Svenskt Vattens arbete inom säkert dricksvatten

Transkript

1 Svenskt Vattens arbete inom säkert dricksvatten Position paper / Svenskt Vatten tycker, under framtagande. Birger Wallsten och Pär Dalhielm, Svenskt Vatten, Ola Rodell, SVOA Vattenstämman i Örebro

2 Våra utmaningar Klimatanpassad vattenhantering Säker dricksvattenförsörjning Politiskt påverkansarbete EU Miljö- och resurseffektiva avloppssystem

3 Svenskt Vattens påverkansarbete Klimatanpassad vattenhantering Säker dricksvattenförsörjning Position paper - Svenskt Vatten tycker Miljö- och resurseffektiva avloppssystem

4 Vi konstaterar Det råder bred politisk enighet om att hoten mot vår miljö, nationellt liksom globalt, är en av vår tids största utmaningar. Att för framtiden säkra tillgången till rent och säkert vatten är utan överdrift helt livsnödvändigt. Tillgången till rent vatten tas för givet. I Sverige saknas idag en helhetssyn på de vattenrelaterade klimatoch miljöfrågorna. Ingen äger det samlade ansvaret för vattnet. Att skydda dricksvattnet har hög prioritet i miljöpolitiken. I Regeringsförklaringen i januari 2019 framhöll statsministern att; Havsmiljön ska förbättras. Övergödning, användning av miljögifter och utsläpp av läkemedelsrester ska minimeras Grundvattennivåerna ska säkras och tillgången till dricksvatten skyddas.

5 Problemområden Svenskt Vatten vill peka på fyra viktiga områden som måste hanteras Vattnets betydelse och ställning Klimatförändringens påverkan Kemikalieanvändningen Säkerhetsfrågorna

6 Vattnets betydelse och ställning Vattnets ställning i samhället måste stärkas i relation till andra intressen. Tillgången till säkert dricksvatten torde inte ifrågasättas. Trots detta uppstår ofta intressekonflikter vid exploatering och markanvändning. Skyddet av våra vattentäkter måste prioriteras genom aktuella skyddsområden med föreskrifter. Pär Svenskt Vatten visade 2013 att över 1 miljon personer får dricksvatten från vattentäkter som saknar skydd. Enligt en enkätundersökning i april 2019 från SR P1, uppgav landets 21 länsstyrelser att nästan var tredje dricksvattentäkt (30%) saknar VSO. Vattentäkterna förser nära 1,5 miljoner människor med dricksvatten. HaV redovisar 1615 vattenskyddsområden, 80% av alla allmänna vattentäkter (2019). Dessutom är 50% av alla VSO äldre, inrättade före 1999, och lever därmed inte upp till Miljöbalkens krav. Dessa behöver revideras. Vilket inte sker i tillräcklig omfattning.

7 HBI 2018 Finns det fastställt vattenskyddsområde? Mv2 Egen kommun Flerägd VA-organisation < invånare 34 kommuner 21% 38% < invånare 30 kommuner 21% 31% 41% 48% > invånare 71 kommuner 16% > invånare 26 kommuner 28% 21% 63% 20% 52%

8 Vattnets betydelse och ställning - förslag till åtgärder Idag föreligger inte någon skyldighet att inrätta vattenskyddsområde (VSO) och både kommuner och Länsstyrelser får ta beslut. Lagstifta om obligatoriska vattenskyddsområden som är aktuella och lever upp till Miljöbalkens krav. Länsstyrelserna skall vara beslutande myndighet gällande vattenskyddsområden och beslutprocessen skall vara tidsbestämd.

9 Vattnets ställning i samhällsplaneringen - Mentometerfråga 1 Anser du att det borde vara lagkrav på att varje allmän vattentäkt skall ha ett aktuellt vattenskyddsområde (VSO) med föreskrifter? A. Lagstifta så att kommunen blir ansvarig för att inrätta VSO B. Lagstifta så att kommunen blir ansvarig för att inrätta VSO men Länsstyrelsen beslutar C. Lagstifta så att Länsstyrelsen (Staten) blir ansvarig för inrätta VSO D. Lagstifta INTE

10 Vattnets betydelse och ställning - förslag till åtgärder Idag föreligger inte någon skyldighet att inrätta vattenskyddsområde (VSO) och både kommuner och Länsstyrelser får ta beslut. Lagstifta om obligatoriska vattenskyddsområden som är aktuella och lever upp till Miljöbalkens krav. Länsstyrelserna skall vara beslutande myndighet gällande vattenskyddsområden och beslutprocessen skall vara tidsbestämd. Definiera rätten till ersättning vid inrättandet av vattenskyddsområden. Idag hanteras ersättningsfrågan hanteras olika. Oklarhet finns kring vad som gäller och hur Miljöbalken ska tolkas.

11 Vattnets ställning i samhällsplaneringen - Mentometerfråga 2 Vilken väg tycker du att Svenskt Vatten ska ta i påverkansarbetet med ersättningsfrågan? A. Intrångsersättning ska inte ges för VSO B. Intrångsersättning ska ges men måste definieras nationellt (politiskt) C. Intrångsersättning definieras i överenskommelse med berörda parter, dialog främst med SKL och jordbrukets företrädare i LRF

12 Vattnets betydelse och ställning - förslag till åtgärder Synpunkter Funderingar? Idag föreligger inte någon skyldighet att inrätta vattenskyddsområde (VSO) och både kommuner och Länsstyrelser får ta beslut. Lagstifta om obligatoriska vattenskyddsområden som är aktuella och lever upp till Miljöbalkens krav. Länsstyrelserna skall vara beslutande myndighet gällande vattenskyddsområden och beslutprocessen skall vara tidsbestämd. Definiera rätten till ersättning vid inrättandet av vattenskyddsområden. Idag hanteras ersättningsfrågan hanteras olika. Oklarhet finns kring vad som gäller och hur Miljöbalken ska tolkas. Svenskt Vatten vill se en statlig utredning om hur vattnets ställning kan stärkas i relation till andra intressen. En myndighet bör ges det totala samordningsansvaret, och i regeringen bör en minister ha det övergripande ansvaret för landets samlade vattenfrågor.

13 Klimatförändringens påverkan Ett ändrat klimat innebär olika utmaningar. Vi ser risker med: för lite vatten; torka som leder till vattenbrist för mycket vatten; organiskt material och föroreningar spolas ut i vattentäkter för varmt vatten; kvalitetsproblem Omkring hälften av Sveriges VA-huvudmän saknar en nödvattenplan. Svårigheter att använda Vattentjänstlagen i situationer med vattenbrist. Pär Den varma och torra perioden med början tidigt i maj 2018 ställde stora krav på dricksvattenförsörjningen. Av de kommuner som utfärdade bevattningsförbud uppgav 2/3 att det berodde på kapacitetsproblem i vattenverk eller i distributionsnät. I övriga fall var det låga nivåer i grundvatten- och/eller ytvattentäkter som gav problem.

14 HBI 2018 Vattentillgången är tillfredsställande både nu och på sikt, år? Mv3 Egen kommun < invånare 34 kommuner 9% Flerägd VA-organisation < invånare 30 kommuner 10% 26% 65% 30% 60% > invånare 71 kommuner 7% > invånare 26 kommuner 4% 16% 26% 67% 80%

15 Klimatförändringens påverkan - förslag till åtgärder Synpunkter Funderingar? En utredning påbörjas om förändringar i Vattentjänstlagen för hantering av en vattenbristsituation. Ett nationellt dricksvattenråd inrättas snarast, under ledning av Livsmedelsverket. Varje kommun bör enligt lag vara skyldig att upprätta nödvattenplaner. Planering, investering och samverkan krävs för att undvika framtida kapacitetsbrist.

16 Kemikalieanvändningen Olika typer av oönskade ämnen hotar dricksvattnet. Det kommer dessutom hela tiden nya ämnen att hantera, och blandningar av dessa, cocktail-effekten. Det handlar om giftiga ämnen som PFAS och Bisfenol A. Läkemedelsrester och bekämpningsmedel. Det handlar också om rester av bly, arsenik, kadmium och olika oljeföroreningar som kommer från gamla industrier och annan verksamhet. Pär

17 Kemikalieanvändningen - förslag till åtgärder Ett nationellt kompetenscentrum för kemiska risker i dricksvatten inrättas i Uppsala. Staten bör inrätta en åtgärdsfond så att kostsamma, men nödvändiga, åtgärder som krävs i kommuner med begränsade resurser kan genomföras. Fonden ska kunna nyttjas vid akuta problem med förorenade vattentäkter. Vad tycker ni?

