Göran Lindström & Joel Dahné. Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller
|
|
- Ingrid Karlsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller
2 Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Syfte Att utveckla och utvärdera en metodik för uppdatering av en hydrologisk modell med hjälp av operationella snödjupsobservationer.
3 Bakgrund Viktiga moment för bra långtidsprognoser En bra modell som är noggrant kalibrerad Uppdatering av snötäcket mot uppmätt snömängd Åtskilliga snöprojekt har genomförts genom åren: Satellit Georadar Gammaflygning... Ofta långt bort från snön, med komplicerade metoder
4 SMHI mäter snödjup vid hundratals nederbördsstationer Tyvärr mäts inte snöns vatteninnehåll Stationerna är inte alltid så representativa för hela avrinningsområden
5 Många vill veta snöns vatteninnehåll Dimensionering av snölaster på tak Tillrinningsprognoser och vattenhushållning Översvämningsvarningar SMHI planerar att börja mäta snöns vatteninnehåll mer regelbundet under 2011/2012 (Storlien, Malung, Norrköping, Hestra) SMHI mars 2010
6 Olika sätt att uppdatera modeller
7 Korrelation, snödjupsmätningar Genomsnittlig korrelation (anpassad)
8 Simulerat snödjup 1 april (Enkel HBV-modell på PTHBV-grid, 4x4 km)
9 HYPE: Hydrological Predictions for the Environment S-HYPE: HYPE-modell för Sverige Hela landet delas in i delområden (2008) delområden (2010) Parametrarna kopplas till jordart eller markanvändning 49 markklasser (jordart/markanvändning) Regleringar, avbördningskurvor, punktkällor, jordbruksstatistik, m.m. Data kan laddas ned från vattenweb (smhi.se)
10 Två högupplösta snömodeller: griddade och S-HYPE
11 Exempel på snödjupskartor baserade på SMHI:s snödjupstationer
12 Snödjupskarta från S-HYPE Baseras på S-HYPE (17313 delområden) Uppdateras några gånger i veckan Visar uppmätt snödjup vid några stationer Användes förra vintern som stöd för den framtagandet av den manuella kartan
13 Urval resultat från kalibreringen av snödjup i S-HYPE
14 Felen korrelerade över stora avstånd bör möjliggöra regional uppdatering
15 S-HYPE, Torne träsk lokalt anpassad snö och avbördningskurva R2=0.97 Inget ofruset vatten i snön, inga höjdzoner, graddagmetoden etc. Kommer det verkligen att hjälpa med mer komplexa metoder?
16 Andelen nederbörd i fast form baserat på observationer av nederbördstyp
17 Uppmätt och simulerat snödjup, Emmaboda, lite bättre med observerad nederbördstyp
18 Kan man uppdater mha snödjupsmätningar? Exempel: Korsvattnet jämfört med mätningar i Olden Snö (mm) Snödjup (cm) Korsv. mod Olden, obs Olden ligger en bra bit från Korsvattnet, och på lägre höjd kan inte användas direkt Tillrinning (m 3 /s)
19 Lösning Modellera stationen separat Uppdatera snödjupet vid stationen, antag att densiteten stämmer Tillämpa korrektionen vid stationen i hela området mha en uppdateringsfaktor, alfa, som kalibreras.
20 Data för test av uppdateringen Station Snödjups-station Älvnr Medelhöjd (m) Stationshöjd (m) Area (km 2 ) Abiskojokk Björkliden 1) Ytterholmen Sörbyn Niavve Kvikkjokk Tängvattnet Hemavan Ankarvattnet Leipikvattnet Medstugusjön Medstugan Ljusnedal Ljusnedal Tänndalen Tänndalen 1) Ersbo Storbron Rörvik Rörvik ) Data från SLAO (Svenska Liftanläggningars Organisation)
