Per Ericsson Görvälnverket
|
|
- Astrid Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Per Ericsson Görvälnverket
2 Norrvatten Distributionsområde Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten
3 AGENDA Vattenkedjan - sårbarhet Lagstiftning styrka / svagheter? Risk- sårbarhetsanalyser (WSP) Klimathot Vad har Norrvatten gjort? Hur gå vidare?
4 STYRKA / SVAGHETER I SVENSK DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING Generellt bra dricksvatten i Sverige bra vattentäkter Förhållandevis enkel reningsteknik (klarar inte större kemiska och mikrobiella föroreningsutsläpp) Mycket sårbar Klimatförändringen ökar sårbarheten Bristande kunskap hos VAhuvudmän och tillsynsmyndigheter
5 VATTENKEDJAN - FÖRORENINGSKÄNSLIG Tillrinningsområde Vattentäkt Vattenverk Ledningsnät Konsument
6 Vattentäkter påverkas av mängden nederbörd i tillrinningsområdet och Jordarter Jordarter Jordbruk Jordbruk Skogsbruk Skogsbruk Dagvatten Avlopp Enskilda avlopp
7 Lagstiftning Vattenkedjan Tillrinningsområde vattentäkt vattenverkledningsnät konsument Vattendirektivet (vattentäkt) saknar bl.a. mikrobiologiska krav Dricksvattendirektivet (VA-verk konsument) Fritt från hälsofarliga mikroorganismer och kemiska ämnen Krav på tillräckliga mikrobiologiska barriärer (inga råd hur dessa skall beräknas vad är tillräckligt?)
8 Dricksvattendirektivet fortsättning Fokus på laboratorieanalyser Gränsvärdeslistor kemi / mikrobiologi Fokuserat på indikatorbakterier av analysskäl - ej parasiter och virus Tjänligt ur mikrobiologisk synpunkt utgör ingen garanti för frånvaro av virus m.m. Stickprover Lång analystid Krav har nu införts på viss riskanalys kräver kunskap
9 LAGSTIFTNINGEN ÄR OTILLRÄCKLIG! Vad är en acceptabel risk? WHO: max 1 / konsumenter/år är en acceptabel risk Lagstiftning saknas - livsmedelsverket har startat en utredning Målsättningen ska givetvis vara att ingen ska riskera att bli sjuk detta mål är dock i praktiken omöjligt att nå Distributionsnätet är svårast att skydda upp övriga delar går att klara med olika åtgärder.
10 Förorenade råvatten Svenska ytvattenverk i regel ej byggda för detta Kemiska föroreningar i stort inget skydd - aktivt kolfiltrering fungerar inte p.g.a. hög humushalt i rå- och dricksvatten. Desinfektion med oxidationsmedel t.ex. klor, fungerar dåligt p.g.a. humusstörningar klor har ingen effekt på parasiter.
11 Procent Mikrobiologisk belastning i kraftiga regn Bräddningar från avloppsledningar och avloppsverk. Avsköljning betesmark Dagvatten Gödselhantering En gödselhög i ett skyddsområde Stor nederbörd per dygn och andel kokningsrekommendationer för kommunalt dricksvatten Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Mkt ndb Kokning Källor: SMHI - Faktablad , Livsmedelsverket - rapportering av dricksvattentillsyn år
12 LÖSNING- WATER SAFTY PLANS Risk-sårbarhetsanalyser av hela vattenkedjan kopplad till åtgärder - krav från WHO Dricksvattnet skall inte ens i extremfall kunna bli förorenat Laboratoriekontrollen blir ett sorts kvitto på väl fungerande WSP Verktyg Mikrobiologisk riskanalys (MRA) Beräknar barriärhöjder för bakterier, protozoer och virus Krävs kunskap om befintliga och potentiella föroreningskällor samt brister i reningsprocesser Brister framgår tydligt åtgärder täkt/vattenverk Finns att gratis ladda ned från Svensk Vattens hemsida sedan 2009 Få kör denna analys
13 Klimat och sårbarhetsutredningen Kartlägga samhällets sårbarhet för extrema väderhändelser och successiva klimatförändringar kort, medellång, lång sikt uppskatta kostnader för skador föreslå åtgärder som minskar sårbarheten samt kostnader för dessa anpassning redovisa behov av ändrade uppgifter och förbättrad beredskap vid myndigheter VA-producenter, Svenskt Vatten, SMHI, SMI, SGU m.fl. Klimat och Sårbarhetsutredningen