18 Säkerhetsfrågorna Hoten mot driften av va-verken och ledningsnäten måste mötas. Det handlar om ITsäkerhet, skyddsklassade tjänster, sekretess, tillträdeskontroll till anläggningar. Skillnaden mellan kommunerna är stor när det kommer till medvetenhet om hotbilder, kunskap och beredskap. Pär

19 Säkerhetsfrågorna - förslag till åtgärder Vattenförsörjningen är en del av totalförsvaret. Det krävs en ökande säkerhetsplanering, ökad kunskap och samverkan mellan kommuner och myndigheter som Livsmedelsverket, Lantmäteriet, Havs- och vattenmyndigheten, Säpo och MSB. Varje VA-huvudman har här ett stort ansvar. Säkerhetsplanering och riskanalyser ska vara ett krav. För att säkra vitala samhällsintressen kan kommuner och vahuvudmän behöva stöd från de statliga myndigheterna. Svenskt Vatten har tagit fram en ny utbildning i Systematiskt säkerhetsarbete. Ola

20 Utbildning i systematiskt säkerhetsarbete

21 Ola Rodell Informationssäkerhetsansvarig, Säkerhetsenheten

22 Sveriges största bolag för vatten och avfall 1,4 miljoner boende samt verksamheter i och omkring Stockholm är beroende av våra tjänster Dricksvatten, avloppsrening och avfallshantering Drygt 600 anställda Att uppfylla alla lagar och riktlinjer är en utmaning för oss. För en mindre vattenproducent är det på gränsen till omöjligt

23 Vattensäkerhetsplan

24 Exempel på lagar och regelverk som gäller för dricksvatten Tryckfrihetsförordning (1949:105) Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Skyddslagen (2010:305) och skyddsförordning (2010:523) Säkerhetsskyddslagen (2018:585) och Säkerhetsskyddsförordningen (2018:658) Lag om allmänna vattentjänster (2006:412) NIS direktivet Kommunallagen (2017:725) Socialtjänstlagen (2001:453) GDPR Regelverk och vägledning från tillsynsmyndigheter Säkerhetspolisen Livsmedelsverket MSB Polismyndigheten

25 Utmaningar Lag/regelverk Offentlighetsprincipen Säkerhetsskydd Säkerhetsklassad information Informationssäkerhetsarbete enligt ISO2700X och NIS Roller enligt ISO2700X Rutiner enligt ISO2700X och NIS Avtal och förbindelser, samtliga lagar och regelverk Utmaning Samarbete mellan myndigheter samt med externa parter Samarbete med externa parter Bedömning om vad som är skyddsvärt Delvis i konflikt med säkerhetsskyddsarbete anpassning krävs Ej tillräckligt med personal för att bemanna rollerna i en mindre organisation Resurser saknas för att ta fram och införa rutiner Resurser saknas för att ta fram och införa avtal och förbindelser

26 Utbildning i systematiskt säkerhetsarbete Höja säkerhetsmedvetandet hos dricksvattenproducenterna Ingår i Svenskt Vattens verksamhetsplan för 2019 Referensgrupp är Svenskt Vattens medlemmars Säkerhetsnätverk Första kurstillfälle 30/9 1/

27 Målgruppen är bred Produktionsansvariga Kvalitetsansvariga Säkerhetsansvariga För att effektivt kunna skydda produktionen av dricksvatten behöver samtliga medarbetare förstå varför vi behöver ett systematiskt säkerhetsarbete. Inköpare Projektledare Andra som är operativt verksamma inom dricksvattenproduktion Samt: kravställare projektledare och leveransansvarig för IT- och automationssystem systemägare

28 Kursmål Kunskaper och vägledning om systematiskt riskbaserat säkerhetsarbete. Ökad förståelse för hur säkerhetsanalyser kan genomföras. Ökad förståelse för hur olika former av cyberattacker genomförs. Ökad förståelse för beroendeförhållanden mellan automationslösningar, IT-stöd och verksamhet hos dricksvattenproducenter. Ökad kunskap om vikten av att upptäcka och rapportera avvikelser eller säkerhetspåverkande händelser.

29 Kursplan

30 Kursmaterial - exempel och mallar Policys Rutiner Roller och ansvar Avtal Förbindelser Utbildningsmaterial

31 Sammanfattning Höja kunskapsnivån gällande säkerhet Möjliggöra nödvändiga beslut Bemanna nödvändiga roller Utbyta erfarenhet och dokument Göra startsträckan kortare för att etablera ett säkert arbetssätt

32 Tack!