Asylboenden Slutrapport Januari 2017

Transkript

1 Asylboenden Slutrapport Januari 2017 Sida 1 av 16

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Bakgrund och ramar Styrgrupp Projektgrupp Syfte och mål Omfattning och inriktning Projektets genomförande Resultat Utvärdering Måluppfyllnad Utvärdering projektgruppen Tidsåtgång Slutsatser och reflektioner Bilagor Sida 2 av 16

3 1. Sammanfattning En rad nya asylboenden har tillkommit på senare år. Många människor blir inkvarterade i lokaler som inte använts för boende på lång tid eller som inte är avsedda för detta. Projektets mål har varit att miljökontoren ska ha stöd för prioriteringen och tillsyn på asylboenden. Projektgruppen har tagit fram en checklista för tillsyn av inomhusmiljö på asylboenden och hem för vård och boende (HVB-hem) avsedd för att användas av inspektörer på miljökontoren i Västra Götaland och Hallands län. Projektgruppen har också skapat ett forum på webben för frågor som uppkommer i tillsynen och sett till att relevanta frågor besvaras. Projektgruppen har samverkat med Västra Götalandsregionen (VGR)/Smittskydd på informationsträffar för verksamhetsutövare på asylboenden samt varit bollplank åt en projektgrupp som arbetat med att ta fram material om smittskydd och hygien på asylboenden. Vidare har projektgruppen samverkat med Folkhälsomyndigheten i seminariet om tillsynsvägledning för tillsyn på inomhusmiljön på asylboenden. Sammantaget bedömer projektgruppen att de klarat målen som sattes upp i projektplanen. Vidare bedömer projektgruppen att projektet har gett förutsättningar för god inomhusmiljö på asylboenden. Sida 3 av 16

4 2. Bakgrund och ramar Utdrag från MVG:s verksamhetsplan år : En rad nya asylboenden har tillkommit på senare år, och fler tillkommer nu i de flesta eller alla kommuner. Många blir inkvarterade i lokaler som inte använts för boende på lång tid eller som inte är avsedda för detta. Människor måste också tillfälligt få husrum i idrottshallar, samlingslokaler och liknande. Detta kan medföra risker för olägenheter för människors hälsa. Det finns därför ett stort behov av tillsyn som kan arbeta förebyggande och inte enbart efter klagomål. Projektets mål är att miljökontoren ska ha stöd för prioriteringar och tillsyn. Miljömål: God bebyggd miljö, delmål God inomhusmiljö. Miljökontorens insats: Medverka i projektgrupp. Länsstyrelsernas insats: Medverka i projektgrupp. Tidplan: Projektet inleddes i slutet av 2015 och pågår större delen av Ansvarig miljösamverkan: Miljösamverkan Västra Götaland Resursbehov och kostnader: En projektgrupp behöver bildas. Arbetet kan medföra mindre kostnader för t.ex. information och annat. 3. Styrgrupp Styrgrupperna för Miljösamverkan Västra Götaland (MVG) och Miljösamverkan Halland (MH) är styrgrupp för projektet genom följande två styrgruppsmedlemmar, som har varit faddrar för projektet: Johan Stern, Styrgruppen Miljösamverkan Västra Götaland (tom nov) Christina Marmolin, Styrgruppen för Miljösamverkan Västra Götaland (dec) Annika Ekvall, Styrgruppen Miljösamverkan Halland 4. Projektgrupp Projektgruppen var gemensam för MVG och MH. Följande personer var med i projektgruppen: Maria Andersson, projektledare MVG, Länsstyrelsen Västra Götaland Annika Lundahl, Länsstyrelsen Västra Götaland Jan-Eric Bäck, Öckerö Linda Östberg, Härryda Malin Leo, Miljösamverkan Östra Skaraborg Viktoria Cadle, Mölndal Yusra Moshtat, Göteborg Magnus Jäderblad, Hylte (deltog endast i början av projektet) Sida 4 av 16

