Skåne Klimatförändringarna och Vattnet. Göran Ewald

Transkript

1 Klimatförändringarna och Vattnet Göran Ewald Skåne C varmare medeltemperatur Fler långvariga värmeböljor Mildare vintrar Minskad nederbörd under växtsäsong 0,9 1,6 m högre hav SMHI, SGU, IPCC, LU 1

2 Mildare våtare vintrar Ingen vårflod Jämnare vattenflöden Mindre tjäle Varmare torrare somrar Fler värmeböljor Låga flöden Längre växtsäsong Intensiva regn Ökat bevattningsbehov Högre vattentemperatur 2

3 Klimatutmaningar Kust Jordbruk Grundvatten Dricksvatten Föroreningar/miljögifter Förvaltning 3

4 Situationen för vatten i Skåne är redan idag usel De åtgärder som bör genomföras för att klimatanpassa samhället behövs oavsett klimatförändringarna! Åtgärder är i akut behov för att ge rimliga marginaler för natur, miljö, naturresurser, livskvalitet osv Sammanfattning Skåne har goda möjligheter att vinna Förutsätter emellertid: Offensivt strandskyddsarbete Kraftfullt grundvattenskydd Modern bevattningsteknik (grödoval) Minskad kemikalieanvändning Slut på sektoriseringen inom förvaltningen 4

5 Klimatutmaningar Kust Jordbruk Grundvatten Dricksvatten Föroreningar/miljögifter Förvaltning Stränder kvar om hundra år? Havsytehöjning 0,9 1,6m till km 2 relativt opåverkad strandzon ( 0,7% av Skånes yta) 10 km 2 i områden<5m planeras att bebyggas (2008) 5

6 Inte bara havsyta erosion också... 1m högre hav 10 60m erosion Erosion erosionsskydd Strandskydd inget skydd! Hur dränerar vi? Klimatutmaningar Kust Jordbruk Grundvatten Dricksvatten Föroreningar/miljögifter Förvaltning 6

7 Mer vatten blir nödvändigt 60 dagar längre växtsäsong Ökat bevattningsbehov Eget vattenansvar?! Fler skadegörare 7

8 10% asfalt 30% åker Förstärkningar Fysiska skador Åker är också hårdgjord 8

9 Klimatutmaningar Kust Jordbruk Grundvatten Dricksvatten Föroreningar/miljögifter Förvaltning Grundvattenbildning i dagens klimat ( ) och uppskattad förändring fram till (Rodhe, Lindström & Dahnée 2007) 9

10 Grundvattenregim Grundvattennivå J F M A M J J A S O N D Månad Minusposter Minskad nettonybildning Kustnära saltvatteninträngning Ökade uttag Ökad förorening/kortare omsättningstid Lägre ytvattennivåer lägre nybildning Djupare borror sänkning av ytligt grundvatten Större uttag ur befintliga dricksvattenuttag 10

11 Klimatutmaningar Kust Jordbruk Grundvatten Dricksvatten Föroreningar/miljögifter Förvaltning Bolmen räcker inte! Idag ca 1,3 m 3 /s tillstånd till 6 m3/s 11

12 Bolmen 6 m 3 / s 2,4 m 3 / s 1,3 m 3 / s Saknar vattenskyddsområde Skeen < 5 m 3 / s Lagan ibland 0 m 3 / s Minskad tillrinning Ökad färg Skåne Ökad befolkning Färre täkter Minskad nybildning Ökade uttag Ökad föroreningsrisk Övergripande Kartlägga alla möjliga dricksvattenkällor i kommunen även de idag outnyttjade. Muta in alla grundvattentäkter för att säkra allmänintresset Prioritera ur kvalitets och kvantitetsperspektiv Säsongsplanera uttag låt täkter vila och regenereras vintertid 12

13 Principiellt Grundvatten är först och främst dricksvatten Upprätta vattenskyddsområden, även kring ytvattentäkter (saknas t.ex. för Bolmen) Gör det attraktivt att äga mark i vattenskyddsområde Ta betalt! Förvaltningsarbete ska kostnadstäckas Var tydlig med vem och till vad vatten tilldelas vid brist Klimatutmaningar Kust Jordbruk Grundvatten Dricksvatten Föroreningar/miljögifter Förvaltning 13

14 Läget är ohållbart! Insjöfisk 2 3 gånger/år Börringesjön svartlistad Bekämpningmedel 3 x gränsvärden i 49 av 52 fall (41 av 247 tillåtna preparat) På tok för höga näringsämneshalter Ständiga överstiganden av luftkvalitetsnormer Vattenreningsverk som inte klarar farmaceutika Bristande miljöövervakning Bristande metodik 14

15 Klimatutmaningar Kust Jordbruk Grundvatten Dricksvatten Föroreningar/miljögifter Förvaltning Miljöbalk plan och bygglag riksintresse strandskydd regleringsbrev Kommunalt planeringsmonopol Brist på bra läge Små kommuner Fler dåliga lägen uppstår Resursbrist (passivitet) hos kommuner och länsstyrelse Myndighetsinflation och otydlighet Okunnighet? 15

16 Stad och Landsbygd?! 16