21 Exempel på snödjup, snöns vatteninnehåll och vattenföring, utan uppdatering Stationen Medstugan Medstugusjön
22 Exempel på snödjup, snöns vatteninnehåll och vattenföring, utan uppdatering Stationen Medstugan Medstugusjön
23 Exempel på simulering av vattenföringen avrinningsområdet Medstugusjön, vintern 1999/2000.
24 Exempel på volymfel (mm) över snösmältningen, Medstugusjön
25 Uppdateringens effekt på vattenföringen
26 Förbättring (minskning av volymfelet) för varje år, mot det ursprungliga volymfelet (utan uppdatering) Bättre: 45 av 100 Sämre: 25 av 100 Oförändrat: 30 av 100
27 Sök representativa stationer minskningen av felet i procentenheter respektive procent, mot skillnaden i höjd mellan avrinningsområdets medelhöjd och snödjupsstationens höjd
28 Förslag till förenklad presentation av den rumsliga fördelningen av snön som implicit antas i modellen Spara kopplingen mellan klass och geografi (HBVUT) Presentera zonvärden i kartform Ex) Kultsjön
29 Slutsatser Det gick enkelt att sätta upp en snö- och vattenbalansmodell i hög rumsupplösning för hela Sverige, antigen i griddad form eller för avrinningsområden. SMHI:s operationella snödjupsmätningar kan användas för uppdatering av hydrologiska modeller, trots att snömätningarna är punktmätningar. I genomsnitt minskade de absoluta volymfelen över vårfloden från ca 8 % till 7 %. Liten förbättring, men värdefullt med second opinion. Felen i beräknat snödjup samvarierar ofta över större arealer, vilket bör kunna användas i en regional uppdatering. Intervallet för övergång från snöfall till regn bör vara bredare (ca 6 grader) än vad som idag oftast används i HBV- och HYPE-modellerna.
30 Rekommendationer för framtida utveckling Metoden bör testas även för andra typer av snömätningar, t.ex. i punkter eller utefter linjer. Metoden bör testas tillsammans med mätningar av snöns densitet Metoden bör testas i större skala, med viktning av flera stationer. Vi föreslår att HBV-modellens programkod kompletteras så att man enklare kan granska den rumsliga fördelningen av snön som implicit antas i modellen.
Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller. Elforsk rapport 11:71
Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Elforsk rapport 11:71 Göran Lindström och Joel Dahné November 2011 Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Elforsk rapport 11:71 Göran
Läs merJoel Dahné, David Gustafsson, Barbro Johansson Vindrelaterad snöfördelning i hydrologiska modeller
Joel Dahné, David Gustafsson, Barbro Johansson Vindrelaterad snöfördelning i hydrologiska modeller Målsättning Förbättra interpolationen av nederbörd i PTHBV genom användning av aktuell storskalig vindinformation
Läs merMetodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller
Metodkonferensen Norrköping, 13-9-27 Osäkerheter i hydrologiska modeller Principen för ensemble-prognoser En deterministisk prognos (kontroll) Små störningar i starttillståndet kan ge olika utvecklingar
Läs merNederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL
Nederbörd VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL Innehåll Uppkomst Olika typer av nederbörd Nederbörd och vattenbalans Variation i tid och rum Mätningar och analys Uppkomst Uppkomst - Kondensering
Läs merSnötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander
29-3-12 Barbro Johansson Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander 29-3-12 Barbro Johansson Bakgrund - frågeställning Vi brukar anta att: Användning
Läs merMätningar och Modeller. Hydrologi för länsstyrelser
Mätningar och Modeller Hydrologi för länsstyrelser Mätning av nederbörd P, T, vind P P, T Mätning av nederbörd 200 cm² SMHIs hydrologiska grundnät Nationellt stationsnät av 330 vattenföringsstationer,
Läs merVårflodsprognoser med snöuppdatering
Vårflodsprognoser med snöuppdatering David Gustafsson, Göran Lindström, Anna Kuentz HUVA-dagen, 2015-12-02, Stockholm? Operationella snöobservationer i Sverige Sedan 1800-talet Snödjup: 600+ stationer,
Läs merKälla: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag
Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande
Läs merMätsystem för förbättrade snö- och avrinningsprognoser
Mätsystem för förbättrade snö- och avrinningsprognoser David Gustafsson, Mark och vattenresursteknik KTH Jesper Ahlberg Angela Lundberg, LTU Nils Granlund Fredrik Wetterhall, SMHI Göran Lindström Förbättra
Läs merHUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Tillrinning. Björn Norell
Tillrinning Björn Norell Innehåll Vad är tillrinning? Mätning av tillrinning Beräkning av tillrinning Korta tillrinningsprognoser Vårflodsprognoser 1 Vad är tillrinning? Flåsjöns avrinningsområde (Ljungan)
Läs merHYPE-modellen Hydrological Predictions for the Environment