5 5. Syfte och mål Syfte Projektets övergripande syfte är asylboenden med god inomhusmiljö utan olägenheter för människors hälsa, för asylsökanden i våra båda län. Att ge inspektörerna på miljökontoren i Västra Götalands och Hallands län kunskaper så att de kan bedöma asylboenden och ställa de relevanta kraven avseende hälsoskydd i tillsynen. Ökad samsyn i bedömningar mellan miljökontoren: lika fall bedöms lika mellan kommunerna, effektiv och likvärdig tillsyn. Bidra till att verksamhetsutövare och personal får kunskap om de krav som gäller och förståelse för miljökontorens roll. Projektmål 1. Ta fram det skriftliga stöd som kan behövas, minst i form av en checklista för tillsyn, som komplement till centralt framtagen vägledning från Folkhälsomyndigheten. 2. Skapa ett forum för frågor och svar på MVG:s webb för frågor som uppkommer i tillsynen och se till att alla relevanta frågor besvaras. 3. Samverka med Västra Götalandsregionen (VGR)/Smittskydd på informationsträffar för verksamhetsutövare samt vara bollplank åt VGR och annan personal som tar fram informationsmaterial för smittskydd och hygien för asylboenden. 4. Samverka med Folkhälsomyndigheten i seminariet för tillsynsvägledning om inomhusmiljön på asylboenden. 6. Omfattning och inriktning Enligt Folkhälsomyndighetens vägledning om Migrationsverkets asylboenden är asylboenden de bostäder som Migrationsverket erbjuder alla som ansöker om asyl i Sverige under tiden som deras asylärende utreds. Asylboende kallas även för anläggningsboende för asylsökande, förläggning för asylsökande, flyktingboende och migrationsboende. Med asylboenden avses i detta projekt också akuta korttidsboenden och HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn. Projektet arbetar endast med inomhusmiljö och tar inte upp utomhusmiljön och placering av lokalen för boendet. Projektperioden var januari till december Sida 5 av 16

6 7. Projektets genomförande Projektgruppen har haft 7 projektgruppsmöten, varav 2 har varit onlinemöten. I början av 2016 gick projektgruppen ut med en enkät till miljökontoren i de båda länen för att få in information om vad de ansåg att projektet skulle prioritera. Enligt svaren ansåg kommunernas inspektörer att en checklista, krav på boenden (komplettering till Folkhälsomyndighetens vägledning) och juridiken i samband med förelägganden var viktigast. Projektgruppen tog fram en checklista som komplement till centralt framtagen vägledning från Folkhälsomyndigheten (FoHM) för tillsyn på asylboenden. Checklistan har reviderats en gång under projekttiden efter synpunkter. Projektgruppen gav också möjlighet för inspektörerna på miljökontoren att ställa frågor och svar om tillsynen på projektets hemsida. Där sammanställdes även frågor och svar som uppkom vid Folkhälsomyndighetens seminarium den 23 mars. Frågor & Svar stängdes för nya frågor efter sista projektgruppsmötet i december Projektgruppen samverkade med FoHM och Miljösamverkan Värmland i seminariet om tillsynsvägledning för inomhusmiljön på asylboenden den 23 mars Delar av projektgruppen deltog som föreläsare på dagen. Projektgruppen har även samverkat med VGR/Smittskydd dels genom 2 informationsträffar (inom projektet 2016) för verksamhetsutövare för asylboenden, dels genom att agera bollplank åt en projektgrupp som tagit fram informationsmaterial om smittskydd och hygien på asylboenden. Samverkan har skett genom att projektledaren för Asylboenden har varit representant på projektgruppens möten och så har projektgruppen Asylboenden fått lämna synpunkter på material under projektarbetets gång. På Miljösamverkans Västra Götalands (MVG:s) hemsida för projektet finns checklistan, Frågor och svar samt information om projektet. 8. Resultat Projektgruppen har följt projektplanen under projekttiden. På seminariet den 23 mars 2016 deltog 65 handläggare från 37 miljökontor i Västra Götaland och Hallands län, 2 miljökontor utanför länen (Värmland) samt Länsstyrelsen Västra Götaland. Resultatet av projektet har sammanställts i bilagorna 1-3, se nedan. Bilaga 3, sammanställning av Frågor & Svar, är också en dokumentation från seminariet den 23 mars. Sida 6 av 16

