Tillsyn av avfallshantering pa miljö farliga verksamheter pröjektrappört

Transkript

1 Tillsyn av avfallshantering pa miljö farliga verksamheter pröjektrappört Beslutad av styrgruppen för Miljösamverkan f Foto: Lars-Ingvar Björk

2 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund och syfte... 2 Mål... 3 Avgränsning... 3 Strategi... 3 Resultat... 3 Diskussion... 8 Måluppfyllelse... 9 Referenser och bakgrundsmaterial... 9 Deltagare i projektgruppen... 9 Sammanfattning Under 2017 genomförde 10 kommuner i Jönköpings län tillsyn av 156 miljöfarliga verksamheter. Fokus på tillsynen var att se om verksamheterna uppfyller kraven i avfallsförordningen (SFS 2011:927). Tillsynen visar följande resultat: - Endast 42 % av verksamheterna för anteckningar om farligt avfall som uppkommer i verksamheten och bara 41 % av de som behöver anmäla egen transport av farligt avfall till Länsstyrelsen har gjort det. - När det gäller transportörerna av avfallet har nästan alla nödvändiga tillstånd för transporterna och transportdokument upprättas i de flesta fall. Detsamma gäller mottagarna av avfallet som nästan uteslutande har tillstånd att hantera det farliga avfallet. - Mängden avfall som uppkommer i verksamheterna visar sig kunna minskas och sorteras betydligt bättre. 51 % av verksamheterna bedöms kunna sortera avfallet ytterligare och 53 % bedöms kunna minska mängden avfall som uppkommer. De flesta företag har bra kunskap vad som gäller kring sortering av avfall, men de fraktioner man får betalt för, exempelvis olika skrotfraktioner prioriteras för sortering. - I 93 % av verksamheterna finns en ansvarig för avfallshanteringen. 30% av personalen har aldrig fått någon utbildning i hantering av avfall. Bakgrund och syfte Tillsynen utgick från avfallsförordningen (SFS 2011:927) och avfallsdirektivets avfallstrappa. Syftet var att säkra hanteringen av avfall och farlig avfall hos verksamheterna. Tillsynen skulle även uppmuntra till att minska avfallsmängderna och öka återvinningsgraden hos verksamheterna. Avfallstrappan: 1. Förebygga 2. Återanvända 3. Materialåtervinna 2

3 4. Annan återvinning, till exempel energiåtervinning 5. Bortskaffa Projektet genomfördes i Miljösamverkan f:s regi. 10 kommuner deltog: Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Habo, Mullsjö, Jönköping, Nässjö, Vaggeryd, Vetlanda och Värnamo. Sammanlagt gjordes 156 tillsynsbesök med en variation på 4 till 28 besök per kommun. Mål Ta fram ett gemensamt handläggarstöd med checklistor i länet och genomföra tillsyn utifrån materialet under en gemensam tidsperiod. Få en bild av hur avfallshanteringen i länet fungerar och vad som kan förbättras. Målet var även att bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålen god bebyggd miljö och giftfri miljö. Avgränsning Projektet omfattade den hantering av avfall och farligt avfall som sker hos miljöfarliga verksamheter, oavsett bransch. Kommunerna valde själva vilka typer av verksamheter man besökte och antal. Rivningsavfall ingick inte i tillsynen. Strategi En projektgrupp med miljöinspektörer tog fram en gemensam checklista med ett handläggarstöd att använda vid tillsynen. Handläggarstödet kompletterade checklistan och vägledningen kring den tillsyn och de bedömningar som skulle göras. Checklistan bestod av fem fokusområden, innehållande frågor, där 9 obligatoriska kärnfrågor valts ut för sammanställning. Fokusområdena var: avfallsslag som uppkommer i verksamheten, avfallshantering, transport av farligt avfall, kunskapskrav och en sammanfattning med brister och kommentarer. Tillsynen genomfördes under en gemensam period, marsoktober Resultat Sammanställning av de 156 inspektionerna: Ja Nej Ej Delvis aktuellt Vet ej 1. Förs anteckningar om farligt avfall som uppkommer? Finns möjligheter att minska mängden uppkommet avfall? Är ytterligare sortering möjlig? Anmält transport av farligt avfall till Länsstyrelsen? Har anlitade transportörer nödvändigt tillstånd för avfallstransporterna? Upprättas transportsdokument vid transport av farligt avfall? Har mottagare av farligt avfall tillstånd att hantera avfallet? Finns ansvarig för avfallshanteringen? Har personalen fått utbildning om avfallshantering? *=miljösanktionsavgift Inget Förel. Åtal MSA* Anm. 10. Vad har inspektionen lett till från förvaltningens sida (flera alternativ möjliga)?

4 Följande diagram visar om verksamheten uppfyller de krav som finns gällande följande frågeställningar (paragraferna hänvisar till avfallsförordningen (SFS 2011:927): 1. Förs anteckningar om farligt avfall som uppkommer? 5% 8% 1% 38% 48% Anteckningar ska föras om farligt avfall som uppkommer i verksamheten. Mängd, avfallsslag och vem avfallet lämnats till ska antecknas (55 ). 2. Finns möjligheter att minska mängden uppkommet avfall? 16% 3% 5% 33% 43% Inspektörens bedömning om det går att minska mängden uppkommet avfall i verksamheten. 4

5 3. Är ytterligare sortering möjlig? 7% 1% 12% 35% 45% Inspektörens bedömning om ytterligare sortering av avfallet är möjlig. 4. Anmält transport av farligt avfall till Länsstyrelsen? 0% 14% 20% 66% 0% Ja Nej Ej aktuellt Vet ej Egen transport av farligt avfall ska anmälas eller sökas tillstånd för hos Länsstyrelsen (36 ). 5

