Möte om MSI mellan SMHI och Sjöfartsverket

Transkript

1 Handläggare, direkttelefon Sofia Carlsson, Minnesanteckningar Närvarande: Svante Håkansson, Sjöfartsverket Malin Liljenborg, Sjöfartsverket Marco Svantesson, Sjöfartsverket Agneta Hedström, Sjöfartsverket Erica Voldi, Sjöfartsverket Jonas Swahn, Sjöfartsverket Niklas Hammarqvist, Sjöfartsverket Mats Johansson, SMHI Per-Olof Hårsmar, SMHI Filip Hvitlock Thuvesson, SMHI Sofia Carlsson, SMHI Möte om MSI mellan SMHI och Sjöfartsverket Tid 31 januari 2012 Plats SMHI, Norrköping Följ denna länk för att hitta tidigare agendor och protokoll: Namn: sma_baltico Lösenord: sjofartsverket 1. Presentation av deltagare (så som vi satt motsols runt bordet från Svantes perspektiv) Svante Håkansson, chef Ufs/Baltico-redaktionen Sjöfartsverket Niklas Hammarqvist, Isbrytarledningen Sjöfartsverket, annars överstyrman på Isbrytaren Atle Agneta Hedström, MSI Sweden Sjöfartsverket Sofia Carlsson, Bpo, Oceanografiska prognos- och varningstjänsten SMHI Marco Svantesson, chef VTS i Sverige samt MSI Sweden Sjöfartsverket Mats Johansson, chef Bpm, Meteorologiska prognos- och varningstjänsten SMHI Malin Liljenborg, Ufs/Baltico-redaktionen Sjöfartsverket Filip Hvitlock Thuvesson, Bpo Oceanografiska prognos- och varningstjänsten SMHI Jonas Swahn, MSI Sweden Sjöfartsverket Per-Olof Hårsmar, vikarierande chef Bpo, Oceanografiska prognos- och varningstjänsten SMHI Erica Voldi, MSI Sweden Sjöfartsverket SMHI-# v2-protokoll_SMHI-SjoV_ Senast ändrad

2 2. Föregående anteckningar Om en punkt från föregående möte ( ) återkommer på dagens agenda redovisas det vi sa under genomgången här under motsvarande punkt längre fram i anteckningarna. Avslutade punkter från förra mötet: Datum, tid och nummer på Kulingvarningarna: Det har varit vissa frågetecken kring hur varningar datumsätts och numreras. Från SMHI som utfärdar varningarna ser man i dagsläget ingen möjlighet att förändra den automatgenererade headingen i varningarna. Inte heller från MSI som distribuerar varningarna via navtex kan man idag förändra hanteringen gällande detta. Dock täcker dagens lösning behoven så frågan får tills vidare anses löst. Våra hemsidor, möjlighet till samarbete, länkar osv: På förra mötet konstaterade vi att inga hinder finns för hänvisning till varandras hemsidor. Några exempel nämndes nu på hänvisningar som görs och vi kommer att fortsätta hänvisa om det förbättrar/tillför information. 3. Dagordning: koll komplettering godkännande Filip och Sofia önskade under övriga frågor diskutera lite kring rutiner för låga vattenståndsvarningar. I övrigt inga tillägg och dagordningen godkändes. (Jag, sekreteraren Sofia, har dock lagt in under övriga frågor några ytterligare punkter som diskuterades under mötet eftersom jag inte riktigt vet var de annars hör hemma.) 4. Harmonisering av kriterierna för nedisningsvarningar i Östersjöområdet På Baltico Meeting 2010 tillsattes en grupp med deltagare från Danmark, Finland och Sverige med uppdrag att se över möjligheten att harmonisera kriterierna för nedisningsvarningar i Östersjöområdet. Sofia har sedan ett antal år också arbetat med översyn av SMHIs nedisningsvarningar och redogjorde nu något kring dessa uppdrag. Det finns inte möjlighet att harmonisera nedisningskriterierna mellan ovan nämnda länder eftersom varningsuppdragen rör helt olika typer av sjöfart. Nu finns dock ett förslag inom SMHI att man från nästa säsong ska sluta att varna vid endast risk för lätt nedisning. En tanke är att istället tillhandahålla en nedisningsriskprognos via smhi.se. Här återstår dock en hel del arbete. SMHIs förslag finns bifogat detta protokoll. Vi resonerade en del kring sjöfartens behov av dessa varningar. Svante föreslår att förslaget ska gå ut på remiss till ett antal berörda aktörer (t ex Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Trafikverket, HaV-myndigheten, Östersjöländerna ). Ytterligare en del intressenter bör kontaktas och Sofia ska jobba vidare med det. Niklas får i uppdrag att påminna isbrytarna om att via IBnet i is-rapporteringsrutan ange om de observerat nedisade fartyg. Då får SMHIs istjänst och därmed vakthavande oceangrafer kännedom om nedisningssituationen. Det kommer också förslag på ett antal rederier som bör kunna rapportera nedisningstillfällen. Även möjligheten att via Ufs uppmana fartyg att dokumentera och rapportera nedisningstillfällen nämndes. Sofia jobbar vidare med detta. 5. Ändrade Navtex service areas i Skagerrak Sändaren Grimeton har inte full täckning i norra Skagerrak. I och med en omfattande översyn av Navtex service areas finns nu möjligheten att gränsen mellan områdena [L] och [I] i östra Skagerrak förskjuts så att hela Skagerrak ska ligga under [L]-sändaren i Oslo-fjorden som får mer sändningstid. Detta innebär att alla navtex-varningar för Skagerrak ska sändas därifrån. Telenor, som driver sändarna i Norge kommer att debitera en tämligen hög avgift per varning och sändningstillfälle. Svante tror inte att detta är ett stort problem då Norge själv bör utfärda meteorologiska varningar i Skagerrak i samma utsträckning som Sverige gör och navigationsvarningar är sällan förekommande i området. Sjöfartens säkerhet är viktigast och därför är förändringen av godo då det inte finns ekonomiska möjligheter att upprätta ytterligare en svensk sändare. Det är inte klart när förändringen införs, det blir tidigast sen

