Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter

Transkript

1 Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektets organisation Styrgrupp Fastställd vid årsmötet 2015-XX-XX Arbetsgrupp Referensgrupp Dnr Uppdrag och mål Deltagare 2 Organisation

2 Inledning Många kommuner känner att de inte har så bra kunskap om vilka verksamheter som finns inom kommunens vattenskyddsområden eller i närheten av kommunala dricksvattentäkter och om verksamheterna kan påverka dricksvattenkvalitén. De verksamheter som är kända för miljökontoren är främst verksamheter som omfattas av anmälnings- och tillståndsplikt och där regelbunden tillsyn sker. Det kan därutöver finnas ett flertal verksamheter som varken är anmälnings- eller tillståndspliktiga, men som hanterar kemikalier, farligt avfall eller andra ämnen som kan innebära en risk för människors hälsa om de hamnar i dricksvattnet. Det är inte alltid kommunen utan länsstyrelsen som har tillsynen över tillståndspliktiga verksamheter enligt miljöbalken eller enligt vattenskyddsområdets skyddsföreskrifter. Detta kan påverka kommunens kunskap om riskerna för dricksvattentäkten och göra det svårare att väga olika risker mot varandra för en effektivare prioritering av tillsynen. En kartläggning av miljöfarliga verksamheter kan ha genomförts i samband med att vattenskyddsområdena bildades, men det kan vara många år sedan och nya verksamheter kan ha tillkommit. Det är inte heller ovanligt att det område kring dricksvattenuttaget som omfattas av skydd med föreskrifter är betydligt mindre än det faktiska området inom vilket miljöfarliga verksamheter kan påverka dricksvattnet. Det finns dessutom kommunala dricksvattentäkter som saknar särskilt skyddsområde och föreskrifter helt och hållet. Ett exempel där dricksvatten förorenats på ett sätt som har gett stora konsekvenser är dricksvattnet från Brantafors vattenverk i Ronneby kommun, som förorenats av PFAS (per- och polyfluorerade alkylsyror) från brandskum som använts på en brandövningsplats. Mer information om PFAS och hur vattenförsörjningen påverkats finns på Ronneby kommuns hemsida, Frågeställningar som ligger till grund för projektet: - Vilka möjliga risker för råvattnet till kommunal dricksvattenproduktion kan förekomma? - Vilka miljöfarliga verksamheter inom vattenskyddsområdet eller området nära dricksvattentäkter känner vi till? - Finns det fler verksamheter som kan hantera ämnen med risk för råvattnet till kommunal dricksvattenproduktion? - Har vi tillräcklig tillsyn med avseende på risker för råvattnet till kommunal dricksvattenproduktion? - Kan kommunen bli bättre på att informera om vilka områden som omfattas av skyddsföreskrifter och hur allmänhet och verksamheter kan minska risken för förorening av dricksvattnet? - Har kommunens olika avdelningar själva tillräcklig kunskap om skyddsområdena och dricksvattentäkterna för att bedriva verksamhet inom områdena på ett säkert sätt? 2

3 Syfte Syftet med projektet är att stärka skyddet av kommunala dricksvattentäkter inom Kronobergs och Blekinge län, genom att öka kunskapen och tillsynen av miljöfarliga verksamheter inom vattenskyddsområden och områden där råvattnet till kommunal dricksvattenproduktion kan påverkas. Genom en ökad kunskap om vilka verksamheter som bedrivs i närheten av dricksvattentäkten och vilka risker som verksamheterna innebär, kan information och tillsyn minska risken för förorening av dricksvattnet. Tillsynsmyndigheter behöver ökad kunskap om hur verksamhetsutövare hanterar eller inte hanterar de risker som finns. Ett gemensamt tillsynsprojekt kan bidra till att kompetensen höjs inom miljökontoren genom erfarenhetsutbyte mellan kommunerna. Det skapas även förutsättningar för en likvärdig prioritering och tolkning av lagstiftningen över kommun- och länsgränser. Projektets mål är att: ta fram en projektplan med förslag på metoder för att nå syftet, sprida information till allmänheten om projektet och dess syfte, sprida information till miljösamverkans medlemmar om de vägledningar och annat material som kan vara till hjälp vid tillsyn inom vattenskyddsområden och som redan finns framtaget av miljösamverkans medlemmar eller andra myndigheter och organisationer, anordna en träff för medlemmar med syfte att informera om hur projektet går framåt samt tillsynsvägledning gällande skyddet av råvatten till kommunal dricksvattenproduktion och möjlighet till erfarenhetsutbyte, följa projektet genom enkäter, och att utvärdera projektet samt ta fram en rapport med slutsatser. Målgruppen för projektet är främst tillsynspersonal på kommunernas miljökontor, men även länsstyrelserna har möjlighet att delta genom tillsyn eller tillsynsvägledning. Även VA-huvudmän, allmänhet och verksamhetsutövare som vidtar åtgärder eller bedriver verksamhet i närheten av kommunala dricksvattentäkter berörs av projektet. Indirekt berörs även de personer och företag som dricker eller på annat sätt använder det kommunala dricksvattnet och är beroende av att vattnet är rent. Avgränsningar Projektet är avgränsat i tid oavsett om kommunerna väljer att fortsätta arbetet med att stärka skyddet av kommunala dricksvattentäkter. Projektet omfattar inte det arbete som görs i samband med att nya vattenskyddsområden och föreskrifter ska tas fram eller uppdateras. För vägledning vid fastställande av vattenskyddsområden och föreskrifter finns bland annat Naturvårdsverkets Handbok om vattenskyddsområden (2010:5) och Miljösamverkan Västra Götalands vägledning Vattenskyddsområden fastställande och tillsyn (senast uppdaterad 2011). 3