Avbördningskurvans roll i hydrologiska modellberäkningar Göran Lindström & Joel Dahné, 29-12-1 HYPE-modellen Hydrological Predictions for the Environment Markklasser = kombination av jordart och markanvändning
Läs merVÅRFLODSPROGNOSER MED SNÖUPPDATERING
VÅRFLODSPROGNOSER MED SNÖUPPDATERING RAPPORT 2015:208 VATTENKRAFT VÅRFLODSPROGNOSER MED SNÖUPPDATERING Uppdatering av regionala modeller genom assimilering av satellit och markbaserade snömätningar DAVID
Läs merKorrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser
Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser Jonas Olsson, Peter Berg, Johan Södling, Gitte Berglöv, Henrik Spångmyr, Jörgen Rosberg SMHI Bakgrund och problemställning
Läs merDistribuerade system för förbättrade snöoch avrinningsprognoser Integration i hydrologiska modeller Rapport 3, 2010
Distribuerade system för förbättrade snöoch avrinningsprognoser Integration i hydrologiska modeller Rapport 3, 2010 Nils Granlund, LTU och Jesper Ahlberg, KTH Angela Lundberg, LTU, David Gustafsson, KTH,
Läs merHöga flöden en tillbakablick Riksmöte 2010 för vattenorganisationer Göran Lindström/SMHI
M Höga flöden en tillbakablick Riksmöte 21 för vattenorganisationer 21-9-27 Göran Lindström/SMHI allversion 1. 29-9-23 Innehåll Prognoser och varningar Höga flöden, en tillbakablick Modellberäknad vattenföring
Läs merIntensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson
Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson Forskning & Utveckling (hydrologi) Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Om projektet Titel: Högupplösta
Läs merDimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI
Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Hydraulisk dimensionering, enligt Vägverket och Svenskt Vatten 2 Beräkning av dimensionerande flöden För större
Läs merBeräknad naturlig vattenföring i Dalälven
Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven
Läs merSnövattenekvivalentuppskatning med markradar
Snövattenekvivalentuppskatning med markradar Nils Sundström, LTU Distribuerade system för förbättrade snöoch avrinningsprognoser minska volymfelet i avrinningsprognoser förbättra tidsbestämningen av den
Läs merSnömätningsanalys för utveckling av vårflodsprognosering i Vängelsjöns delavrinningsområde
Självständigt arbete vid Institutionen för geovetenskaper 2018: 25 Snömätningsanalys för utveckling av vårflodsprognosering i Vängelsjöns delavrinningsområde Lovisa Bengtsson Elias Cans INSTITUTIONEN FÖR
Läs merHydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI
Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI Calle Granström Uppdraget, kärnan SMHI:s Hydrologiska prognos och varningstjänst har till uppgift att informera om den aktuella hydrologiska situationen i
Läs merSammanställning av höga flöden i landet vecka 9, 2018
samhällsskydd och beredskap 1 (5) Avd för utveckling av samhällsskydd Enheten för brand- och olycksförebyggande arbete Anna Jansson 010-240 50 83 anna.jansson@msb.se Enligt sändlista Sammanställning av
Läs merHydrologiska prognos- och varningstjänsten, SMHI
Hydrologiska prognos- och varningstjänsten, SMHI Fredrik Holmberg, Prognoschef, Hydrologiska prognos-och varningstjänsten Kontakt: Fredrik.Holmberg@smhi.se 011-495 8185 Hydrologiska prognos- och varningstjänsten
Läs merISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov
ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov Cecilia Johansson and Eirik Malnes Fjärranalysdagarna, 10-11 mars 2009 Projektet ISIS2 Ökad kunskap om snö genom att kombinera
Läs merNedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele
presenterat på Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele Esbjörn Olsson SMHI/Sundsvall Innehåll: Bakgrund Nuvarande produktion av isbildningsprognoser Prognosmetoder Prognosmodeller och deras begränsningar
Läs merFramtidens översvämningsrisker
-1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och
Läs merOla Hammarberg Vattenregleringsföretagen Östersund
Ola Hammarberg Vattenregleringsföretagen Östersund Disposition Inledning, kort presentation av VRF Bakgrund, Projekt-Q Metoder Resultat Slutsatser och diskussion Kort om Vattenregleringsföretagen Ansvarar
Läs merHydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell
Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån Sten Lindell Prognosproblemet snö markvatten grundvatten sjöar avrinning 2 Prognosproblemet Minnen snö markvatten grundvatten sjöar avrinning
Läs merTILLGÄNGLIGHET TILL UPPGIFTER FRÅN SMHI
TILLGÄNGLIGHET TILL UPPGIFTER FRÅN SMHI Håkan Olsson SMHI, basverksamheten Ann-Karin Thorén SMHI, forskningsavdelningen g www.smhi.se Vattenförvaltning 2008-12-10 H Ols sson, A-K Thorén, SMH HI Presentation
Läs merAvbördningskurva utan fältmätningar?
