Protokoll NÄRVARANDE. Styrelsemöte 17 oktober 2012 Katrineholm, Drottninggatan 19 Hörnsalen i Safiren (Folkets hus) kl 13:

Transkript

1 Protokoll NÄRVARANDE Ingegerd Oberg Lennart Palm Bert Elisson Bengt Dalme Fredrik Persson Anders Larsson (vattensamordnare) Marianne Björklund Örebro kommun LRF Arboga kommun Hjälmarens och Kvismarens sjösänkningsjordart Örebro kommun Hjälmarens Vattenvårdsförbund ASSA AB 1. MÖTETS ÖPPNANDE Ordförande Ingegerd Oberg förklarade mötet öppnat. 2. VAL AV JUSTERINGSMAN Lennart Palm valdes till justeringsman. 3. FÖREGÅENDE PROTOKOLL Föregående protokoll gick igenom. Ordförande upplyser styrelsen att hon pratat med Lena Widing i valberedningen angående att få fram förslag på ersättare till revisorerna. I övrigt fanns inga synpunkter eller funderingar, varför föregående protokoll lades till handlingarna 4. REFLEKTIONER FRÅN DET GEMENSAMMA MÖTET MED NYVVF Detta styrelsemöte föregicks av ett gemensamt möte med Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund (NYVVF). Därför fördes en kort diskussion om de reflektioner styrelsen hade efter mötet. Alla var väldigt positiva till mötet och det framfördes önskemål om att detta borde bli ett återkommande möte varje eller vart annat år. Under mötet med NYVVF fördes en diskussion kring vilka olika typer av bidrag som finns att söka, en diskussion som fortsatte under styrelsemöte. Bland annat nämndes den kompetens som finns bland annat hos Länsstyrelsen och Regionförbundet när det gäller olika EU-bidrag. Liksom det framfördes på mötet med NYVVF vore det en fördel att ha ett färdigt förslag till projekt och om det finns utrymme och bidrag informerar förbunden varandra. Det är dock väldigt viktigt att hitta en bra samarbetspartner som kan vara den drivande parten vid större projekt som exempelvis kan vara finansierade med EU-medel, då detta är väldigt tidskrävande och som även kräver erfarenhet om det skall bli bra. Styrelsen beslutade utifrån den diskussion som fördes på mötet med NYVVF att ge Anders i uppgift att tillsammans med Jerry Persson från NYVVF titta närmare på hur man kan öka 1

2 samarbetet mellan kommunerna när det gäller VA. NYVVF har redan utvecklat ett samarbete för detta och det finns goda utsikter att detta är något som kan utvecklas även för förbundets medlemskommuner. 5. REDOVISNING EKONOMI Anders informerade styrelsen att samtliga fakturor och löner/arvoden som skall ha betalats har betalats, däribland recipientkontrollen för kvartal 2 och 3. Förbundets nuvarande tillgångar ( ) var, utöver de avsatta kr som faller ut i mitten av november, ,12 kr på bankkontot och 300 kr på plusgirot. 6. LÅNGSIKTIG BUDGET Ordförande informerade styrelsen om att det vore önskvärt att det utöver den vanliga budgeten och verksamhetsplanen även togs fram en mer långsiktigt budget och verksamhetsplan som sträcker sig över 3 år och som uppdateras årligen. Syftet är att det blir lättare att förankra verksamheten mot medlemskommunerna och övriga medlemmar. Förbundets revisorer har ställt sig positiva till detta upplägg. Den långsiktiga budgeten bör vara klar och redovisas för styrelsen för beslut i september. Vidare föreslog ordförande att Anders vid varje styrelsemöte informerar styrelsen kort om förbundets kapital samt att vid mötena i maj, september och december presentera en mer utförlig uppföljning av ekonomin. Dessutom skall styrelsen i februari varje år bli informerad om det preliminära bokslutet för föregående år. Styrelsen såg tydliga fördelar i en budget och verksamhetsplan som sträcker sig över flera år, det ger en tydlig bild av förbundets verksamhet. Även om projektmedel och liknande kan vara svårt att budgetera är det klokt att kunna presentera en långsiktig grundbudget. Styrelsen beslutade att godkänna det framlagda förslaget om budget, verksamhetsplan och hur förbundets ekonomi skall presenteras för styrelsen. 7. REDOVISNING AV TÄLJEÅPROJEKTET Anders sammanfattade hur det gått med Täljeåprojektet som har till syftar att minska översvämningarna kring Kvismare Kanal. Den 27 september hölls ett möte med tjänstemän från berörda kommuner, Länsstyrelsen samt en av de berörda lantbrukarna. Mötet ledde fram till att Örebro kommun skall undersöka möjligheten att tömma/minska vattennivån i Kvismarens våtmark under vintern för att därmed bättre klara vårfloden. Det pågår redan nu ett arbete med att förbättra de invallningar som finns längs kanalen. Dock är det svårt att från marken avgöra vilka områden som bör prioriteras. Därför fick förbundet som neutral part och som initiativtagare till projektet uppmaningen att göra en sådan beräkning. Styrelsen tillstyrkte att Anders kan göra denna beräkning. Nästa möte med denna grupp kommer bli i mars/april

3 Vidare informerades styrelsen om att Länsstyreslen har sökt medel från vattenmyndigheten för att låta SMHI göra förstudie över flöden och översvämningsområden i Täljeåns avrinningsområden. Om medlen beviljas kommer förstudien vara klar i mars FRAMTIDA PROJEKT Flera förfrågningar om att starta upp olika projekt har inkommit till förbundet, vilka styrelsen tog ställning till. 8 A. PROJEKT: SVARTÅN Tjänstemän från Örebro och Lekebergs kommun har inkommit till förbundet med önskemål om att förbundets vattensamordnare skall vara projektsamordnare för ett projekt i Svartåns avrinningsområde med målsättningen att Svartån skall uppnå godkänd status. Fokus kommer ligga på de nedströms delarna av avrinningsområdet (Lekeberg och Örebro) och åtgärder mot att minska näringsbelastningen. Detta kommer bli ett väldigt omfattande projekt under lång tid och som kommer delas upp i flera delprojekt. Därför krävs att någon har det samlade ansvaret för projekten, håller ihop det och ansvarar för en kontinuerlig uppföljning. Med en sammanhållande projektledare får projekten förmodligen en tydligare målbild och ökad trovärdighet, vilket kan underlätta framtida ansökningar om bidrag mm. Styrelsen godkände att Anders kan börja jobba med detta projekt men underförutsättning att det finns en plan att inom något år starta upp ett projekt med fokus på de södra delarna av avrinningsområdet som inte inkluderas i det aktuella projektet. Under diskussionen framhölls även vikten av att kunna presentera en väl genomarbetad analys av problemsituationen för att skapa en förståelse hos lantbruket. 8 B. PROJEKT: SISTA VÅTMARKEN I KVISMAREN En del av den norra delen av östra Kvismaren består av en våtmark som idag inte används optimalt. Det finns planer inom Örebro kommun att man skulle kunna omleda vatten från ett dike som avvattnar flera hundra ha åkermark och istället för som nu att vattnet leds direkt ut i kanalen istället skulle ledas in i våtmarken och därefter ut i Kvismare kanal. Det som krävs är en ny pump. Dock krävs noggranna utredningar om hur höga flöden skulle påverka våtmarken, både i form av stora mängder vatten, men framförallt det som följer med vattnet som en ökad mängd partiklar och bekämpningsmedel. Denna fråga drivs inom Örebro kommun. Det har riktats en förfrågan till förbundet att bli involverade i detta projekt, med Örebro kommun som drivande part. Detta är dock inte aktuellt i nuläget då frågan utreds. Styrelsen beslutade att vattensamordnaren kan bli en aktiv part i detta projekt under förutsättning att den rådande arbetssituationen så tillåter med avseende på då pågående projekt. 3

4 8 C. VA-LÖSNING PÅ VINÖN I samband med Hjälmardagen kom det till vattensamordnarens kännedom att det finns önskemål att bilda en samfällighet kring VA på Vinön. I dagsläget finns stora problem både när det gäller dricksvatten och inte minst avlopp. Styrelsen valde att inte tillstyrka detta projekt. För vattenkvalitén i Hjälmaren är det en fördel med en fungerande VA-lösning på Vinön, men det finns i nuläget inget utrymme för vattensamordnaren att stödja detta projekt. Anders skall göra en skrivelse till de som väckt frågan och informera om styrelsens beslut. 8 D. VATTENDRAGSGRUPPER Ernst Witter på Länsstyrelsen i Örebro tipsade om att Länsstyrelsen har pengar via Greppa näringen för så kallade vattendragsgrupper. Syfte är främst att de ska vara ett redskap för att jobba med vattenkvalitetsfrågor, men Länsstyrelsen har tänkt att de även kan vara bredare och också ta upp frågor omkring markavvattning, klimatanpassning, mm. Länsstyrelsen ser grupperna främst som ett sätt för lantbrukarna att kunna diskutera vattenfrågor i ett avrinningsområdes perspektiv där både vattenkvantiteter och kvaliteter är i fokus. Dessa skulle kunna fungera som ett stöd till projekten i Täljeån och Svartåns avrinningsområden. Styrelsen beslutade att Anders kan engagera sig i bildandet av dessa vattendragsgrupper då de kan främja syftet med de övriga projekten. 9. FLER MEDLEMMAR Under 2009 fanns en diskussion inom Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund om att flera av företagen som enligt miljöbalken var klassade som B-verksamheter och medförde en påverkan på en recipient inom avrinningsområdet inte var medlemmar. Detta gäller även vårt förbund. Vad som gjordes var att man tog fram en skrift som skickades ut till tillståndspliktiga verksamheter. Dessutom undersöktes även hur länsstyrelsen och kommunerna hanterar frågan om provtagning vid prövning och tillsyn. Denna insats gjorde att förbundet fick flera nya medlemmar, däribland ett par lantbruk. Marianne tipsade om att det i december kommer hållas en sammankomst med flera av företagen i Eskilstuna. Det vore väldigt bra om ett material kunde vara klart till dess och om Anders kunde göra en presentation i samband med den träffen. Innehållet i denna skrift diskuterades och givetvis skall den lyfta fram fördelen med ett medlemskap och vad man får ut av det. Den bör även innehålla olika exempel på företag som är medlemmar idag. Det framfördes även åsikter att fokus bör vara på mindre företag, men också mot intresseorganisationer och aktörer som exempelvis vägverket. Viktigast är dock att vi syns och besöker företagen, man får inga nya medlemmar med ett telefonsamtal. 4

5 Styrelsen beslutade att denna informationsskrift skall vara klar till sammankomsten i Eskilstuna och att arbetet skall göras parallellt med framtagningen av nya fördelningstal då det är viktigt att kunna visa på ungefärligen vad ett medlemskap kan kosta. 10. SATELLITÖVERVAKNING AV HJÄLMAREN Vid föregående styrelsemöte diskuterades den förfrågan förbundet fått om att vara med och finansiera utvecklingen av en metod för att använda satellitövervakning i miljöövervakningssyfte. Styrelsen valde att tillstyrka detta och godkänna en medfinansiering om kr/år om totalt två år. 11. YTTRANDE, TILLSTÅND TILL ÖKADE VERKSAMHET ÖVER VÄTTERN Styrelsen beslutade vid mötet att förbundet skall yttra sig i frågan om försvarets ansökan om ändring av tillstånd för verksamhet på flygskjutmålet Hammaren. Enligt Länsstyrelsens diarium inkom försvaret med kompletteringar till MKB:n Enligt tidigare korrespondens med handläggaren är det troligt med en remiss i mitten av hösten. Då kompletteringen har inkommit och nu granskas av Länsstyrelsen kan en remiss snart vara anstående, under förutsättning att Länsstyrelsen anser att ansökan är komplett. Styrelsen beslutade att förbundet skall inkomma med nedanstående skrivelse till Länsstyrelsen. Hjälmarens vattenvårdsförbund önskar yttra sig i frågan om försvarets ansökan om ändring av tillstånd för verksamhet på flygskjutmålet Hammaren, diarienummer: Flera av förbundets medlemskommuner utreder möjligheten att använda Vättern som dricksvattentäkt. Av denna anledning vill förbundet yttra sig i frågan. Förbundet anser för det första att det inte är lämpligt att det överhuvudtaget sker någon skjutning över Vättern då det är en dricksvattentäckt. Vid bedömningen om en ökad verksamhet på flygmålet Hammaren anser förbundet att det är av största vikt att långtidseffekterna av de tungmetaller som frigörs till vattenmassan samt följderna både på kort och lång sikt till följd av ett eventuellt flygplanshaveri verkligen tas med i bedömning. Förbundet anser även att frågan om försvarets ansvar för ökad provtagning bör övervägas liksom möjligheten att ställa krav på att ammunitionen plockas upp från botten, under förutsättning att detta inte skulle öka mängden tungmetaller som går i lösning. 5

6