4 Projektorganisation Projektet består av en arbetsgrupp som tar fram projektplanen och slutrapporten. Miljösamverkan Kronoberg-Blekinges styrgrupp godkänner dokumenten innan de publiceras. Projektet har även en referensgrupp som bistår med kunskap och synpunkter vid behov. Styrgrupp: Styrgruppen består av de personer som ingår i Miljösamverkan Kronoberg-Blekinges styrgrupp och anges på bloggen Arbetsgrupp: Malin Augustsson, samordnare för Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge Susanne Johansson, Miljöförbundet Blekinge Väst Jeanette Nilsson, Miljöförbundet Blekinge Väst Marie Sandström, Älmhults kommun David Lindsjö, Älmhults kommun Referensgrupp: Susanne Johansson, Alvesta kommun Karin Holst, Uppvidinge kommun Jan Metsjö, Tingsryd Metod Projektet delas in i olika block med metoder för att nå syftet med projektet. Varje deltagande kommun väljer själv de metoder inom ett eller flera block som ger bäst förutsättningar för att skydda dricksvattentäkterna i kommunen, utifrån tillgängliga resurser och befintlig kunskap om de verksamheter som bedrivs inom vattenskyddsområdena eller inom ett område där miljöfarliga verksamheter kan påverka dricksvattentäkten. De flesta kommuner har inte haft möjlighet att planera för projektet i verksamhetsplanen och budgeten och har därför inga extra resurser till förfogande. Varje kommun sätter därför egna mål, prioriteringar och avgränsningar för genomförandet. Även om miljösamverkans projekt är avgränsat i tid, kan kommunerna sätta mer långsiktiga mål. 4