7 Bilaga 1. Checklista för tillsyn av inomhusmiljö på asylboenden Bilaga 2. Inbjudan till seminarium den 23 mars 2016 Bilaga 3. Sammanställning Frågor & Svar Projektgruppen vill också redovisa statistik på unika besökare på den externa projekthemsidan. Projektgruppsidan ligger på MVG:s webb. Sidan har haft 170 unika besökare från att den skapades i april till i början av december när statistiken togs fram. Projektsidan Frågor & Svar har haft 43 unika besökare och formuläret där inspektörer kunde ställa sina frågor om tillsynen har haft 28 unika besökare under samma tidsperiod som projektsidan. 9. Utvärdering Projektgruppen har utvärderat sin insats i projektet under det sista projektgruppsmötet i december Måluppfyllnad Utvärdering av projektet gentemot måluppfyllnad har skett av projektgruppen och projektledaren i samband med projektmötena. Utvärderingen har sammanställts nedan. De mål som listas på sida 5 har utvärderats enligt följande. Mål 1. Ta fram det skriftliga stöd som kan behövas, minst i form av en checklista för tillsyn, som komplement till centralt framtagen vägledning från Folkhälsomyndigheten. 2. Skapa ett forum för frågor och svar på MVG:s webb för frågor som uppkommer i tillsynen och se till att alla relevanta frågor besvaras. Måluppfyllnad Målet är uppfyllt om en checklista tagits fram. Slutsats: projektgruppen bedömer att målet har uppfyllts. Målet är uppfyllt om ett forum skapats, och projektgruppen kunnat se till att alla relevanta frågor fått ett svar samt publicerats på MVG:s webb. Slutsats: projektgruppen bedömer att målet har uppfyllts. 3. Samverka med Västra Götalandsregionen (VGR)/Smittskydd på informationsträffar för verksamhetsutövare samt vara bollplank åt VGR och annan personal som tar fram informationsmaterial för smittskydd och hygien för asylboenden. Målet är uppfyllt om vi har - medverkat på informationsträffar som VGR/Smittskydd anordnar - deltagit som bollplank under projekttiden. Slutsats: projektgruppen bedömer att målet har uppfyllts. Sida 7 av 16

8 4. Samverka med Folkhälsomyndigheten i seminariet för tillsynsvägledning om inomhusmiljön på asylboenden. Målet är uppfyllt vi har medverkat vid Folkhälsomyndighetens seminarium den 23 mars Slutsats: projektgruppen bedömer att målet har uppfyllts. 9.2 Utvärdering projektgruppen En utvärdering av projektarbetet utfördes i slutet av projektet i samband med det sista projektmötet. Frågorna presenteras nedan och under varje fråga finns en sammanställning av projektgruppsdeltagarnas svar. 1. Vad har fungerat bra i projektet? Det har varit bra och engagerade projektgruppsdeltagare i projektet. Projektledaren har varit strukturerad, positiv och bra ledare. Projektledaren har också varit duktig på att uppdatera och få med sig hela gruppen. Vidare har projektledaren varit bra på att driva så att vi så att vi fick en väl anpassad projektplan. Det har funnits en flexibilitet i projektet för att kunna ta in nytt (samarbetet med smittskydd). Det har varit bra att vi kunnat samverka även med parallella liknande projekt under projekttiden. Det har varit bra stämning och målmedvetenhet i gruppen! Vi har haft bra samtal i gruppen och kunna dela erfarenheter. Vi har haft bra struktur på projektarbetet. Arbetet i projektet har varit ganska litet men det har varit effektivt t ex så togs det snabbt fram en checklista som kunde användas. 2. Vad har fungerat mindre bra? Det som har fungerat mindre bra i projektet var att det var tidsbrist och det var lätt att överskatta hur mycket tid som deltagarna hade för projektet. Kanske blev även arbetet lite ojämnt fördelat? Några fick väldigt mycket att göra till exempel med checklistan. Mötena via skype fungerade inte så bra på grund av den egna förvaltningens IT-avdelning. Det är bättre att träffas i verkligheten än att ha telefonmöten. Det är svårt att veta om vi har nått ut till miljökontoren med vårt arbete- har de använt checklistan till exempel? Att vi samverkade med Folkhälsomyndighet på seminariet om tillsyn på asylboenden i Göteborg har upplevts som positivt. Dock var det en föreläsare på ett pass som uttryckte sig respektlöst och det fick många att reagera från myndigheterna som deltog, projektgruppen och deltagarna. Vi hade önskat mer samarbete inför seminariet med de som skulle föreläsa. Projektgruppen har återkopplat detta till Folkhälsomyndigheten. Sida 8 av 16