Niclas Hjerdt Avbördningskurva utan fältmätningar? Generell avbördningskurva Vid modellering av avrinningsområden med sjöar måste man ibland ansätta avbördningskurvor trots att det saknas traditionella
Läs merMetaller och miljögifter: NET-modellen, ett kartläggningsverktyg för miljögiftspåverkan
Göran Lindström 2016-04-14 Vattenförvaltningsdag vid SMHI Metaller och miljögifter: NET-modellen, ett kartläggningsverktyg för miljögiftspåverkan (Allt är preliminära beräkningar!) NET - ett mångsidigt
Läs merEffekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)
Effekter i skog, mark och vatten Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI) Resultat från lokala, välundersökta Metodik och data avrinningsområden Analys av
Läs merKlimatscenarier för analys av klimatpåverkan
Rossby Centre dagen 2010-10-21 Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan Lars Bärring SMHI, Rossby Centre Innehållsförteckning: Allmän introduktion, klimatscenarier Upplösning hur detaljerade kan vi
Läs merKlimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden
Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur,
Läs merRadardata för högupplösta nederbördsanalyser och hydrologiska prognoser. Peter Berg, Emil Björck, Lars Norin, Jonas Olsson, Wei Yang
Radardata för högupplösta nederbördsanalyser och hydrologiska prognoser Peter Berg, Emil Björck, Lars Norin, Jonas Olsson, Wei Yang Högupplösta observationer i Sverige SMHI har ca 145 automatstationer
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merHUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin
Kurs i vattenkrafthydrologi december 2012 - Vattenreglering Emma Wikner - Statkraft Karin Larsson - Vattenregleringsföretagen Storsjön med utsikt över Frösön Definition MB 11 kap 5 : Med vattenreglering
Läs merSMHIHYDROLOGI. Stationstäthet och hydrologiska. prognoser. Projektet är finansierat av Vattenregleringsföretagens Samarbetsorgan (V ASO/HUV A)
SMHIHYDROLOGI Nr 68, 1996 Stationstäthet och hydrologiska prognoser Sara Larsson Rikard Liden Projektet är finansierat av Vattenregleringsföretagens Samarbetsorgan (V ASO/HUV A) SMHI HYDROLOGI Nr 68,
Läs merExtrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI
Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI Avrinning Nederbörd Avrinning i Norden (Climate and Energy) Nederbörd, temperatur och avrinning,
Läs merVad tror vi om häftiga regn i framtiden?