3 höst i år. (Efter mötet fick Baltico besked från Navtex-koordinatorn i England om att det kommit positiva besked från Ryssland som möjliggör förändringen av Navtex service areas redan under våren. Förmodligen kommer Skagerrak att få bokstaven M i stället för L.) Det kommer inte att påverka varningsförfarandet å SMHIs vägnar annat än att Bpmmeteorologerna bör titta så mycket som möjligt på norska varningar och köpa dem. Mats vidarebefordrar detta till sin grupp. 6. Geografiska områden i Östersjöområdet Det finns en internationell publikation från IHO (International Hydrographic Organisation), S- 23 Limits of Oceans and Seas (1953) som reglerar havsområden och namn. Denna är sen länge under revision men oenigheter mellan Japan och Korea förhalar godkännandet av en ny version. Efter en del turer finns nu ett förslag gällande Östersjöområdet som i stort sett innebär att Kattegatt-gränsen förskjuts söderut i Bälten, att Bälten officiellt delas i Lilla och Stora Bält och att ett nytt mindre område avdelas väster om Estland. Om Japan och Korea enas kan ett godkännande av nya indelningar gå relativt snabbt. Eftersom det är en internationellt godkänd publikation bör vi (SjöV och SMHI) rätta oss efter denna och införa eventuella förändringar också i vår berörda produktion. Mats påtalar å SMHIs vägnar att vi behöver en viss tids framförhållning då en del system behöver förändras något vid nya gränsdragningar mellan navtex-områden. Svante lovar hålla SMHI à jour i frågan. 7. BALTICO Meeting 2012 Från Sjöfartsverket kommer Svante Håkansson, Malin Liljenborg och Erica Voldi att deltaga. Från SMHI är det inte klart ännu vem/vilka som deltar men det har tidigare rört sig om cheferna för meteorologiska och oceanografiska varningstjänsterna. Ett första förslag till agenda finns under Där finns också handlingar från tidigare meetings. 8. Vad innebär KEPS, nu och i framtiden. Kulingvarningar Varning för lågt vattenstånd Nedisningsvarningar KEPS är namnet på SMHIs system för hantering av varningar. Varningar skrivs in i systemet och distribueras via detta till kunder och hemsidan. Varningstjänsterna väntar på att få en sådan funktion i systemet att både meteorologiska varningar och navigationsvarningar kan hanteras på ett navtex-funktionellt sätt. Begränsade resurser gör att utvecklingen går långsamt men vi har kravspecifikationen klar för oss och vissa steg, bland annat uppdelningen av kulingvarningar i gale och near gale, har gjorts. Förhoppningen är att utvecklingen och möjlig driftsättning sker i år. SMHI (Mats/Sofia) kommer att hålla Ufs och MSI underrättade om fortskridandet. 9. Formuleringar i sjörapporten på engelska (VHF + NAVTEX), hur fungerar översättningsprogrammet Det är fortsatt problem med de engelska översättningarna i sjörapporten. Det beror på att översättningsprogrammet översätter exakta ord och därför gör fel vid felstavningar eller oväntat bruk av stora/små bokstäver. Rapporten skrivs på svenska men vid uppdateringar och mindre förändringar i rapporten görs dessa endast i den engelska versionen. Därför kan SMHI tyvärr inte tillhandahålla en svensk text. MSI uppmanas att maila Mats mats.johansson@smhi.se så ofta som fel uppmärksammas. Det gör att nya och korrekta översättningar kan infogas i översättningsprogrammet så att allt bättre produkter blir möjligt. Om avgörande oklarheter finns i texten ska MSI-operatören ringa meteorologen (eller vakthavande oceanograf om det gäller vattenståndsvarningar). Nummer finns nedan.