14 Påverkar klimatförändringen VA-försörjningen i Sverige?
15 JA! Extremväder akut föroreningrisk Långsiktigt försämrad råvattenkvalitet Risk för störningar i distributionsnät Torka grundvattenbrist/kvalitet Störningarna kan dock minimeras
16 Extrem nederbörd. Översvämmad industrimark miljögifter Dagvatten kemiska och mikrobiologiska föroreningar Bräddning av orenat avloppsvatten Översvämmad betesmark (mikroorganismer)
17 September 2001 Intensiva regn i Sundsvall Bergsåker/Sundsvall Foto Räddningstjänsten Sundsvall/Timrå
18 Översvämning i brunnsområde. Ska inte en vattentäkt tåla lite vatten, sa en politiker Bakterier i dricksvattnet och risk för miljögifter, Småland 2004
19 Skador på ledningar i mark. Foto: Niklas Modig, Sundsvalls Tidning Sundsvall/Njurunda 2001
20 Störningar i elförsörjning. Arvika 2000
21 NORRVATTEN FoU utredningar Hydrologisk datasimuleringsmodell för östra Mälaren studera hur föroreningar sprids och späds ut fram till råvattenintag Klimat- och sårbarhetsutredningen VAS-Råds utredningar 7 st / täkt till konsument sedan 2005 Medverkat i framtagning av MRA -verktyg Kemisk WSP Stockholm Vatten / Livsmedelsverket Mikrobiologisk WSP FoU i samarbete med universitet och högskolor bl.a. virus, humus och reningsteknik för humus Examensarbeten Utveckling av on-line instrument
22 Dieselolja / bensin KEMISK WSP AKUTA RISKER Kraftiga luktstörningar mycket låga halter 1-5 mikrogram/liter (1 del på delar vatten) Ca 1 liter olja/bensin kan teoretiskt förstöra m3 vatten Stort intagsdjup, 22 m medför ett visst skydd.
23 SJÖFART - FARLEDER
24 Tankbåtar bensin/diesel ( m 3 ), ammoniak ton, styckegods ton m.m.
25 Fritidsbåtar, färjor, dagvatten
26 HUMANPATOGENA VIRUS Görvälngruppen - Norrvatten, Stockholm Vatten, Göteborg Vatten och Sydvatten Linköpings Universitet Analysmetodik framtagen Öka kunskapen om virus i vattentäkter Underlag för MRA NORVID
27 FRITIDSBÅTAR / KOMMUNALT AVLOPPSVATTEN Avföring ca st norovirus/ gram Renat avloppsvatten upp till st / liter Infektionsdos 10 st norovirus Görvälnverket ca % avskiljning avskiljningsgrad av norovirus MRA mål max 1/ sjuka mindre än 1 virus/liter råvatten.
28 Mikrobiologi Fällning + UV 1. Intag 2. Mikrosil 3. Pumpar 4. Aluminiumsulfat 5. Flockning 6. Sedimentering 7. Snabbfilter 8. Pumpar 9. Kolfilter 10. UV-ljus 11. Klorering 12. Lågreservoar 13. Pumpar 14. Vattentorn
29 VATTENSKYDDSOMRÅDE NOVEMBER 2008
30 Medeltemperaturhöjning och förändrad avrinning påverkar vattenkvaliteten i tillrinningsområden. Ökat / ändrat humusinnehåll i vatten Förändringar efter 1984 (SLU)
31
32 Ledningsnät FoU-behov Ekologi biofilmer / varmare vatten Korrosion - inverkan av NOM, temperatur, biofilmer m.m. Materialval - klimatanpassad Desinfektion av ledningsnät Utveckling online analysinstrument upptäcka störningar Extremväder skredrisker m.m.
33 SAMMANFATTNING Vattenkedjan är mycket sårbar för föroreningar Bristande skydd av vattentäkt i kombination med otillräcklig rening vid vattenverken. Kunskapen om sårbarheten är bristfällig Klimathotet ökar sårbarheten Målet 1 / personer kräver mycket hög reningsgrad. Lagstiftningen har brister Verktyg finns för att minska sårbarheten Reservvatten, reservel m.m.
34 FRAMTIDA UTMANINGAR Öka kunskapen - VA-personal / tillsynsmyndigheter Bättre skydd av vattentäkter (klimatanpassat) Införa effektivare reningsteknik på vattenverken Öka underhåll / förnyelse av distributionsnät. Kemiska hälsostörande ämnen - cocktaileffekt
35 FRÅGESTÄLLNINGAR - DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING Tidshorisont? Kvalitetsmål? Kemi + mikrobiologi Befolkningsökning VA-planer hur hantera dessa frågor? Reservvatten? Kemisk skydd? Kompetensförsörjning Vad får det kosta?
36 Vattenkedjan Se över skyddsområden klimatanpassa skyddet Hydrologisk modell för vattentäkten + påverkan av klimat (extrem + långsiktig) Råvattenintag placering Reningsteknik - kort sikt /lång sikt Distributionsnät underhåll / förnyelse Reservvatten
37 BRISTER I NUVARANDE RENINGSPROCESS Partikelreduktionssteg saknas - Mikroorganismer kan adsorberas på partiklar och skyddas från desinfektion med ozon, UV och klor. UV-ljus är bra på parasiter och bakterier men vissa virus tål UV-ljus. Man bör ha minst två mikrobiologiska barriärer som bygger på olika principer a)fysisk avskiljning och b) avdödning / inaktivering Ozon bryter ned humusämnen, liksom även fri klor, till mer lättnedbrytbara föreningar stor risk för tillväxt av bakterier och andra mikroorganismer i ledningsnätet. Det krävs ett biologiskt reningssteg efter ozonsteget för att minska halten lättnedbrytbara ämnen. Ökar humushalten i framtiden i Storsjön bör man fundera på ett reduktionssteg eller ersätta ozondesinfektion med t.ex. ett membransteg.
38 Beräknade klimatförändringar omfattande, snabba, och långvariga
39 Nederbörd januari och differensen
40 Klimat- och sårbarhetsutredningen Medeltemperatur januari och differensen
41 Medeltemperaturen juli och differensen
42 Nederbörd juli och differens
43 Vattenbrist - torrperioder Liten grundvattenbildning - högre halter av radon, fluor, mm - saltvatten Höga vattentemperaturer - förändrad biologi i sjöar - låg omsättning - algblomning E/B2,SMHI HBV-RCA3, hela året Brandrisk - skogsbränder - annat brinner också - släckvatten föroreningar
44 Växtsäsongens längd förlängs successivt Antalet dagar/år ( ) Ökning av dagar/år 2070
45 Vad visar modellerna om havets nivå? B2 ( ) A2 ( ) Bild Rossby Centre, SMHI OBS - Ökningen fortsätter efter 2100 Ny mätningar indikerar att de stora landisarna smälter fortare Liten varning än beräknat. Stämmer det kan havets nivå stiga snabbare.
46 Fortsättning Reservvatten saknas
47 Ytvattenrening huvudprinciper Mikrosil: mekaniskt sila bort partiklar > 0.2 mm Fällning: slå ihop små partiklar till större avskiljbara partiklar (flockar) Fällning: svepa in /binda lösta humusämnen till större avskiljbara flockar Absorbera små oönskade lösta ämnen på aktivt kol Mikrobiologiskt bryta ned lättnedbrytbara organiska föreningar UV-desinfektion: avdöda oönskade mikroorganismer ph-justering
48 Partiklar Lerpartiklar Alger Bakterier, virus och parasiter Organiska partiklar (rester av växtdelar m.m.) Oorganiska partiklar (kollodiala lerpartiklar)
49 WSP- VERKTYG God kunskap om vattenkedjan a) potentiella föroreningskällor, b) hydrodynamiska kunskaper om strömmar i vattentäkten c)svagheter i reningsprocesser d)svagheter i ledningsnät Ta höjd för klimateffekter Mikrobiologisk datasimulering (MRA bakterier, virus + parasiter) beräkning av sämsta tänkbara råvattenkvalitet kopplat till vattenverkets reningseffekt Vid behov simulering av åtgärdsbehov täkt / barriärverkan vid vattenverk (MRA)
50 Markanvändning Tillrinningsområde / Mälaren klimatpåverkan FoU-behov NOM - bildning / nedbrytning / utlakning Närsaltläckage Ekologiska förändringar Nya arter mikroorganismer Extremväder avlopp / dagvatten / förorenad mark m.m. WSP klimatanpassade verktyg
51 WSP - MIKROBIOLOGI Källinventering av föroreningskällor MRA och ODP analys Virus utgör största hotet Fritidsbåtar, dagvatten, bräddavlopp och enskilda avlopp utgör störst risk De närmaste avloppsutsläppen ansluts till kommunalt avlopp.