Vad tror vi om häftiga regn i framtiden? Claes Hernebring DHI Sverige AB claes.hernebring@dhi.se Pågående arbete Svenskt Vatten/FORMAS: REGNINTENSITET I EUROPA MED FOKUS PÅ SVERIGE - ETT KLIMATFÖRÄNDRINGSPERSPEKTIV
Läs merHydrologiska modeller
Hydrologiska modeller Sten Bergström SMHI Begreppsmässiga modeller beskriver de viktigaste processerna logiskt men förenklat måttliga krav på indata modellens parametrar bestäms oftast genom kalibrering
Läs merVatten Avlopp Kretslopp 2016
Vatten Avlopp Kretslopp 2016 2016-03-10 Sveriges geologiska undersökning Grundvattennivåer i ett förändrat klimat Expertmyndigheten för frågor om berg, jord och grundvatten Emil Vikberg, SGU emil.vikberg@sgu.se
Läs merRadarmätning av snö på 80-taletvad har hänt sedan dess PETER ULRIKSEN LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA
Radarmätning av snö på 80-taletvad har hänt sedan dess PETER ULRIKSEN LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA UTVECKLING AV RADARMETODEN FÖR SNÖTAXERING 1982-1990 Peter Ulriksen LTH, Lund 1981 Ansökan till DFR och VASO
Läs merversion januari 2019 Manual SMHI klimatdata
version januari 2019 Manual SMHI klimatdata Ägare Sametinget Ansvariga personer Anne Walkeapää Bengt Näsholm Leif Jougda Stefan Sandström Förslag och synpunkter skickas till Sametinget Anne Walkeapää anne.walkeapaa@sametinget.se
Läs merDagens system: klimatologisk ensemble
Dagens system: klimatologisk ensemble Kör HBV-modellen med historiska P- och T- observationer fram till prognosdagen Använd historiska P- och T-serier över vårflödesperioden som indata Resultatet kan uttryckas
Läs merVidareutveckling och utvärdering av distribuerad hydrologisk modell
125 Vidareutveckling och utvärdering av distribuerad hydrologisk modell Tjaktjajaure och Kultsjön Elforsk rapport 04:52 Per Larsson December 4 Vidareutveckling och utvärdering av distribuerad hydrologisk
Läs merMultifraktaler och fysiskt baserade skattningar av extrema flöden
Multifraktaler och fysiskt baserade skattningar av extrema flöden Ett projekt inom Dam Safety Interest Group under ledning av Hydro Québec Magnus Carlsson Vattenfall Power Consultant The great flood Syfte:
Läs merHanna Gustavsson, Johanna Tengdelius Brunell och Ghasem Alavi. Rapport Nr 2011-57 Retentionsberäkning för enskilda reningsverk i Södra Sverige
Hanna Gustavsson, Johanna Tengdelius Brunell och Ghasem Alavi Rapport Nr 2011-57 Retentionsberäkning för enskilda reningsverk i Södra Sverige Pärmbild: Norrköping, Hanna Gustavsson, SMHI. Författare: Uppdragsgivare:
Läs merVäder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS Idag startar vintersäsongen! Vädersituationer Mätvärden Prognoser Tjänster Vinterväghållning
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merKvalitetssäkring av modellberäkningar
Modellanvändning för en renare tätortsluft Kvalitetssäkring av modellberäkningar Innehåll Vad kan jag göra åt det? Vilka kvalitetskrav finns på modellberäkningar? Hur kan man utföra en utvärdering mot
Läs merAngela Lundberg & Nils Granlund, LTU David Gustafsson & Jesper Ahlberg, KTH Göran Lindström, SMHI Finansiärer: SVC, HUVA & Kempestiftelsen
'LVWULEXHUDGHPlWV\VWHPI UI UElWWUDGH VQ DYULQQLQJVSURJQRVHU LQWHJUHULQJ LK\GURORJLVNDPRGHOOHU 'LVWULEXHUDGHPlWV\VWHPI UI UElWWUDGHVQ RFK DYULQQLQJVSURJQRVHU LQWHJUHULQJLK\GURORJLVNDPRGHOOHU Angela Lundberg
Läs merPeter Berg, SMHI Vattenstämman, Örebro Vilka skyfall skall vi förbereda oss på?
Peter Berg, SMHI Vattenstämman, Örebro 2019-05-15 Vilka skyfall skall vi förbereda oss på? Vad är ett skyfall? SMHIs definitioner > 50 mm på 60 minuter > 1 mm på en minut Återkomsttider: hur intensivt
Läs merSMHIs nederbördsmätning
Mallversion 1.0 2009-09-23 2011-04-01 SMHIs nederbördsmätning Jonas German jonas.german@smhi.se 011-495 8596 Vårt uppdrag Statlig myndighet under Miljödepartementet Experter inom meteorologi, hydrologi,
Läs merÖversvämningskartering av Rinkabysjön
Växjö kommun Byggnadsnämnden Översvämningskartering av Rinkabysjön Uppdragsnummer Lund 2011-06-27 12801616 GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600 Lilla Bommen 1 Svartmangatan 18 Honnörsgatan
Läs merNya mätmetoder inom hydrologin fokus på Vattenföring och flöden Nils Sjödin SMHI Utveckling av mätmetoder Fokus på I går - i dag - i morgon 1) Hur ser vanliga mätproblem ut? 2) Vilka metoder finns? Hur
Läs merSnö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat. Nina Lintzén 2015-05-07
Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat Nina Lintzén 2015-05-07 Agenda Snöforskning Snö och dess egenskaper Natursnö och konstsnö Vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat
Läs merKlimatet i framtiden Våtare Västsverige?