6 5. Har anlitade transportörer nödvändigt tillstånd för avfallstransporterna? 18% 14% 0% 4% 64% Ja Nej Ej aktuellt Vet ej Verksamhetsutövaren ska kontrollera att transportören har giltiga tillstånd för avfallstransporterna (53 ). I flertalet fall är transportören även mottagare (exempelvis om transporten går till ett mellanlager). 6. Upprättas transportsdokument vid transport av farligt avfall? 5% 26% 3% 5% 61% Transportdokument ska upprättas när farligt avfall lämnas till en ny innehavare för transport (60 ). 6

7 7. Har mottagare av farligt avfall tillstånd att hantera avfallet? 29% 6% 0% 1% 64% Ja Nej Ej aktuellt Vet ej Mottagare av farligt avfall ska ha tillstånd att hantera avfallet (53 ). I flertalet fall är transportören även mottagare (t.ex. om transporten går till ett mellanlager). 8. Finns ansvarig för avfallshanteringen? 7% 8% 4%1% 80% Kunskapskravet i miljöbalken 2 kap 2. Den som bedriver en verksamhet ska ha de kunskaper som behövs för att skydda människors hälsa och miljö. 7

8 9. Har personalen fått utbildning om avfallshantering? 10% 1% 24% 38% 27% Kunskapskravet i miljöbalken 2 kap 2. Den som bedriver en verksamhet ska ha de kunskaper som behövs för att skydda människors hälsa och miljö. 10. Åtgärder till följd av inspektionen 30% 0% 70% Inget Förel. Åtalsanm. MSA Anmärkning Diskussion Den största bristen som gäller avfallshanteringen var att verksamheterna inte för anteckningar om farligt avfall som uppkommer. Endast 42 % av de som ska föra anteckningar på uppkommet farligt avfall gör det. Ofta finns transportdokument som visar var det farliga avfallet tagit vägen och vilka mängder som hämtats. Endast 41 % av de som behöver anmäla egen transport av farligt avfall till Länsstyrelsen har gjort det. När det gäller transportörerna har nästan alla nödvändiga tillstånd för avfallstransporterna och transportdokument upprättas i de flesta fall. Detsamma gäller mottagarna av avfallet som nästan uteslutande har tillstånd att hantera det farliga avfallet. Här finns dock en ganska stor andel av verksamheterna som inte vet om transportören eller mottagaren har nödvändiga tillstånd. 8

9 53 % verksamheterna bedöms kunna minska eller delvis minska mängden uppkommet avfall och 51 % anses även kunna sortera avfallet ytterligare. De flesta företag har bra kunskap om vad som gäller kring sortering av avfall, men de fraktioner man får betalt för, exempelvis olika skrotfraktioner prioriteras för sortering. Endast ett fåtal verksamheter ansåg att det fanns möjlighet att minska mängden avfall vilket kan anses vara ganska lite. Det kan vara svårt som inspektör att överbevisa men det är troligt att alla de besökta verksamheterna kan göra något mer för att minska avfallsmängderna. Detta kan bli en viktig utmaning i kommande tillsynsinsatser eventuellt i kombination med utbildning i motiverande samtal för inspektörerna. I 80 % av verksamheterna finns en ansvarig för avfallshanteringen vilket är bra, men i bara 70 % av verksamheter har personalen fått, eller delvis fått utbildning i avfallshantering. Här finns potential att utbilda fler för bättre kunskap i hantering av avfall med bättre sortering som följd. 30 % av inspektionerna har lett till någon form av anmärkning. Inga förelägganden, åtalsanmälningar eller miljösanktionsavgifter har utfärdats. För att projektet ska få effekt är det viktigt att tillsynen följs upp i respektive kommun för att tillse att bristerna åtgärdas. Vi har konstaterat en oklarhet i tillämpningen av 53 avfallsförordningen. Enligt Naturvårdsverket är transportören också att anse som mottagare. Denna tolkning är den oftast förekommande då den som utför transporten också hanterar avfall, exempelvis bedriver mellanlagring. Men det förekommer vissa fall då transportören endast utför transporten till en mottagare. Enligt transportörens tillstånd att transportera farligt avfall ska transportören ha sådan kännedom om avfallets innehåll att lämplig avfallsmottagare kan väljas i varje enskilt fall. Därmed har transportören övertagit ansvaret för avfallet, utan att vara mottagare och utan att avfallslämnaren har ingen skyldighet att kontrollera mottagarens tillstånd. Projektmaterialet uppdateras med denna tolkning. Måluppfyllelse Målet med att ta fram ett gemensamt handläggarstöd med checklistor i länet och genomföra tillsyn utifrån materialet under en gemensam tidsperiod anses uppfyllt. Vi har även fått en bra bild av hur avfallshanteringen i länet fungerar och vad som kan förbättras. Projektet anses även bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålen god bebyggd miljö och giftfri miljö under förutsättning att uppföljningar görs för att tillse att brister åtgärdats. Referenser och bakgrundsmaterial I första hand användes de underlag som redan fanns framtaget inom kommunerna i länet och i miljösamverkansorganisationerna i landet. Deltagare i projektgruppen Linda Vikström och Sanne Tägström, Jönköping, Lars-Ingvar Björk, Värnamo, Cecilia Karmetun, Vetlanda och projektledare/rapportskrivare Annica Malmer, Miljösamverkan f. 9