9 3. Lärdomar till nästa projekt? Det kan vara bra att stämma av att alla har fungerande Skype/Lync om sådana möten ska hållas. Hitta fler sätt att nå alla miljökontor i länen, kanske ändra kanal för att få ut informationen? En indikator på hur flitigt materialet som tagits fram i projektet används är att ha koll på antal besökare på vår externa projektsida. Viktigt att marknadsföra projektet på många olika plan. Det var bra att presentera projektet för Länsstyrelsens interna arbete i Tvärgrupp flykting. Det vore bra med en presentation, gärna med bild på personen, från början av projektet på de som var inblandade när det gällde samarbete med VGR/Smittskydd. Kanske till och med ett kort personligt möte. Det underlättar sedan kontakterna och arbetet med att ge återkoppling. 4. Hur tycker ni att resultatet i projektet ska användas? Så mycket som möjligt! Checklistan ska användas vid tillsyn på asylboenden men även för andra typer av boenden. Checklistan ska leva vidare och borde revideras om 1-2 år. Efter ett år vore det också lämpligt att fråga kommunerna om de har använt materialet. Anmärkning från miljösamverkan: detta är inget som kommer att kunna göras inom ramen av detta projekt utan måste göras i samband med framtida projekt gällande asylboenden. 5. Vad tror ni att projektet får för effekt på miljökontorens tillsynsarbete med asylboenden? Projektgruppen tror att tröskeln för kontoren att komma ut på tillsyn på asylboenden sänks tack vare checklistan. Tillsynen som sker på asylboenden med hjälp av checklistan blir effektivare och det leder till ökad samsyn. Projektet som sådant har även verkat kunskapshöjande och har ökat samarbetet, speciellt mellan projektgruppsdeltagarna. 6. Utvärdering samarbetet med VGR/Smittskydd Projektgruppen tycker att samarbetet har fungerat bra! Det är roligt att få arbeta förebyggande. Projektgruppen VGR/Smittskydd gav oss bra information direkt från början och under projektets gång. Det har varit en bra ton och dialog i samarbetet. Projektgruppen (VGR/Smittskydd) har verkligen arbetat rappt och snabbt med att få fram material! Det som gjorde samarbetet så framgångsrikt var att alla inblandade var delaktiga i projektet och ansåg det som viktigt. Samarbetet och arbetet med att ta fram informationsmaterialet kändes meningsfullt. Bra input från projektgruppen Sida 9 av 16