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari
Läs merHydrologi, grunder och introduktion
Hydrologi, grunder och introduktion Disposition Vattnets kretslopp och vattenbalans Mätningar Extremvärden och dimensionering Reglering och annan mänsklig påverkan Vattnets kretslopp och vattenbalans Världens
Läs merGrundvatten i ett förändrat klimat. Emil Vikberg, SGU
Grundvatten i ett förändrat klimat Emil Vikberg, SGU Emil.vikberg@sgu.se Grundvattenregimer Visar grundvattnets variation över året och hur dessa varierar i landet Norra Sverige Snösmältning Mellersta
Läs merSMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden Sara-Sofia Asp
SMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden 2018-10-24 Sara-Sofia Asp Hur säkerställer vi uppdraget Meteorologi Prognos och varningar 365/7/24 Tjänsteman i beredskap
Läs merLärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare. Redovisa tydligt beräkningar, förutsättningar, antaganden och beteckningar!
Magnus Persson, Linus Zhang Teknisk Vattenresurslära LTH TENTAMEN Vatten VVR145 24 februari 2012, 8:00-10:30 Tillåtna hjälpmedel: Kom ihåg: För samtliga uppgifter: Lärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare
Läs merNr 99, Hydrologi. Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i fjällen juni 2005.
Nr 99, 2005 Hydrologi Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i fjällen juni 2005 Carl Granström Nr 99, 2005 Hydrologi Foto: Peter Ragge, Gauträsk vid Ammarnäs Hydrologi
Läs merVattenståndsberäkningar Trosaån
UPPDRAG Infart västra Trosa UPPDRAGSNUMMER 2203080 UPPDRAGSLEDARE Mats Pettersson UPPRÄTTAD AV Anders Söderström DATUM GRANSKAD AV Anders Söderström Vattenståndsberäkningar Trosaån Samtliga nivåer anges
Läs merPluviala översvämningar, Jönköping Extrem nederbörd: dåtid nutid framtid
Extrem nederbörd: dåtid nutid framtid 1 Skyfallen i Småland och Dalarna 7-8 juli 2012 2 3 Nbd 7 juli 2012 Astrid Lindgrens Värld 4 Malmö 2014 Station 30 31 1 Malmö A 6.2 54.0 53.4 Falsterbo 5.2 51.3 35.7
Läs merKlimatanpassning Daniel Bergdahl
Klimatanpassning Daniel Bergdahl Jag heter Daniel och jobbar med klimatanpassning på Länsstyrelsen. Nederbörd och flöden kommer att förändras i ett framtida klimat. Tittat vi historiskt så har förhållandena
Läs merMycket nederbörd och hög tillrinning
Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter
Läs merSpillningsinventering av älg i Hofors och Garpenberg
Spillningsinventering av älg i Hofors och Garpenberg Foto: Jonas Lemel Juni 2005 Rapporten är beställd av: Sveaskog Rapport 17-2005 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund Spillningsinventering
Läs merHar (förändringar i) klimat eller markanvändning störst betydelse för ändringen i höga flöden?
Har (förändringar i) klimat eller markanvändning störst betydelse för ändringen i höga flöden? Anna Åkesson, KTH med bidrag från Anders Wörman, Joakim Riml och Jan Seibert Bakgrund, mitt doktorandprojekt
Läs merGrundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se
Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Mark och grundvatten Vår uppgift är att verka för en giftfri miljö och ett hållbart nyttjande av grundvatten.
Läs merModellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde
Modellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde 1 Modelluppsättning 1.1 HYPE-modellen HYPE (Lindström m.fl., 2010) är en hydrologisk modell för integrerad simulering av flöden och omsättning
Läs merHUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Björn Norell. HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin
Höga flöden Björn Norell Innehåll Förutsättningar för höga flöden Höga flöden i reglerade vattendrag Varningar för höga flöden Samordningsgruppen gg för höga flöden Högflödessituation ett exempel Höga
Läs merVINDRELATERAD SNÖFÖRDELNING I HYDROLOGISKA MODELLER
VINDRELATERAD SNÖFÖRDELNING I HYDROLOGISKA MODELLER RAPPORT 2015:207 VATTENKRAFT Vindrelaterad snöfördelning i hydrologiska modeller BARBRO JOHANSSON JOEL DAHNÉ DAVID GUSTAFSSON ISBN 978 91 7673 207 6
Läs merBILAGA IX.1 Utvärdering av HIPRAD mot lokala stationer i Stockholm och Malmö
BILAGA IX Utvärdering av HIPRAD samt möjligheter till rumsliga analyser I denna bilaga redovisas först en detaljerad utvärdering av HIPRAD mot mätningar från lokala stationsnätverk i Stockholm och Skåne.
Läs merHur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Läs mer2009-03-12. Den svenska hydrologiska tjänsten 1908-2008 Gunlög Wennerberg
Den svenska hydrologiska tjänsten 1908-2008 Gunlög Wennerberg Axel Wallén, hydrologisk chef 1908-1919 chef för SMHA 1919-1935 Riksdagsbeslut om Porjus 1910 Porjus 2007 Bollnäs 1909 och 1916 Kronologi
Läs merÅrsrapport vattenreglering 2017
Emåförbundets vattenreglering av Södra Cell Mönsterås regleringsrätter samt Njudung Energi regleringsrätt vid Mela inom Emåns avrinningsområde 1 Författare: Ilan Leshem Kontakt: ilan.leshem@eman.se Hemsida:
Läs merFramtida klimat i Stockholms län
Framtida klimat i Stockholms län Temaseminarium Hälsa 4 maj 2011 Foto: Sten Bergström, SMHI Regional klimatsammanställning Stockholms län SMHI, februari 2011 KÄNSLIGA KLIMATFAKTORER SMITTSPRIDNING medeltemperatur
Läs merAnalys och modellering av effekter på förändrad vattenföring i brandskadad och avverkad skog
UPTEC W 16 009 Examensarbete 30 hp Maj 2016 Analys och modellering av effekter på förändrad vattenföring i brandskadad och avverkad skog Robin Johansson REFERAT Analys och modellering av effekter på förändrad
Läs merPM Hydrologi. Dimensionerande vattenstånd i Mortsbäcken
1(5) PM Hydrologi Dimensionerande vattenstånd i Mortsbäcken 2011-02-24 Utredning för detaljplan för fastigheter Björkfors 1:5 (del av), 1:448, 1:819, 1:850 m fl Uppdragsnummer: 226443 Uppdragsansvarig:
Läs merSveby. Klimatfiler för energiberäkningar
Sveby Klimatfiler för energiberäkningar Tidigare typår framtagna av SMHI På 80-talet tog SMHI fram typår för programvaran VIP+, tex Stockholm-77 Åren är utvalda inom perioden 1965-1984. Enbart urval på
Läs merVägverkets ersättningsmodell för vinterväghållning. Allmänt 81 VINTERVÄGHÅLLNING
81 VINTERVÄGHÅLLNING Allmänt Vägverkets ersättningsmodell för att reglera kostnader för vinterväghållning mellan beställare och utförare är uppbyggd av två delmodeller. En delmodell som beskriver vädret
Läs merSnötaxering med georadar Bättre vårflödesprognoser med HBV-modellen? Hydrologi
Nr 87, 2001 Hydrologi Snötaxering med georadar Bättre vårflödesprognoser med HBV-modellen? Johan Andréasson, Anders Gyllander, Barbro Johansson, Josef Källgården, Sten Lindell, Judith Olofsson Angela Lundberg
Läs merSammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat
Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat SAMMANFATTNING till Klimatologirapport nr 47, 2017, Extremregn i nuvarande och framtida klimat Tre huvudsakliga resultat från rapporten är:
Läs merSenaste nytt om urbana nederbördsdata och påverkan av klimatförändringar. Claes Hernebring DHI
Senaste nytt om urbana nederbördsdata och påverkan av klimatförändringar Claes Hernebring DHI Urbana högupplösta nederbördsdata Hur har det sett ut hittills Historik Är det möjligt att få till ett samlat
