uppsala 26 april 2016 Faktorer som påverkar spannmålens kvalitet
Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?
2010-01-27 Kronobergs län Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden? Christer Jansson [email protected] Bakgrund Vad är väder, vad är klimat Växthusgaser och klimatförändringar Hur har klimatet
Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs?
Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs? Lägesrapport 15 februari 2019 Theo Verwijst, Anneli Lundkvist och Monika Welc Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala. Inledning En stor
Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar
1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret? Krav på energi och protein eller mängd foder.
Växternas inkomster och utgifter
Del 1 Växternas inkomster och utgifter Växten Inkomster Utgifter Ljus CO 2 H 2 0 Värme Näring Fotosyntes Socker Tillväxt Andning Underhåll Näringsupptag Transporter Blomning/frö Förråd Försvar Symbioser