Vattenstämman Vattenskydd och vattentäkter Utveckling av riskbedömningsmetod

Transkript

1 Vattenstämman 2015 Vattenskydd och vattentäkter Utveckling av riskbedömningsmetod Susanna Hogdin, Havs- och vattenmyndigheten Andreas Lindhe, Chalmers DRICKS

2 För att skydda samhällets viktigaste dricksvattenresurser på kort och lång sikt så fastställs vattenskyddsområden med särskilda bestämmelser Inom ett vattenskyddsområde regleras verksamhet som kan utgöra en risk för vattentäkten på kort eller lång sikt. Bestämmelserna utformas som förbud, särskild tillståndplikt eller anmälan. Prövning görs i normalfallet av miljökontoret i en kommun 2

3 Enligt motiven till lagstiftningen bör vattenskyddsområdet med tillhörande bestämmelser vara så långtgående att råvattnet efter ett normalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål. Vad ett normalt reningsförfarande innebär varierar kraftigt mellan olika vattentäkter och kan förändras över tid det ger en oklar målbild Utgångspunkt för bedömningen av behov av begränsningar är vattentäkten och dess förutsättningar och inte dem som träffas av eventuella begränsningar MEN behovet av hänsyn till resursen måste i något läge konkretiseras och skälighetsavvägas gentemot den enskilde, det görs vid formulering av föreskrifter vilka ska intresseprövas enligt 7 kap 25 MB Vattenskyddsföreskrifter kan bara utformas som inskränkningar i markanvändningen dvs förbud krav på tillstånd eller anmälan 3

4 Val av restriktionsnivå Förbud används när den sammantagna effekten av viss verksamhet inom ett område blir för stor Om konsekvenserna är allvarliga och det inte är möjligt att genomföra en prövning, exempelvis vid oklart kunskapsläge - Försiktighetsprincipen Tillstånd används när Det är möjligt att genom villkor avsevärt förbättra en hantering och därmed minska negativa effekter av en verksamhet Bygger på att spridningsvägar är väl kända och att det finns beprövade försiktighetsmått att ställa krav på från myndigheternas sida

5 För- och nackdelar med arbetssättet Styrka Vattentäkter är sinsemellan väldigt olika och det finns fördelar med ett flexibelt system där hänsyn tas till lokala förhållanden Möjlighet Anpassning av restriktionsnivåer kan göras utefter vattentäktens förhållanden och behov när det funkar är det bra. Svaghet Lagstiftaren har medvetet lämnat stor frihet till att utforma ett vattenskyddsområde väldigt olika beroende på förutsättningar i det enskilda fallet. Det finns därmed vissa begränsningar i hur styrande vägledningen inom området kan utformas. VA-huvudmännen ansvarar för att driva och utreda ansökan till VSO. VA-huvudmannen är i normalfallet inte en lagstiftande aktör och har därför ett stort behov av stöttning i arbetet Svårt att hålla lokala/regionala föreskrifter uppdaterade i förhållande till tillkommande miljölagstiftning Mycket resurskrävande som all regelstyrning! Hot Vattenskyddsområden fastställs med oproportionerliga och/eller otydliga föreskrifter som antingen blir ohanterliga eller irrelevanta i miljöarbetet Konflikter med aktörer som berörs Tillräckliga resurser läggs inte på arbetet, vare sig nationellt eller av länsstyrelser eller kommuner vilket undergräver trovärdigheten i systemet Dricksvattenutredningen har bl.a. i uppdrag att genomlysa processen och lämna förslag till strukturella förändringar om så behövs

6 Utvärdering av Naturvårdsverkets allmänna råd 2003:16 om vattenskyddsområden Målsättningar med HaVs vägledning 1. Öka förutsebarheten i vattenskyddsarbetet genom att konkretisera och tydliggöra lagstiftningens syfte och ramar 2. Säkerställa en enhetlig rättstillämpning i landet 3. Underlätta för operativa myndigheter att ha en effektiv ärendehantering och att göra rimliga avvägningar i enskilda ärenden. Funkar det? Nja Utgångspunkter för avgränsning och zonindelning är huvudsakligen bra, men fungerar mindre bra för vissa typer av vattentäkter Råden låser fast perspektivet på viss markanvändning och skymmer sikten för annat vilket ibland leder till överregling och ibland till förlängd handläggningstid då råden inte riktigt överensstämmer med förutsättningarna i det enskilda ärendet Det är mycket svårt att hålla denna typ av konkreta råd uppdaterade i förhållande till annan miljölagstiftning som hela tiden förändras vilket i vissa fall leder till dubbelregleringar och merarbete Vi behöver hitta ett annat sätt att arbeta med riskbedömningar som motiverar restriktioner inom vattenskyddsområdena.

