Fritidsbåtshamnar 2 Slutrapport Oktober 2017

Transkript

1 Fritidsbåtshamnar 2 Slutrapport Oktober 2017 Sida 1 av 15

2 Innehållsförteckning 1. Projektplanen Resultat Utvärdering Utvärdering av måluppfyllnad Utvärdering av projektets bidrag till att nå Det önskade läget Utvärdering projektarbetet och resultatet Tidsåtgång Slutsatser och reflektioner Bilagor Sida 2 av 15

3 1. Projektplanen Se Bilaga 1 för projektplanen. 2. Resultat Projektgruppen har tagit fram vägledning till inspektörer som har tillsyn på fritidsbåtshamnar samt informationsmaterial riktad till fritidsbåtshamnar och båtägare. Vägledningen omfattar både ett handläggarstöd och ett slutseminarium. Handläggarstödet innehåller följande: Klassning: Gett förslag på hur fritidsbåtshamnarna ska klassas i taxorna samt hur tillsynen mellan olika klasser ska prioriteras. Båtbottenfärger: Redogjort för olika typer av båtbottenfärger och problematiken med de olika färgerna. Redogjort för hur båtbottenfärger med biocider kan tas bort utan att sprida färgrester till omgivningen och hur båtbotten sedan kan skyddas mot havstulpaner och alger utan att använda biocidfärger. Vi har valt att inte gå in djupare på hur vi kan kontrollera vilka båtbottenfärger som används på båtarna, då det idag inte finns några riktvärden att jämföra med eller ställa krav utifrån. Vihar skrivit om olika biocidfria metoder som kan användas istället för att båtbottenmåla med biocidfärger. Spolplattor och ramper: Beskrivit problematiken kring att båtarna tvättas på parkering/uppställningsplatser eller hemma. Vi har utgått från vad som står i Havsoch vattenmyndighetens riktlinjer i rapport 2012:10, vilket innebär att alla fritidsbåtshamnar ska ha en spolplatta med reningsanläggning eller avtal med en fritidsbåtshamn med spolplatta med reningsanläggning. Tagit fram vad ett kontrollprogram för tvättanläggning bör innehålla, utifrån de största riskerna, samt hur ofta provtagning för reningsanläggningen bör ske. Tagit fram en exempelmall för beslut för spolplattor. Beskrivit hur vi kan hantera ramper för att gynna båtar på land stället för i vatten, men samtidigt undvika tvätt hemma på garageuppfarter eller uppställningsplatser. Biocidfria lösningar: Redogjort för vilka alternativ det finns för att kunna ha biocidfri båtbottenfärg. Uppställningsplatser på land (ej förorenat område): Beskrivit vilka krav vi kan ställa för att förhindra nytillförsel av föroreningar på uppställningsplatser som är sanerade eller är helt nya. Detta har gjorts genom att vi har beskrivit hur vi ska kontrollera hantering och vilken utrustning som bör används på Sida 3 av 15

4 uppställningsplatser. Redogjort för vilka krav som vi bör ställa på dagvattenhantering på hårdgjorda ytor. Miljösstation: Redogjort för hur en miljöstation bör vara konstruerad för att motverka att det farliga avfallet blandas eller förorenar omgivande mark och vatten. Redogjort för ansvarsfördelningen mellan myndigheternas tillsynsansvar. Toalett tömning: Beskrivit ansvarsfördelningen mellan myndigheterna för tömningen av toaletterna och hänvisat till lagstiftningen. Sjömackar: Redogjort för riskerna med sjömackar och vad vi ska kontrollera för att sjömackarna inte ska utgöra en risk för påverkan av miljön. Det framgår även krav på utformning och vilken beredskap de ska ha vid utsläpp och olyckor. Förorenat område - Sediment och muddring: Tagit fram en övergripande text om förorenade områden i anknytning till fritidsbåtshamnar. Information - Förebyggande arbete: Tagit fram en informationsbroschyr riktad till fritidsbåtshamnarna med utgångspunkt från vad som kommer att kontrolleras enligt checklistan samt vilka krav som kommer att ställas. Förklarat varför det är viktigt med skyddsutrustning och att fasa ut biocidfärger. Tagit fram en informationsbroschyr riktad till båtägare för att öka deras kunskap kring varför det är viktigt med rätt hantering av biocidfärger och andra kemikalier i samband med målning och underhållsarbete. Även information om varför de ska välja biocidfria metoder. Tagit fram informationstext som kommunerna kan ha på sina hemsidor, för att öka transperensen och förutsägbarheten för fritidsbåtshamnarna. Checklista med kontrollpunkter: En checklista har tagits fram och utgår från de största riskerna på fritidsbåtshamnar och hur dessa risker kan kontrolleras. Vid varje del som anges ovan är följande med: Vad som ska prioriteras i tillsynen och skälighet/rimlighetsavvägning Ansvarsfördelningen mellan fritidsbåtshamnarna, miljö- och hälsoskyddsförvaltningarna och andra myndigheter. Framhävt goda exempel där vi har haft kännedom detta. Angivit skillnader mellan sötvatten och saltvatten där detta förekommer. Sida 4 av 15