4 Vad gäller varningar gör MSI en återöversättning till svenska. Mats ska kolla hur varningarna läggs in i systemet för att se om svenska varningstexter eventuellt kan distribueras. Sofia tror att det blir möjligt i framtida KEPS. 10. Isinformation på VHF och NAVTEX. Utvärdering av nuvarande rutiner Sen två år tillbaka sänds bara rapporteringsinformation och inte längre israpport i klartext eller restriktioner i navtex-sändning då tidsutrymme inte finns. Detta fungerar bra då de flesta som berörs av isen i Bottniska viken är införstådda/vana vid vintersjöfart. Isbrytarledningen kan dock ta beslut om att infoga klartext gällande isläget på Västkusten om behov uppkommer. Alla är nöjda med denna lösning. 11. Utvärdering av ändringen i formuleringen i vattenståndsuppgift i sjörapporten i P1 Vid förra mötet beslutades att man i P1-rapporten inte ska säga årets medelvattenstånd utan bara medelvattenstånd när man läser ut vattenstånd till havs. Bara positiva åsikter har inkommit om denna förändring. Vi diskuterade något kring uttrycket över referensytan på sjökortet och enades om att det är en nödvändig formulering då man beskriver vattenstånd i sjöarna. MSI mfl på SjöV ska samråda internt hur man framgent ska hantera vattenstånds- och djupreferenser. 12. Ufs A Saknas något? Vad kan förbättras? Sofia föreslår att en direktlänk till israpporten infogas i samband med informationen att israpporten är tillgänglig på VHF och MF. Detta bifalls. Det är en del andra uppdateringar och korrigeringar i kapitel 12 Meteorologi och oceanografi som Sofia uppmärksammat och lovar att göra innan deadline för årets Ufs A. Alla uppmanas att kolla de delar i Ufs A som rör respektive verksamhet och uppmärksamma redaktionen om ändringar behövs. 13. Övriga frågor Navtex-sändningen är begränsad till 10 minuter. Ofta tar väderrapporten så lång tid att det blir knappt om tid för navigationsvarningar. Mats ska uppmärksamma meteorologerna på att rapporten ska vara så kort det bara går och dessutom framföra frågan/önskemål från MSI om meteorologen redan vid utfärdande av varningar kan lägga ihop områden med samma prognos för att spara sändningstid. Vi diskuterade om meteorologiska varningar som sänds via navtex kan inledas kortare än med ordet meteorological warnings. Vi beslutade att det kan förkortas met warnings. Om ytterligare frågor kring detta uppkommer ska Erica kontakta Mats. Vad gäller frågorna kring varningsrutiner vid låga vattenstånd är den mall som vakthavande oceanograf använder helt funktionsduglig och kan fortsatt användas. Det är inte heller nödvändigt att vakthavande oceanograf tar hänsyn till sändningstiderna för navigationsvarningar utan fortsätter att varna med den framförhållning som rutinerna nu innebär. (Riktmärket är 24 timmar innan situationen förväntas inträffa eller om kortare tid återstår, så snart varningssituationen uppmärksammas.) Baltico tar beslutet om varningsdistributionen är brådskande eller om den kan vänta till nästa ordinarie navtex-sändning (var fjärde timme). Svante uppmärksammar att lågvattenvarningarna å navtex vägnar inte behöver innehålla annat än förväntad tid då situationen börjar gälla eftersom varningen ligger

5 kvar tills läget är över och då cancelleras. Sofia ska uppmärksamma vakthavande oceanografer på detta. 14. Utvärdering av detta möte (agenda, deltagare, mötesfrekvens ) + tid för nästa möte Upplevelsen idag är att det varit mycket positivt att operatörer/produktionsmedarbetare deltagit i mötet då förståelse för varandras verksamhet och behov klarnar och en del praktiska frågor kan lösas direkt. Önskemålet är därför att både chef och åtminstone en medarbetare från varje verksamhet ska delta i fortsättningen. Vi är överens om att mötesfrekvensen ska vara en gång per år och vi tror att våren kan vara den tid som lättast passar alla. Vi beslutar att nästa möte blir våren 2013 på Sjöfartsverket, Norrköping. Svante ska fortsätta som sammankallande och upprätta dagordning. Alla får lämna förslag till punkter att diskutera. Kontakt SMHI: Meteorologiska varningstjänsten (OBS! Numret får inte lämnas ut! Ring ej mellan med marginaler då meteorologen möjligen får lite nattvila) Vakthavande oceanograf (beredskap kl ) Kontakt Sjöfartsverket: Ufs/Baltico MSI