Sveby. Klimatfiler för energiberäkningar

Transkript

1 Sveby Klimatfiler för energiberäkningar

2 Tidigare typår framtagna av SMHI På 80-talet tog SMHI fram typår för programvaran VIP+, tex Stockholm-77 Åren är utvalda inom perioden Enbart urval på Värmebehov med hjälp av SMHIs energibalans-modell ENLOSS Urvalskriteriet var ursprungligen definierat så, att varje månad ska ha ett nettovärme-behov som ligger inom +/-10% av samma månads normala nettovärmebehov. Det visade sig i praktiken att det alltid är någon månad som faller utanför 10-procents gränsen. Årsnettot styrde valet var en betydligt kallare period Kylbehov var inte intressant då.

3 Typår kontra Normalår År som ska representera en längre tidsperiod bör kallas typår eller typiskt år och inte normalår. Något egentligt normalår finns inte annat än i statistisk mening. Om man vill använda verkliga meteorologiska tidsförlopp är det oundvikligt - och i själva verket typiskt - att en tidsserie över ett år innehåller onormala sekvenser. Urvalet bör baseras på så lång tidsperiod som möjligt

4 SMHI Klimatfiler Metodiken för att konstruera ett år med timvisa väderdata är hämtad från standarden SS-EN ISO :2005. I korthet bygger metodiken på att konstruera det syntetiska året genom att välja den månad från urvalsperioden som är mest statistiskt representativ för hela perioden. Rankningen av respektive månad är baserat på parametrarna temperatur, relativ fuktighet och globalstrålning. Det innebär att väderdata för de olika månaderna är hämtade från olika år, tex kan data för januari vara från ett år och för februari från ett annat år. För mer detaljer om metodiken se standarden Både värme och kylbehov.

5 SMHI Klimatfiler Data har tagits fram för 11 orter enligt nedan. Vid urval av orter har zonindelning enligt Boverkets remiss BBR2014 använts + kust-inland och befolkning Malmö Göteborg Växjö Eskilstuna Stockholm Karlstad Mora Sundsvall Östersund Umeå Jokkmokk

6 SMHI Klimatfiler Tidsperiod :Data fanns bara tillgängliga för för de parametrar som behövdes. Direkta väderobservationer utförs vid stationer. Antalet stationer är begränsat och har förändrats genom åren. Strålning mäts enbart på ett fåtal platser. Det händer även att observationer från en viss plats uteblir. Därför används ofta meteorologiska modeller och interpoleringsmetoder i kombination med de observationer som finns för att beräkna värden för ett större antal platser. Den meteorologiska modellen tar hänsyn till fysiken medan interpoleringen på ett smart sätt beräknar värden för ett rutnät av punkter,idag 11*11 km. De metoder är vanligt förekommande inom meteorologin,tex vädertjänst. Alternativ tidsperiod Nu finns data tillgängliga för

7 Förändring över tid:

8 Förändring över tid. Skillnad i temperatur vänstra kartan jämfört med och högra kartan jämfört med

9

10

11 Årsmedeltemperatur Sammanställning av årsmedeltemperaturer för orterna jämfört med den nya meterologiska normalperioden, grader C. Ort Medeltemperatur Klimatfiler Medeltemperatur Medeltemperatur Medeltemperatur Malmö Stockholm Göteborg Eskilstuna Karlstad Växjö Mora Sundsvall Umeå Östersund Jokkmokk

12 SMHI Klimatfiler förslag Ett syfte att få konsistens mellan beräkning av byggnaders energiprestanda och verkligt utfall när byggnaden är byggd Jämföra med klimatdata för samma period och liknande metod. För konsistens: Uppdatera för perioden Modifiera standarden med annan viktning Temp, solstrålning och relativ fuktighet som mer representerar nordiska förhållanden. Standarden är framtagen som en EU-standard att gälla i hela EU, och vi valde först att följa huvudförslaget i den. Men standarden anger att klimatparametrarna ska väljas på det sätt som bäst representerar den tillämpning de ska användas för. För svenska förhållanden är det rimligt att temperatur får en mycket större tyngd, inte minst för att värmebehov dominerar på bekostnad av kylbehov. I södra Europa är det tvärtom kylbehov som dominerar och där spelar solstrålning och fuktighet mycket större roll.

13

14 SMHI Graddagar tom 2014 SMHI Graddagar för att normalårskorrigera byggnaders energistatistik med hjälp av temperatur. Indata: SMHI Observationsnät för temperatur Ett enskilt dygn ger ett bidrag av (17 - T ute ). Eldningsgränser för vår, sommar och höst antas vara: 12ºC i april 10ºC i maj, juni och juli 11ºC i augusti 12ºC i september 13ºC i oktober Uttrycks som graddagssummor och i % av normalt. Uppmätta och beräknade värden för cirka 300 orter fördelat på 10 regioner. Normalperiod

15 SMHI Graddagar from 2015 SMHI Graddagar för att normalårskorrigera byggnaders energistatistik med hjälp av temperatur. Indata: SMHI:s temperaturdata för orter Ett enskilt dygn ger ett bidrag av (17 - T ute ). Eldningsgränser plockas bort. Uttrycks som graddagssummor och i % av normalt. Värden för 242 orter fördelat på 10 regioner from 2015 Samma orter som för Energi-Index. Normalperiod

16 SMHI Energi-Index SMHI Energi-Index Normalårskorrigera byggnaders uppvärmningsenergi för påverkan av vädret. Indata: SMHI Mesan (sammanvägda observationer) Anger den sammantagna effekten av temperatur, sol och vind i kombination med byggnads läge, egenskap och användningssätt. Ett standard typhus för SMHI Energi-Index är ett flerbostadshus, före SBN 75, mekanisk frånluft, normalskyddat läge. Ett enskilt dygn ger ett bidrag av (21 - T e ). Uttrycks som Ekvivalenta Graddags-summor och i % av normalt. Beräknade värden för 242 orter. Normalperiod byts till vid Årsskiftet 2014/2015.

17 SMHI Kyl-Index SMHI Kyl-Index Normalårskorrigera byggnaders kylenergi som påverkas av vädret. Indata: SMHI Mesan (sammanvägda observationer) Uttrycks som Ekvivalenta kyl-graddagssummor och i % aktuell period mot referens. Beräknade värden för cirka 242 orter. Faktablad SMHI Kylindex modellindata OBS! Eftersom det idag kan innebära svårigheter i vissa byggnader att lyfta ut den andel som påverkas av vädret kan produkten också användas för att visualisera kylbehov relaterat till klimatet och bidra till ökad förståelse kring förbrukning av komfortkyla. Referensperiod: