SKYDDSOMRÅDE DE UDDEVALLA

Transkript

1 SKYDDSOMRÅDE DE UDDEVALLA Sten-Ove Dahllöf Tel:

2 Innehåll Varför vattenskydd? Vad gör bestämmelserna? Syften och mål Regler och lagar Vårt arbetssätt Verksamhetsutövarnas syn, frågeställningar, ersättningar

3 Varför r bry sig? Förorening idag, konsekvens senare Långsam vattenomsättning Each generation has only temporary rights over their water (Unesco-IHP, NFR, 1999). Miljöbalken 2 kap 3: så snart det finns skäl att anta Miljöbalken RISK FÖR PÅVERKAN TILLRÄCKLIGT FÖR ATT AGERA

4 Varför r vattenskydd? Vatten är en nödvändig nyttighet för samhället. Vatten är en kollektiv vara som saknar ägare. Kommunen och länsstyrelsen måste därför förvalta denna för det allmännas bästa. Yt- och grundvatten har många funktioner. Samhällsutbyggnad innebär konkurrens mellan dessa. Kommunen och länsstyrelsen måste därför fördela användningen för det allmännas bästa.

5 Varför r vattenskydd? Förorening i vatten är ofta osynlig. Skydd av råvattnet i första hand är bättre än rening. Därför behövs regler för vattnets nyttjande!

6 Vilka regler skall uppfyllas? EU:s vattendirektiv om god yt- /grundvattenstatus Miljöbalken Bedömningsgrunder för Miljökvalitet Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter. Länsstyrelsens och kommunens mål

7 Vattendirektivet måste förhindra ytterligare försämring, skydda och förbättra statusen hos vatten (artikel 1) att med särskilda åtgärder successivt minska utsläppen av farliga ämnen (artikel 1) förebygga försämring av grundvattenstatusen och statusen av ytvatten (artikel 4.1a-b)

8 Vattendirektivet (åstadkomma endast) obetydlig förorening (artikel 4.1b) relevanta utsläpp (skall vara föremål för) kontroll (artikel 12a)

9 Mål l för f r ytvatten för f r vattenförs rsörjningenrjningen Senast år 2009 skall vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Senast år 2009 skall det finnas åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten som anger hur God ytvattenstatus skall uppnås. Hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen ska minska fortlöpande fram till 2010 enligt indikatorer och nyckeltal som ska fastställas av berörda myndigheter.

10 Vilka syften och mål m l har ett vattenskyddsområde? de? tydliggöra miljöbalken krav. tydliggöra angelägenhet av vattenskydd. specificera ändamålsenliga restriktioner. vidarebefordra krav från andra förordningar för vattenskyddsområde. tydliggöra lämplig markanvändning i samhällsplaneringen. det görs i en ändamålsenlig process som engagerar verksamhetsutövare och andra berörda genom informationsutbyte och möjlighet till påverkan. Målet är att långsiktigt säkerställa vattenförsörjningen.

11 Vad gör g vattenskyddsbestämmelserna? Upprättas med miljöbalken (7 kap 21 ) som stöd och grund Miljöbalken är en ramlag och är därför i vissa avseenden ganska odetaljerad och svåranvänd i praktiken. Odetaljerad miljöbalk innebär behov av att specificera mer tydligt vad miljöbalken antyder om restriktioner, för att uppnå ett relevant och praktiskt användbart vattenskydd. Inte bara förorening utan också beaktansvärd risk för förorening skall regleras. Vattenskyddsbestämmelserna är normalt bara en specificering av det som redan gäller enligt miljöbalken!

12 Konsekvensen av detta Även om vattenskyddsområde och vattenskyddsbestämmelser saknas för en vattentäkt, har tillsynsmyndigheten redan möjlighet att införa de restriktioner som erfordras. Det är missriktat att betrakta vattenskyddsområdet och vattenskyddsbestämmelserna som hoten, utan hoten är normalt kraven från miljöbalken och tillhörande förordningar i kombination med vattenresursen. Miljöbalken är ju en lag som alla måste följa ändå. Vattenskyddsområdet och vattenskydds-bestämmelserna är således normalt bara budbäraren som redovisar. Miljöbalken och tillhörande förordningar är avsändarna!

13 Samhällsekonomi - Vattenskydd Vattenresursen är en form av kapital, tillgänglig nu och i framtiden. Användningen av kapitalbegreppet synliggör hushållning och förvaltning. En skyddsåtgärd är en investering som ökar värdet av resursen. Skyddsinvesteringen kostar, men ger tryggare möjlighet till konsumtion i framtiden. Vattenskydd är därmed frågan om god kapitalförvaltning. Förorening av ett vatten ger en vattenkvalitetsförlust och skadekostnad, som skall dras bort från eventuell intäkt av att förorena. (Ref SOU 1996:117, Värdering av miljön)

14 Motiv, regler, principer och konsekvenser Att fördela samhällets resurser på lämpligaste vis. Vattnet har både ett egenvärde och ett nyttjandevärde Vatten saknar ägare och ansvarstagare. Kommunen och länsstyrelsen måste därför förvalta och fördela detta för det allmännas bästa. I avvägningen mellan det allmännas intresse och det enskilda väger det allmännas intresse tyngre vid övrigt lika krav och behov.

15 Motiv, regler, principer och konsekvenser Förorenaren betalar. (PPP) Skyddet och skyddskostnaderna skall vara miljömässigt motiverade och inte ekonomiskt orimliga, dvs. skyddskostnaderna skall drivas längre än till rimliga, dvs. till att vara inte orimliga. Vattenskydd påverkar alltid några negativt, medan andra påverkas positivt.

16 Vårt angreppssätt - Dialog Inledande och förberedande skede Information om vattenskyddsarbete Information om ersättningar ur juridisk synvinkel Referensgrupp Tillsynsgrupp

17 Dokument framtagna under arbetets gång g Ex-jobb - Utformning av vattenskyddsområde för vattentäkter Analysdokument - Analys av avsteg ifrån Naturvårdsverkets allmänna råd Miljösamverkan Västra Götaland - Vattenskyddsområden, Fastställande och tillsyn

18 Faktorer som vägts v in - tekniska beskrivningens innehåll Nuvarande vattentäkt och vattenbehov Beskrivning av vattentäktsområdet (=Avrinningsområdet) Planbestämmelser och markanvändning Riskinventering

19 Faktorer som vägts v in - tekniska beskrivningens innehåll Riskbedömning Åtgärder mot risker Samråd Utformning av skyddsområde Bakgrund till skyddsföreskrifterna

20 Formella informationer - fastställelseprocessen Remiss till berörda nämnder Utskick till samtliga fastighetsägare Utställning Samrådsredogörelse Beslut i KF Uddevalla om att sända förslaget till länsstyrelsen för fastställelse Länsstyrelsens remiss till sakägare. Beslut i länsstyrelsen

21 Vad tycker verksamhetsutövare vare om vattenskydd? Är detta vad vattenskydd bör handla om?

22 Oro att kommuner orsakar konsekvenser Vanlig uppfattning: Kommuner väljer att lägga vattenskyddsområde, och kommunen utlöser de negativa konsekvenserna för vissa av verksamhetsutövarna medan andra går fria? Nej. Kommuner har skyldighet att göra detta, detta är inte valfritt. Nej. Kommuner väljer inte plats för vattenskyddsområdet, det har naturen i princip redan gjort för år sedan. Nej. Det finns ingen orättvis behandling i detta, eftersom vattenskyddsområdet inrättas där vattenresursen råkar finns.

23 Faktiska konsekvenser: Inskränkningar utöver vad miljöbalkens anvisar om så behövs, dvs. förhöjd restriktionsnivå. Andra förordningar aktiveras och därigenom kan ställa krav inom just vattenskyddsområde. Arbete och kostnad för tillståndsansökning. Effekter från prioriterad tillsyn i vattenskyddsområden. Konsekvenser av förbud/villkor kommer primärt från uttolkningen av miljöbalken, som redovisas i vattenskyddsbestämmelserna!

24 Eventuella överklagandegrunder Formell hantering kommunen Formell hantering Länsstyrelsen Naturvårdsverkets Handbok Principer och beräkningsgrunder Kommunens tolkning av dessa

25 Förväntade frågest geställningar Ersättningar etc. Undersökningarna inte tillräckligt säkra Inskränkningarna större än vad som behövs Vattenskyddsområdet är för stort

26 Förväntade frågest geställningar Ersättningar etc. Skälighetsavvägningen mellan risk och skyddsbehov är felaktig Skälighetsavvägningen mellan risk och negativ konsekvens för verksamhetsutövare är felaktig

27 Förväntade frågest geställningar Ersättningar etc. Inskränkningarna får inte gå längre än vad som behövs för att uppnå syftet med vattenskyddsområdet. Ersättningsrätt föreligger inte om inskränkningarna härrör från andra föreskrifter än vattenskyddsföreskrifterna. Redan lovgiven verksamhet kan bli olovlig pga. vattenskyddsbestämmelsernas krav. Då utgår ingen ersättning för återkallat tillstånd, eftersom kraven inte längre uppfylls.

28 Förväntade frågest geställningar Ersättningar etc. Ersättningsrätt föreligger inte för skälig aktsamhet! Aktsamhetsregeln (MB2 kap. 3 ) - Ingen ersättning Miljönyttan väger mycket tungt markägaren kostnader lätt Ej tillstånd för spridning av bekämpningsmedel aldrig ersättning

29 Vad innebär r detta i praktiken? Exempel på innebörd av vattenskydd från rättstillämpning: Miljööverdomstolen har fastslagit att två markägare i Lessebo kommun inte har rätt att få ersättning för det intrång vattenskyddsområdet och dess föreskrifter medförde för deras brukande av sin fastighet. Domstolen ansåg att den allmänna aktsamheten i vattenskyddsområden är långtgående och det spelar ingen roll hur stora de ekonomiska konsekvenserna blir för markägarna. Räckvidden av vad man måste tåla på egen bekostnad bestäms i princip av det platsspecifika skyddsbehovet för vattentillgången.

30 Grunder för f r konflikt, Allmänt - Enskilt Det lönar sig för individen att överbeskatta gemensamma resurser, eftersom individen får hela fördelen och nackdelen fördelas på alla som utnyttjar resursen (Hardin&Baden 1977 i Brännlund 1998 och i Ariansen 1992) En konflikt mellan den enskildes och det allmännas resursförvaltning

31 Till sist Vattenskyddsarbete inget demokratiskt beslut Det är inte en fråga om förhandling Vattenskydd måste bedrivas aktivt, eftersom vattnet inte ägs av någon, men alla gör anspråk på det. Vattenskydd är en fråga om långsiktig förvaltning av vattenresurserna för samhällets bästa, inte en fråga om vem skall ha vad i ersättning. Vattenskydd berör alla och alla måste bidraga med uppoffringar.

32 Till sist. Vattenskydd ger också positiva konsekvenser. Vattenskydd får inte reduceras till en fråga om ersättning. Samråd och samförstånd om målen. "Syftet med vattenskyddsområden är att ge vattenförekomster som är viktiga för dricksvattenförsörjningen ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgångar säkras i ett långsiktigt perspektiv - ett flergenerationsperspektiv".

33 VISION VATTEN Regionala lösningar möjlighet till EU-bidrag? Vatten- och avloppsfrågor är inte beroende av kommungränser? Samordningar kan ge driftvinster och miljövinster? Regionens miljöbedömningar harmonieras?

34