5 Metodblock 1: Information till allmänhet och/eller verksamhetsutövare Det är inte ovanligt att allmänheten och verksamhetsutövare har dålig kunskap om vattenskyddsföreskrifter och hur deras handlingar och verksamheter kan innebära en risk för dricksvattentäkten, t.ex. när det gäller tvätt av fordon, användning av bekämpningsmedel, spridning av gödning och salt eller hantering av oljor och andra kemikalier. Allmänhet och verksamhetsutövare kan upplysas om detta genom exempelvis information på kommunens hemsida, nyhetsbrev, information vid nyinflyttning, informationsträffar samt tillfälliga eller regelbundna informationsutskick till berörda. Det är inte självklart att miljökontoren själva ska sprida informationen, utan kan ske genom samarbete eller av andra avdelningar inom kommunen. Metodblock 2: Kartläggning av verksamheter och identifiering av risker Det är inte alltid att VA-huvudmännen eller tillsynsmyndigheter känner till alla de verksamheter som bedrivs inom vattenskydds- och influensområden för dricksvattentäkter och vilken risk de innebär för dricksvattentäkten. För att ta reda på detta kan verksamheter inventeras genom företagsregister, kartskikt och andra databaser. Verksamhetsutövaren eller andra myndigheter kan behöva kontaktas för en beskrivning av verksamheten. Därefter kan risker identifieras och värderas. Verksamheter med störst risk kan dokumenteras genom kartskikt eller på annat sätt för att användas vid tillsyn eller vid yttrande i samband med framtagande av skyddsföreskrifter, översiktsplaner, detaljplaner samt bygg- och rivningslov. Metodblock 3: Tillsyn Det är inte säkert att skyddet av kommunala dricksvattentäkter har prioriterats vid miljötillsyn. Det kan därför finnas åtgärder som kan vidtas för att minska risken för påverkan på råvattnet för kommunal dricksvattenproduktion. För att stärka skyddet av råvattnet för kommunal dricksvattenproduktion kan den planerade tillsynen fokusera på risker för råvattnet, t.ex. genom att få verksamhetsutövare att undersöka sina risker och vidta åtgärder samt följa upp resultaten av åtgärderna. Tillsynen kan även utökas och omfatta verksamheter som vanligtvis inte får tillsyn, t.ex. skogs-, jord- och lantbruk, mindre verkstäder eller förorenad mark. Informationsmöten kan anordnas innan tillsynen för en tidig och öppen dialog. Metodblock 4: Planering och samordning I vissa kommuner kan dialogerna mellan olika avdelningar behöva förbättras för ökad kompetens och erfarenhetsutbyte kring befintlig kvalitet av råvattnet och möjliga risker. Råvattnets kvalitet kan påverka skäligheten att ställa krav på enskilda och verksamhetsutövare. Planering och samordning kan ske genom regelbundna träffar mellan huvudmannen, livsmedels- och miljöinspektörer för att utifrån aktuella analysresultat och förhållanden på platsen diskutera vad som upplevs som risker och problem. Kommunens egna (även upphandlade) verksamheter kan behöva kartläggas och jämföras med andra miljöfarliga verksamheter, för att möjliggöra en mer objektiv tillsyn med prioritering av de största riskerna. Det kan även finnas behov av att uppdatera eller inrätta nya vattenskyddsområden, om skyddet inte är tillräckligt. Även samarbetet och rutinerna vid översikts- och detaljplanering samt bygglov kan behöva stärkas för att förhindra uppkomst av nya risker. 5

6 Kommunikation och tillsynsvägledning Det material som tas fram eller sammanställs inom projektet, samt övrig information om projektet sprids via Miljösamverkan Kronoberg-Blekinges blogg, och genom e-post till miljösamverkans kontaktpersoner, som ansvarar för att skicka informationen vidare till berörda. Ett av projektets mål är att informera allmänheten om projektet, vilket kan komma att ske genom gemensamt pressmeddelande och/eller information på respektive kommuns hemsida. De kommuner som deltar i projektet planeras bjudas in till en träff. Något uppstartsmöte kommer inte anordnas på grund av tidsbrist. Träffen kommer istället att fokusera på de problem och frågor som uppkommit efter att projektet påbörjats, med möjlighet till erfarenhetsutbyte och eventuellt tillsynsvägledning. Tidsplan Projektet startades den 27 februari 2015 med en träff för arbetsgruppen. Projektet planeras avslutas i oktober Tidsplanen för projektets mål är följande: Projektmål Tidsplan Ansvarig Projektplan Mars 2015 Arbetsgruppen Publicera vägledningar på bloggen Mars 2015 Arbetsgruppen (samordnaren) Följa projektet genom enkät Mars 2015 Arbetsgruppen (samordnaren) Informera allmänheten om projektet April 2015 Arbetsgruppen Informationsträff September 2015 Arbetsgruppen Följa projektet genom enkät September 2015 Arbetsgruppen (samordnaren) Utvärdera projektet genom enkät September 2016 Arbetsgruppen (samordnaren) Slutrapport Oktober 2016 Arbetsgruppen Resursramar Tidsåtgången för medverkan i arbetsgruppen bedöms innebära 2-3 veckors arbetsinsats i form av arbetsgruppsmöten och annat arbete (sammanlagd tid för alla i arbetsgruppen). Deltagande i arbetsgruppen sker inom ramen för ordinarie anställning. Detsamma gäller för referensgruppen och styrgruppen. Även kostnader för resor till arbetsgruppsmöten och andra aktiviteter regleras som kostnader i tjänsten. Projektet har en budget på kronor, som främst ska användas för gemensamt pressmeddelande, men kan även användas för utgifter i samband med informationsträffen för samtliga deltagare i projektet. Deltagandet i projektet i övrigt sker inom respektive kommuns budget. Utvärdering och slutrapport Projektet kommer att avslutas genom en enkätutvärdering och slutrapport som redovisar slutsatser och tips på förbättrad information och tillsyn. 6