5 3. Utvärdering Uppföljning har skett kontinuerligt av projektledaren under projektets gång i samband med projektmötena. 3.1 Utvärdering av måluppfyllnad Utvärdering av projektet gentemot måluppfyllnad har skett kontinuerligt av projektgruppen och projektledaren i samband med projektmötena. En utvärdering av måluppfyllnaden har besvarats av projektgruppsdeltagarna i slutskedet av projektet. Utvärderingen har sammanställts nedan och har bedömts av två styrgruppsmedlemmar som har varit faddrar för projektet. Vägledningen (handläggarstöd och slutseminariet) har även utvärderats av deltagarna på slutseminariet genom en skriftlig enkät. Se resultat av utvärderingen i nedan matris samt fullständig redovisning inklusive kommentarer i Bilaga 5. Projektets mål har utvärdrats enligt följande. Mål Vägledningen ska medföra att handläggarna känner sig tryggare i sin tillsynsroll vid tillsyn av fritidsbåtshamnar samt att tillsynen ska bli mer transperant och mer förutsägbar för verksamhetsutövarna. Måluppfyllnad Målet har uppfyllts om: Svaret på frågan om vägledningen skapar en känsla av trygghet för handläggarna på seminariet är ja. Om informationsbladen samt informationstexten till kommunernas hemsidor finnas tillgängligt på kommunernas hemsidor den 9 januari Slutsats: Enligt utvärderingen från slutseminariet den 29 augusti 2017 svarade 28% av deltagarna att de instämmer helt med att vägledningen gör att de känner sig tryggare i sin tillsynsroll när de ska bedriva tillsyn på fritidsbåtshamnar. 50 % svarade att det stämmer i hög grad och 22 % att det instämmer delvis. Ingen har svarat att det instämmer i låg grad eller instämmer inte alls. Projektledaren ska utvärdera om informationsbladen samt informationstexten till kommunernas hemsidor finns tillgängligt på kommunernas hemsidor den 9 januari Resultatet ska rapporteras till faddrarna för projektet. Projektgruppen är tveksam till att projektet kommer att medföra mer transperens och mer förutsägbarhet Sida 5 av 15

6 för verksamhetsutövarna. Men det finns förutsättningar för det genom det informationsmaterial som har tagits fram till båtägare, fritidsbåtshamnar samt den informationstext som kan läggas på kommunernas hemsida. I informationstexten på hemsidan finns länk till checklistan, som kommer att användas vid tillsynsbesöken samt den information som har tagits fram till fritidsbåtshamnarna. Informationen till fritidsbåtshamnarna utgår från checklistan och de krav som kommer att ställas på fritidsbåtshamnen. Det finns dock de fritidsbåtshamnar som kommer att påverkas av ett förändrat synsätt på deras verksamheter. Det är inte säkert att de verksamheterna upplever det som ökad transparens och förutsägbarhet. 1. Tagit fram en aktuell vägledning i form av ett dokument, som kan användas som stöd i tillsynen av fritidsbåtshamnar. 2. Tagit fram en information riktad till fritidbåtshamnarna, en information riktad till båtägarna samt information som kommunerna kan ha på sina hemsidor. Målet har uppfyllts om: Om en vägledning finnas tillgänglig på Miljösamverkan Hallands hemsida samt på Om det finnas en länk från Miljösamverkan Västra Götalands hemsida till projektets sida på Miljösamverkan Hallands hemsida. Slutsats: Projektgruppen är överens om att handläggarstödet är aktuellt och kan användas som stöd i tillsynen av fritidsbåtshamnar. Enligt utvärderingen levde handläggarstödet upp till deltagarnas förväntningar i helt och i hög grad med 81 % och delvis med 19 %. Ingen har svarat att det instämmer i låg grad eller instämmer inte alls. Både handläggarstödet och presentationen från slutseminariet kommer att finnas tillgängligt på Miljösamverkan Hallands hemsida, Miljösamverkan Västra Götalands hemsida samt på Miljösamverkan Sveriges hemsida Målet har uppfyllts om: Om informationsbladen samt information som kan användas på kommunernas hemsidor finns tillgänglig på Miljösamverkan Hallands hemsida samt på Om det finns en länk från Miljösamverkan Västra Götalands hemsida till projektets sida på Miljösamverkan Hallands hemsida. Sida 6 av 15

7 Slutsats: Projektgruppen och en kommunikatör är överens om att informationsmaterialet till fritidsbåtshamnarna och till båtägarna samt informationstexten till hemsidorna är väl riktade till sina målgrupper. Informationsbroschyrerna och texten till hemsidorna finns tillgängligt på Miljösamverkan Hallands hemsida, Miljösamverkan Västra Götalands hemsida samt på Miljösamverkan Sveriges hemsida 3. Anordna ett seminarium där vägledningen ska presenteras av projektgruppen. Målet har uppfyllts om: Ett seminarium har anordnats och vägledningen har presenterats på detta seminarium Slutsats: Den 29 augusti 2017 anordnades ett slutseminarium i Hörsalen, Länsstyrelsen Västra Götaland för projektet. Det kom 22 deltagare. Enligt utvärdering levde slutseminariet upp till deltagarnas förväntningar i helt och i hög grad med 89 % och delvis med 12 %. Ingen har svarat att det instämmer i låg grad eller instämmer inte alls. 3.2 Utvärdering av projektets bidrag till att nå Det önskade läget I projektplanen beskrevs hur projektet skulle bidra till att nå Det önskade läget. Nedan har en bedömning gjorts av om projektet har bidragit till att nå Det önskade läget och om det har skett i den omfattning som utlovades i projektplanen. Utvärderingen är utförd av de två styrgruppsmedlemmar som har varit faddrar för projektet. Mål att nå i Det önskade läget Vi är den myndighet vi själva vill möta Projektets bidrag till att nå Det önskade läget Genom vägledningen blir vi tryggare, transperanta och mer förutsägbara Utvärdering av uppfyllnad Målet kan delvis ha uppfyllts, men utvärderingen är inte gjord på ett sådant sätt att effekten går att se. Utvärderingen handlar mer om hur vi själva tycker att vi uppfyller detta och inte hur våra kunder ser på frågan eller hur tillsynen Sida 7 av 15

8 Sida 8 av 15 som styrmedel fungerar och alltså bör utformas för öka sannolikheten att den effekten ska uppnås. I framtiden behöver vi också fundera över hur projekten stärker flexibiliteten och tryggheten kring både vår roll och de krav vi ställer. Det finns risk att de kan ha motsatt effekt då vi tenderar att beskriva hur vi tycker att det ska vara, vilket kan minska flexibiliteten, då kraven enligt lagstiftningen snarare anger ett syfte än en fast lösning. Det kan vara ett motstående mål att bara prata om transparens och förutsägbarhet utan att fundera på hur flexibiliteten påverkas. Det är inte heller motiverat eller belagt genom erfarenhet eller studier varför en vägledning skulle vara det som skapar trygghet i vår roll som myndighetsperson. Detta gör att även detta mål är högst tveksamt om det uppnåtts. I framtiden bör vi utforma projekt som redan från början utformas så att man utgår från vad som ska uppnås och utifrån det hittar metoder för hur det kan uppnås, istället för att från början bestämma vilken produkt projektet ska ta fram. Vi måste arbeta mer med målgruppsanalys, styrmedelsanalys och grundorsaksanalys inför varje projekt. Styrgruppen måste ta ett större ansvar

9 Vi bidrar till en hållbar utveckling när vi utför vårt uppdrag Vi skapar gemensam praxis Vi delar med oss till varandra Genom att bedriva tillsyn och ställa de krav som vägledningen förespråkar kommer projektet bidra till en hållbar utveckling. Vägledningen som tas fram i projektet är en grund för gemensam praxis. Projektgruppen delar med sig till varandra och delar med sig av deras kunskap och erfarenhet till andra. för att göra projektdirektiv som tar hänsyn till detta. Det är sannolikt att projektet bidrar till en ökad tillsyn inom området vilket borde bidra till att öka måluppfyllelsen. Under slutsatser och reflektioner saknas belägg för några påståenden vilket gör att vi skapar en något bedräglig bild av en högre måluppfyllelse än vad som faktiskt kan vara sant. Ja, det innebär nog en ökad gemensam syn, men se svar under målet om den myndighet vi själva vill möta, angående risker med att flexibiliteten försvinner. Målet uppfyllt. Vi har dialoger med andra aktörer i samhället Projektgruppen kommer att ha dialog med representanter för fritidsbåtshamnar samt aktörer inom biocidfria lösningar och sanering, då vi kommer att ha ett studiebesök i samband med ett projektmöte. Svårt att säga om målet uppnås eftersom målet inte är vilken dialog som helst. Först när en plan för dialogen har tagits fram och den har genomförts och utvärderats kan vi se om målet nåtts. 3.3 Utvärdering projektarbetet och resultatet En utvärdering av projektarbetet utfördes skriftligt i slutet av projektet. Frågorna presenteras nedan och under varje fråga finns en sammanställning av projektgruppsdeltagarnas svar. Sida 9 av 15

10 1. Hur har dina förväntningar på projektarbetet/projektet uppfyllts? Förväntningarna på projektarbetet/projektet har uppfyllts helt för några, i ganska hög grad för någon och i huvudsak för någon. 2. Vad har fungerat bra i projektet? Att alla i projektgruppen har varit intresserade, gett bra input i arbetet och har lagt ner ganska mycket tid. Det har varit ett bra samarbete, informationsutbyte och en god kommunikation. De som inte har bedrivit tillsyn på fritidsbåtshamnar tidigare har lärt sig tillräckligt mycket för att kunna disskutera med verksamheterna och planera tillsynen framöver. 3. Vad har fungerat mindre bra? - Att flera (av olika anledningar) har hoppat av projektgruppen innan projektet var helt klart och att det inte har kommit några nytillskott. - Det var friktion mellan förväntningar från projektets fadder och gruppens förväntningar på projektet. Det har medfört irritation, varit kreativitethämmande och nästan sänkt hela projektet ur ett deltagarperspektiv. Rekommenderar att Miljösamverkan tänker över det systemet i framtida projekt. - För kort projekttid för den här typen av projekt. Att ta fram en handbok under en så kort tid som ett år är mycket svårt när man har mycket annat att göra (d.v.s. alla sina vanliga arbetsuppgifter). Flera moment har tvingats igenom under kort tid i slutfasen. - Granskningen av externa användare har fungerat mindre bra, borde ha gjorts av fler och under en längre period för att hitta småfel och få till en bättre slutprodukt. - Det har varit struligt med byte till Tillsynsportalen Väst mitt i projektet. 4. Lärdomar till nästa projekt? - Längre projekttid behövs. - Mer omfattande granskning. - Se över faddersystem. De här rådgivarna utifrån kanske inte alltid vet bäst. - Att det är viktigt med förberedelser och planering samt att sätta upp datum för när arbetet ska vara klart. Det har gjorts bra och det är så ett projekt bör skötas. Sida 10 av 15

11 5. Hur tycker du att resultatet i projektet ska användas? Vad tror du att projektet får för effekt på miljökontorens tillsynsarbete med Fritidsbåtshamnar? Det ger bra information till både inspektörer, hamnverksamheter och båtägare. Jag tror att det kan ge bättre förståelse till varför vi bör inspektera dessa verksamheter och hur arbetet bör läggas upp. Ge det så stor spridning som möjligt på nationell basis som t.ex. Miljösamverkan Sverige. 3.4 Tidsåtgång En sammanställning av den tid som har lagts ned av projektgruppsdeltagarna under projektet. Tiden är uppskattad för de projektgruppsdeltagare som har slutat under projektets gång. Projektgruppsdeltagare Projektdeltagare 1 (Göran) Projektdeltagare 2 (Marie) Projektdeltagare 3 Projektdeltagare 4 Projektdeltagare 5 Projektdeltagare 6 Projektdeltagare 7 Projektdeltagare 8 (Ida) Projektdeltagare 9 Projektledare Total nedlagd tid i projektet Nedlagd tid i projektet 70 timmar 70 timmar 40 timmar 80 timmar 80 timmar 60 timmar ~30 timmar ~30 timmar 120 timmar 200 timmar 780 timmar Projektgruppen har haft nio projektgruppsmöten, varav tre har varit heldagarsmöten i Göteborg och sex tvåtimmarsmöten via Lync/Företag skype. Ett heldagsmöte var förlagt i Stenungssund där ett studiebesök på en fritidsbåtshamn ingick. Vi tittade på de olika delarna som tillsyn ska bedrivas på i hamnen samt ställde frågor till hamnpersonalen. En aktör visade en borsttvätt. Per-Olof Samuelsson berättade om Stenungssunds införande av borsttvätt samt om ett saneringsprojekt som har utförts på en del av uppställningsplatsen i hamnen. En erafaren båtägare har fått tagit del Sida 11 av 15

12 av informationsmaterialet innan det var klart för att vi skulle få in synpunkter från en användare. 4. Slutsatser och reflektioner Projektgruppsdeltagarna tror att vägeldningen (handläggarstödet och slutseminariet) kommer att bidra till att handläggarna kommer att känna sig tryggare i samband med sin tillsyn av fritidsbåtshamnar. Resultatet från utvärderingen av vägledningen visar på att detta antagande verkar stämma. Om kommunerna lägger ut informationstexten på sina hemsidor och länkar till checklistan samt informationsmaterialet riktat till fritidsbåtshamnar och sedan ställer krav i enlighet med handläggarstödet, så ökar transperensen och förutsägbarheten för verksamhetsutövarna. Projektet kommer att bidra till att främst miljömålen Giftfri miljö och Hav i balans och levande kust och skärgård uppfylls om kraven i handläggarstödet ställs av alla kommuner. Genom krav på hanteringen av färger och färgrester i samband med underhållsarbetet och vid tvätt av båtbottnar, bidrar projektet till att de aktiva substanserna i biocidfärgerna inte förorenar omgivande mark och vatten. Information om alternativa metoder till att måla båtbottnar bidrar till att de aktiva substanserna slutar att användas i framtiden. Målet är att uppställningsplatser och sediment i hamnarna ska saneras och att ingen ny tillförsel av aktiva substanser ska ske. Genom krav på sjömackar bidrar projektet till att mark och vatten inte ska förorenas av drivmedel. Det hade varit intressant att följa upp tillsynen av fritidsbåtshamnar om cirka fem år. För att se om kraven som finns i handläggarstödet har ställts på fritidsbåtshamnarna och att de i sin tur har förändrat sina rutiner för att de förstår varför det är viktigt att göra dessa förändringar. Det finns en tydlig koppling mellan användandet av biocidfärgerna och de förorenade uppställningsplatserna samt sedimenten i hamnarna. Denna koppling behöver båtägarna och fritidsbåtshamnarna förstå för att vilja göra förändringar i sin verksamhet. De behöver införa rutiner och använda biocidfria metoder för att inte förorena mark och vatten mer. Därefter kan mark och sediment saneras. Om sanering utförs innan rutinerna förändras kommer mark och vatten att förorenas igen. Det har hänt mycket inom tillsynsområdet av Fritidsbåtshamnar sedan det förra handläggarstödet skrevs Detta har inneburit att handläggarstödet inte bara kunde uppdateras, utan många tillsynsområden behövde skrivas om helt och en del tillsynsområden behövdes läggas till. Detta har medfört att det har tagit mer tid i Sida 12 av 15

13 anspråk för projektgruppsdelatagarna än vad som var tänkt innan projektet startade. Två projektgruppsdeltagare slutade tidigt i projektet och ersattes inte av nya från dessa kommuner. Projektgruppen försökte att hitta ersättare, men ingen kunde av de som kontaktades. Det är svårt att hitta ersättare och sätta in dem i projektet när projektperioden är kort. För att få ett acceptabelt resultat i projektet medförde det att projektledaren fick göra delar som inte var planerade att utföras av projektledaren från början. Informationsmaterialet var en viktig del i projektet för att få till den transperens och förutsägbarhet för fritidsbåtshamnarna som önskades. Det har även varit svårt att hitta referenspersoner som kunde kvalitetsäkra handläggarstödet. Några av de som hade anmält sig frivilliga i början av projektet kunde sedan inte p.g.a. hög arbetsbelastning eller ändrade förhållanden på sin arbetsplats. 5. Bilagor 1. Projektplanen 2. Handläggarstöd Fritidsbåtshamnar 3. Program Slutseminariet Tillsyn av fritidsbåtshamnar 4. Presentationer från Slutseminariet Tillsyn av fritidsbåtshamnar 5. Utvärdering av vägledningen (slutseminarium och handläggarstöd) Sida 13 av 15

14 Huvudmän Länsstyrelsen i Västra Götaland, kommunförbunden och kommunerna i länet Adress Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Miljöskyddsenheten, Göteborg, Tel Webbplats Projektledare Anna Malmros, anna.malmros@lansstyrelsen.se Maria Andersson maria.o.andersson@lansstyrelsen.se Emma Andersson emma.k.andersson@lansstyrelsen.se Huvudmän Kommunerna i länet och Länsstyrelsen Halland Adress Region Halland, Avd. för regional samverkan, Box 517, Halmstad Webbplats Utvecklare Teres Heidermark teres.heidermark@regionhalland.se Sida 14 av 15

15 Sida 15 av 15