Dricksvattenutredningen

Transkript

1 Dricksvattenutredningen Utredningsdirektivet 2. Organisation och tidplan 3. Inledande intryck 4. Svenskt Vattens roll, engagemang och aktiviteter 5. Tidiga riktningar 6. Svenskt Vattens förslag/inlagor Utredningsdirektiv Klimatförändring Analys och anpassningsplaner Beredningsteknik FoU Finansiering Organisation, kompetens, förmåga Statliga myndigheter Ansvarsfördelning och samordning Stat kommun 1

2 HAVS- OCH VATTENMYNDIGH. Utredningsdirektiv Övervakning och kontroll Råvatten Samordning direktiv och föreskrifter Dricksvatten Skydd av vattentäkter Styrning och ökade krav på skydd Rättssäkerhet Vägledning Ersättningsfrågan 2

3 Utredningsdirektiv Krisberedskap Myndighetsstöd (VAKA m.m.) Utveckla kompetensförsörjning LST och kommun Ledningsnät och distribution Behov av modernisering och förnyelse Skyldigheter avseende underhåll och reinvesteringar Avhjälpa hinder för förnyelse Material i kontakt med vatten Utredningsdirektiv Generella Åtgärdsförslag Leda till hållbar och trygg dricksvattenförsörjning Organisation för genomförande Kostnadseffektivitet Lätta att tillämpa Omvärldsanalys Fullständiga förslag till nya och ändrade författningar Ekonomiska konsekvenser Samhällsekonomiska analyser Effekter på kommuner och kommunala bolag Ej påföra staten kostnader Förslag till finansiering Kommunala självstyret 3

4 Dricksvattenutredningen Organisation Utredningssekretariat 1 särskild utredare: Gunnar Holmgren 1 huvudsekreterare: Folke K Larsson 2 utredningssekreterare: Ulrika Askling och Ida Lindblad Hammar Expertgrupp 7 myndigheter 6 departement SKL Svenskt Vatten LRF Referensgrupper Vattenskydd Material i kontakt med vatten Klimat Expertgrupp Departement Finans Försvar Landsbygd Miljö Näring Social SKL Svenskt Vatten LRF Myndigheter Boverket HaV Livsmedelsverket MSB SGU SMHI Länsstyrelserna 4

5 Tidplan : Slutbetänkande : Delbetänkande Vattenskydd Material i kontakt med vatten Avgränsningar vattenskydd ersättningar Inledande intryck Generellt viktig utredning Statsmakternas viktigaste ansats senaste halvseklet Mycket komplicerat uppdrag Ej parlamentarisk styrning Resultaten på övergripande strukturnivå Ansvars- och rollfördelning Finansiering Ödmjukhet och respekt för komplexiteten Allmänt svåra frågor Inga låsningar i expertgruppen Andra utredningar skär in Befintlig struktur Många myndighetsaktörer Flera lagstiftningar och direktiv EU-perspektiv 5

6 Strategiska frågor inledningsvis Statlig styrning Graden av Formerna för Ansvarsfördelning Statliga myndigheter Stat kommun Finansiering Dricksvattenproducenternas organisation Strategisk förmåga, ledning, styrning, finansiering Krisberedskap och krishanteringsförmåga Förnyelseförmåga (underhåll, reinvestering) Svenskt vattens aktiviteter Studiebesök Skåne Sydvatten och Hörby kommun 27 28/11 Skåne som särart Regionala perspektiv och kommunala samarbeten Spännvidd i organisation och anläggning Örebro 4/12 Råvattenproblematik Vätternprojektet Mittsverige vatten (Sundsvall) 18/12 Demografiska olikheter Finansiering Stockholm (Norrvatten, Stockholm vatten) 29/1 Storstadsfrågor Göteborg (vår-14) 6

7 Branschens utredningsaktiviteter Sammanställning informations- och kunskapsunderlag Synpunkter på tre inledande dokument Överläggningar SKL, HAV Redovisning reservkapacitet Ersättningsfrågan vattenskydd Rättssäker hantering av ersättningsfrågan Legala förutsättningar för kommunerna att betala Referensgruppsmöten Inlagor Vattenskydd Material i kontakt med vatten Tidiga riktningar allmänt Statens roll Samordning Tydligare ansvarsfördelning Tydligare styrning Länsstyrelserna Stärk rollen som regional vattenplaneringsaktör Regionala vattenperspektiv Vägledande uppdrag VSO PBL Kommunerna Samverkan och samarbeten Kompetens Beredskap Sårbarhet 7

8 Tidiga riktningar sakfrågor Råvattenkontroll: krav Reservvattentäkt: krav Vattenskydd: krav Samordning (?) Råvattenkontroll Recipientkontroll Ramdirektivet/Vattenråd Inlagor till utredningen Vattenskydd (VSO) Rättsliga aspekter förutsättningar MB 1999: Både Länsstyrelse och kommun initiativ- och beslutsrätt får inrätta skyddsområde Ramdirektivet för vatten: Staten ska upprätta erforderligt skydd för vattentäkter Säkerhetszoner får inrättas Rättsosäkerhet: Svagt lagstöd ( får ) Delat ansvar för Initiativrätt och beslut Omfattning och konsekvenser» Domstolsprocesser om ersättningsanspråk 8

9 Inlagor till utredningen Vattenskydd Förslag Ökat lagstöd enligt departementets PM 2013: får blir ska Tydligare ansvarsfördelning Kommunerna ges initiativrätt och inrättar VSO Länsstyrelserna stödjande och fastställer VSO Länsstyrelserna initierar VSO för potentiella vattentäkter VSO utan detaljkrav i föreskrifter Konsekvensutredning Ersättningsfrågan (avgränsad men initierad) Bort från domstolsförfarande Studera förfarandet vid inrättandet av naturreservat Material i kontakt med vatten Branschfråga: Cementbruk, lagnings- och fogmassor (bassänger, reservoarer) Rörmaterial och rörrenoveringsmaterial (bisfenol A) Utgångspunkt: Saknas central instans för bedömning av hälso- och miljöeffekter av enskilda material Staten kommer inte att ta ett reglerande ansvar 9

10 Material i kontakt med vatten forts. Fråga med tydliga EU-perspektiv Stora områden med vattenbrist viktigare att spara på vatten Växande marknad för förnyelse och underhåll: utveckling av nya material Fri rörlighet för varor och tjänster inom EU Handelsavtal med länder utanför EU EUs regler om offentlig upphandling på oreglerad marknad stort ansvar på enskild kommun! Gemensam skyddslagstiftning inom EU Europeiska standardiseringsorganet CEN verkställer Regeringens proposition 2013/14:39 På väg mot en giftfri vardag plattform för kemikaliepolitiken 14.1 Farliga ämnen i dricksvatten Regeringens bedömning: Det behövs ytterligare kunskap om de material som kommer i kontakt med dricksvattnet via distributionssystemet och om materialens effekter på människors hälsa. Kunskapsunderlag och förslag till åtgärder inklusive utveckling av regler för att hantera risker förknippade med farliga ämnen i material som kommer i kontakt med dricksvattnet bör tas fram av berörda myndigheter. Dessa underlag och förslag bör ligga till grund för utveckling av regler och andra insatser inom EU och nationellt. 10