7 HaVs utvecklingsplan - NVs AR 2003:16 bör upphävas på sikt. Före råden hävs måste ett uppenbart bättre vägledningsmaterial tas fram och testas för att undvika att vattenskyddsarbetet försvåras ytterligare eller att lagstillämpningen glider isär i landet. - Nödvändigt utvecklingsarbete - Utveckling av användbar riskbedömningsmetod, uppdrag till DRICKS på Chalmers, särskilt samarbete med SVA och Folkhälsomyndigheten angående mikrobiella föroreningar. En bred referensgrupp är kopplad till projektet. - Tid att testa på ett antal typfall- hösten Vägledning i utformning av föreskrifter inklusive konsekvensutredningar

8 SVU-rapporter i samarbete med Tyréns På G: Vattenskydd riskanalys och föreskrifter, SVU-rapport Konstaterar att det är svårt att följa & förstå rättspraxis avseende formulering av föreskrifter - Ofta en dålig koppling mellan riskanalysen i ärendet och de föreskrifter som senare fastställs, vilka bygger på de allmänna råden - Det gör det svårt att motivera föreskrifterna - Mer vägledning behövs i vattenskyddsprocessen, i synnerhet vad gäller riskbedömningar och formulering av föreskrifter 8

9 Kommunikation Uppföljning och granskning Riskbedömning Underlag för avgränsning och utformning zonindelningen föreskrifter efterföljande arbete Motverka kontinuerlig föroreningsbelastning Skapa möjlighet att vidta åtgärder vid t.ex. olycka Handbok 2010:5 Riskinventering Riskanalys ISO 31000:2009 Omfattning och sammanhang Riskidentifiering Riskanalys Riskvärdering Riskreduktion Riskbedömning 9

10 Exempel på förutsättningar och utmaningar Dricksvattenkonsumenterna och skyddet av resursen som vattentäkt i fokus Råvattnet ska efter ett normalt reningsförfarande kunna användas för sitt ändamål Befintliga och potentiella föroreningskällor Förutsättningar m.m. förändras Olika typer av vattentäkter Yt- och grundvatten Små och stora Få och många föroreningskällor Olika typer av föroreningskkällor 10

11 Vanliga angreppssätt Kvalitativa beskrivningar i ord utan klassningar och liknande Klassning/rankning av risker utifrån olika system Sannolikhet, konsekvens, föroreningspotential, sårbarhet, m.m. Enstaka eller många parametrar Fördefinierade skalor/kategorier med poäng Sammanvägt risktal Detaljerade analyser av specifika problem som komplement till översiktlig analys Befintliga föroreningskällor kompletteras med potentiella 11

12 Övergripande tankesätt Ämne att studera Kan ämnet ge neg. effekter (akuta eller långsiktiga)? Finns det verksamheter som hanterar ämnet? Finns det spridningsvägar till vattentäkten? Kan ämnet passera barriärer i vattenverk m.m.? Risk som måste hanteras Nej Nej Nej Nej Potentiell risk som måste beaktas

13 Spridningsmodell som utgångspunkt Spridningsvägar Spridningsvägar Riskkälla Vattentäkt Konsument Källbarriärer Barriärer i tillrinningsområdet Barriärer i råvattenintag och beredning Utsläpp Spridning Exponering 13

14 Spridningsmodell som utgångspunkt Spridningsvägar Spridningsvägar Riskkälla Vattentäkt Konsument Källbarriärer Ämne/ förorening Källa/ verksamhet Utsläpp Spridningsvägar Barriärer i tillrinningsområdet Spridning Barriärer Barriärer i råvattenintag och beredning Exponering Konsekvenser Risk Åtgärder 14

15 Kontinuerligt/iterativt arbete Riskbedömning vid framtagande av VSO Kompletterande analys av specifik frågeställning Uppdatering av riskbedömning och VSO när förutsättningar förändrats Riskhantering efter VSO fastställd Tillsyn m.m. Uppdatering av analyser m.m. i arbetet med befintligt VSO 15