10 (Asylboenden)- vi kunde mötas på samma villkor. Vi är tacksam och stolt över samarbetet- vi borde ha fler samarbeten med Smittskydd! Informationsträffarna tillsammans med VGR/Smittskydd har också fungerat bra. Men den sista träffen hade fel målgrupp! Det skulle ha varit verksamhetsutövare på asylboenden men enbart sjukvårdspersonal kom. 9.3 Tidsåtgång En sammanställning av den tid som har lagts ned av projektgruppsdeltagarna under projektet. Projektgruppsdeltagare Projektdeltagare 1 Projektdeltagare 2 Projektdeltagare 3 Projektdeltagare 4 Projektdeltagare 5 Projektdeltagare 6 Projektdeltagare 7 Projektledare Total nedlagd tid i projektet Nedlagd tid i projektet 60 timmar 50 timmar 40 timmar 60 timmar 50 timmar 30 timmar Okänt 120 timmar 410 timmar 10. Slutsatser och reflektioner Projektgruppen har bedömt att de har uppfyllt de mål som sattes i projektet. Projektets övergripande syfte var asylboenden med god inomhusmiljö utan olägenheter för människors hälsa för asylsökande i våra båda län. Vidare skulle projektet syfta till att ge inspektörerna på miljökontoren i Västra Götaland och Hallands län kunskaper så att de kunde ställa relevanta krav gällande hälsoskydd i tillsynen. Projektgruppen bedömer att projektet har bidragit till att ge förutsättningar för god inomhusmiljö på asylboenden för verksamhetsutövare (genom samarbetet med VGR/Smittskydd) och inspektörer (genom den framtagna checklistan och samverkan med FoHM på seminariet om tillsyn på asylboenden). I och med den framtagna checklistan och seminariet om asylboenden tillsammans med FoHM bedömer projektgruppen att projektet har bidragit till ökad samsyn i Sida 10 av 16

11 bedömningar mellan miljökontoren: lika fall bedöms lika mellan kommunerna, effektiv och likvärdig tillsyn. Projektgruppen diskuterade mycket vilket effekt projektet har hos miljökontoren. Eftersom vi inte har gjort någon tillsynskampanj eller uppföljning med enkät vet vi inte hur flitigt checklistan har använts. Vi har fått ett par återkopplingar på att checklistan har använts av olika miljökontor och att den har fungerat bra. Vi vet inte om projektet bidragit till att tillsynen på asylboenden har prioriterats av miljökontoren. Det vi vet att är att det efterfrågades vägledningsmaterial från miljökontoren gällande tillsyns på asylboenden och det har projektet levererat. Projektgruppen har bara fått in en fråga via projektsidan Frågor och svar som varit igång maj till och med december. Att det kom in få frågor kan ju tolkas som att det inte finns intresse. Det kan också vara så att de få frågorna beror på dels att Folkhälsomyndigheten kom igång med frågor och svar i början av sommaren, dels att vi (projektgruppen) la ut frågorna som uppkom vid FoHM:s seminarium den 23 mars om tillsyn på asylboende med svar på projektsidan. Enligt den statistik som vi kunde få fram så har ändå besökare hittat till vår hemsida och den har besökts under projektets gång. Gruppen var överens om att samarbetet med VGR/Smittskydd varit värdefullt och viktigt i arbetet med bättre inomhusmiljö på asylboenden. Det fanns en önskan i gruppen om att fler sådana samarbeten skulle initieras och drivas. Det är bra att olika professioner möts och tillsammans arbetar för att lösa de utmaningar som vi har i samhället. Sammantaget är projektgruppen nöjda med projektet och projektgruppens insats. 11. Bilagor Bilaga 1. Checklista för tillsyn av inomhusmiljö på asylboenden Bilaga 2. Inbjudan till seminarium den 23 mars 2016 Bilaga 3. Sammanställning Frågor & Svar Sida 11 av 16

12 Sida 12 av 16

13 Bilaga 1. Checklista för tillsyn av inomhusmiljö på asylboenden Checklistan finns här på projektets hemsida. Sida 13 av 16

14 Bilaga 2. Inbjudan till seminarium den 23 mars 2016 Se här för inbjudan till seminarium den 23 mars Sida 14 av 16

15 Bilaga 3. Sammanställning Frågor & Svar Se här för sammanställning av Frågor & Svar på projektets hemsida. Sida 15 av 16

16 Huvudmän Länsstyrelsen i Västra Götaland, kommunförbunden och kommunerna i länet Adress Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Miljöskyddsenheten, Göteborg, Tel Webbplats Projektledare Anna Malmros, anna.malmros@lansstyrelsen.se Maria Andersson maria.o.andersson@lansstyrelsen.se Huvudmän Kommunerna i länet och Länsstyrelsen Halland Adress Region Halland, Avd. för regional samverkan, Box 517, Halmstad Webbplats Utvecklare Teres Heidermark teres.heidermark@regionhalland.se Sida 16 av 16