Läs merKlimatanpassning - i ett föränderligt klimat
David Hirdman Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat med fokus på krishantering Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein,
Läs merHUVA-dagen Spårvagnshallarna, Birger Jarslgatan 57 A, 7 dec Fredrik Martinsson, programansvarig för HUVA Peter Calla, ordförande HUVA
HUVA-dagen 2017 Spårvagnshallarna, Birger Jarslgatan 57 A, 7 dec 2017 Fredrik Martinsson, programansvarig för HUVA Peter Calla, ordförande HUVA Energiforsk på väg framåt! Vision Vi är noden i svensk energiforskning
Läs merMeteorologi. Läran om vädret
Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i
Läs merFrån klimatmodell till hydrologiska tillämpningar
Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar Johan Andréasson Photo: Göran Lindström, SMHI Slutseminarium för CPA-projektet i Arvika 2011-10-06 Upplägg Hur gör man? Från klimatmodell till flöden Beräkning
Läs merAnalys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken
2010-06-23 PM Johan Andréasson Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken Bakgrund SMHI genomför inom EU-interreg projeket Climate Proof Areas (CPA) beräkningar
Läs merEmån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö
Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö Program 21 mars 2017 9.30 Välkomstfika 10.00 Välkomna! Vad har hänt inom projektet sedan sist och vad är på gång Henrik Karlsson Länsstyrelsen
Läs merHYDROLOGI Nr 116, 2013 Högupplösta nederbördsdata för hydrologisk modellering: en förstudie
Högupplösta nederbördsdata för hydrologisk modellering: en förstudie Jonas Olsson, Johan Södling, Fredrik Wetterhall ISSN: 0283-7722 SMHI Högupplösta nederbördsdata för hydrologisk modellering: en förstudie
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader
Läs merSpillningsinventering av älg i Gävle-Dala Viltvårdsområde
Spillningsinventering av älg i Gävle-Dala Viltvårdsområde Foto: Jonas Lemel Juni 2005 Rapporten är beställd av: Sveaskog Gävle-Dala Viltvårdsområde Rapport 16-2005 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se
Läs merAtmosfärsdeposition och retentionsberäkningar i SMED-HYPE
SMED Rapport Nr 137 2013 Atmosfärsdeposition och retentionsberäkningar i SMED-HYPE Johanna Tengdelius Brunell, SMHI Joel Dahné, SMHI Charlotta Pers, SMHI Avtal: 4-2013-7 På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten
Läs merRegional klimatsammanställning Stockholms län Del 3: Mälaren och projekt Slussen
Regional klimatsammanställning Stockholms län Del 3: Mälaren och projekt Slussen Björn Stensen, Johan Andréasson, Sten Bergström, Joel Dahné, Dan Eklund, Jonas German, Hanna Gustavsson, Kristoffer Hallberg,
Läs merKlimatförändringar, snö och skidåkning
Klimatförändringar, snö och skidåkning Vad har hänt med klimatförändringarna? Globalt: Nov 2017 3:e varmast Dec 2017 2:a varmast Jan 2018 4:e varmast Feb 2018 3:e varmast (SMHI) Stora variationer i vintertemperaturen
Läs merSammanställning av situationen inför vårfloden i landet, vecka 10, 2010
samhällsskydd och beredskap 1 (6) Ert datum Er referens Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Barbro Näslund-Landenmark 010-240 5050 barbro.naslund-landenmark@msb.se
Läs merFramtidsklimat i Hallands län
1 Exempel på sidhuvud - ÅÅÅÅ MM DD (Välj Visa, Sidhuvud sidfot för att ändra) Falkenberg 15 april 2016 Framtidsklimat i Hallands län Gunn Persson Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC
Läs merFör Göta Älv har istället planeringsnivåer tas fram för de olika havsnivåpeakar som uppstår i samband med storm, exempelvis som vid stormen Gudrun.
PM Uppdrag Planeringsnivåer längs Göta Älv och Kvillebäcken Kund Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs Stad PM nr 1320001782-05-025_1_Planeringsnivåer_längs Göta_Älv_och_Kvillebäcken Datum 2015-02-27 Till
Läs mer