52 Mikrobiologi Fällning + UV 1. Intag 2. Mikrosil 3. Pumpar 4. Aluminiumsulfat 5. Flockning 6. Sedimentering 7. Snabbfilter 8. Pumpar 9. Kolfilter 10. UV-ljus 11. Klorering 12. Lågreservoar 13. Pumpar 14. Vattentorn
53 Olja / bensin Pulverkol 1. Intag 2. Mikrosil 3. Pumpar 4. Aluminiumsulfat 5. Flockning 6. Sedimentering 7. Snabbfilter 8. Pumpar 9. Kolfilter 10. UV-ljus 11. Klorering 12. Lågreservoar 13. Pumpar 14. Vattentorn
54 Ökad nederbörd höst, vinter, och vår Varmare vintrar Sommaren förlängs - varmare ytvatten Ökad risk för torka Nya oönskade mikroorganismer Algblomningar toxiner m.m. Klimatpåverkan
55 26 kommuner Tättbefolkad Stockholms län Mälaren dominerande vattentäkt (95%) Otillräcklig reservvattenkapacitet Många berörda VA-aktörer VAS rådet (samrådsorganisation)
56 VAS-Råds rapporter dricksvatten Rapport 3 - Skydd av dricksvattentäkter inom Stockholms län Rapport 4 Dagvattenpåverkan i östra Mälaren Rapport 6 Dricksvattenförekomster i Stockholms län (potentiella reservvattentäkter) Rapport 7 - Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen Rapport 8 Mälarens värde
57 Fortsättning Rapport 9 Rutiner vid nödvattenförsörjning Rapport 10 Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning Finns att ladda ned på
58 Drinking water treatment developing strategies for an improved DOC removal Stephan Köhler, Elin Lavonen, Per Ericsson, Johanna Ansker, Peder Blomkvist, Anders Düker och Lars Tranvik
59 Rådet för vatten- och avloppssamverkan i Stockholms län (VAS-rådet) Ett forum för strategiska vatten- och avloppsfrågor (2005) VA-organisationer, kommuner, Länsstyrelse, Regionplanekontoret (RTK) och Kommunal förbundet Stockholms län (KSL) Styrka brett samarbete mellan olika berörda aktörer
60
61 Varför rena bort humusämnen? Färg och grumlighet Näring för bakterier i ledningsnät Förhindrar/försvårar en effektiv desinfektion med oxidationsmedel (klor /ozon m.m.) Klor + humusämnen bildar bundet kloröverskott usel desinfektionseffekt Klor + humus bildar canceriogena biprodukter Klor / ozon + humus bildar bakterienäring Blockerar aktivt kolfilter inget kemiskt skydd
62 Medeltemperaturhöjning och förändrad avrinning påverkar vattenkvaliteten i tillrinningsområden. Ändrad biologi, algblomning, mm
Per Ericsson Norrvatten
Per Ericsson Norrvatten Distributionsområde Norrvatten Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten UTMANINGAR FÖR BRANSCHEN HUMUS OCH FÖRORENINGAR Fokus ytvattenverk Naturliga organiska ämnen, (NOM),
Läs merPer Ericsson Görvälnverket
Per Ericsson Görvälnverket Distributionsområde Norrvatten Stockholm Vatten Norrvatten Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten Stockholms län Mälaren dominerande vattentäkt Otillräcklig reservvattenkapacitet
Läs merUTMANINGAR FÖR SVENSK DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING! Johanna Ansker / Stockholm Vatten Per Ericsson / Norrvatten
UTMANINGAR FÖR SVENSK DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING! Johanna Ansker / Stockholm Vatten Per Ericsson / Norrvatten Lovö Vattenverk Johanna Ansker Per Ericsson Görvälnverket Distributionsområde Totalt 490 m3/dygn
Läs merMats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten
Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten Övriga uppdrag: Bakgrund: - VAKA Nationella vattenkatastrofgruppen - Regeringens Klimat-
Läs merOFFERTFÖRFRÅGAN - KONSULTUPPDRAG:
Göran Lundberg Dnr KSL 2010/0047 OFFERTFÖRFRÅGAN - KONSULTUPPDRAG: ROBUST OCH KLIMATSÄKRAD DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING INOM Vatten och Avloppssamverkan inom Stockholms län (via dess VAS-kommitté) i samarbete
Läs merMats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.
Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten. Övriga uppdrag: Bakgrund: Examen geohydrologi, Uppsala Universitet. Meteorologi/klimatologi, Uppsala Universitet Brunnsborrare, Sven Andersson
Läs merPer Ericsson Norrvatten Tf ordförande VASK
Per Ericsson Norrvatten Tf ordförande VASK AGENDA VAS-Kommitténs rapporter 2006-2011 Utredningar 2011 Verksamhetsplan 2012 Ekonomi 2012 VAS-Kommitténs sammansättning 2012 VAS-rådets rapportserie ISSN 1653-8870
Läs merBIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN
BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN Ann Elfström Broo Miljökemigruppen i Sverige AB CHRISTIAN HÄLSAR! VATTNET I NATUREN Alla sötvatten har någon gång varit ytvatten. Grundvattenbildningen
Läs merRobust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning i Stockholms län
Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning i Stockholms län Krister Törneke Susanna Bruzell 2011-02-09 Stockholm har dricksvatten i världsklass! Allt detta har inte kommit av sig självt Viktiga strategiska
Läs merKvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro
Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro Skråmsta vattenverk, Örebro kommun 2013.04.17 Svartån som råvattentäkt Svartån - Råvattentäkt (25 200 E.coli / 100 ml), (Färg 80-400
Läs merTest av effektivare och mer klimatanpassad reningsteknik vid Norrvatten och Stockholm Vatten
Test av effektivare och mer klimatanpassad reningsteknik vid Norrvatten och Stockholm Vatten Kristina Dahlberg / Processingenjör Norrvatten Medverkande: PWN Technologies: Gilbert Galjaard Erik Koreman,
Läs merFörändringar av vårt råvatten - orsaker, konsekvenser och behov av nya beredningsmetoder
Förändringar av vårt råvatten - orsaker, konsekvenser och behov av nya beredningsmetoder Kenneth M Persson Forskningschef Tack till Stephan Köhler, Lars-Anders Hansson, Bjørnar Eikebrokk, Per Ericsson,
Läs merDricksvattenkvalitet och distribution
Dricksvattenkvalitet och distribution Kemiska och mikrobiologiska aspekter Ann Elfström Broo, Bo Berghult Vad vill konsumenten ha för dricksvatten? Det ska... vara gott och luktfritt vara kallt vara färglöst
Läs merVatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas
Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.
Läs merAtt aktivt arbeta med att inventera risker för mikrobiologisk förorening exempel från Rådasjön.
Att aktivt arbeta med att inventera risker för mikrobiologisk förorening exempel från Rådasjön. Stefan Jonsson Mölndals stad Inger Kjellberg Göteborg Vatten Mölndalsån Medelvattenflöde 3,2 m 3 /s Total
Läs merFördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB
Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB Bakgrund Enligt de klimatanalyser som gjorts fram till 2100 (dvs perioden 2071-2100) förväntas generellt
Läs merÖversvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
Läs merBrunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken! Stephan Köhler
Brunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken! Stephan Köhler med inspel av Dolly Kothawala b, Alexander Keucken a, Elin Lavonen b, Kristina Dahlberg c, Per Ericsson c, Johanna Ansker d, Phillip
Läs merVatten- och avloppssystemen i Göteborg
Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken
Läs merKonsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning
Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning Vattenförsörjning är en kedja från tillrinningsområdet till konsumenternas kranar Dricksvattenförsörjning i Sverige
Läs merVattenverk i Askersund kommun
Vattenverk i Askersund kommun I Askersund finns 5 vattenverk där vattnet produceras. Det finns 11 tryckstegringsstationer på ledningsnätet där vattentrycket höjs med pumpar för att kompensera för höjd-
Läs merRobust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning i Stockholms län
Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning i Stockholms län Krister Törneke Lena Tilly Susanna Bruzell 2010-10-19 Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning i Stockholms län ett projekt med finansiering
Läs merOch vad händer sedan?
Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar
Läs merAnmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30
Anmälan/ansökan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om regirering Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigälld (år, månad): Befintlig anläggning Anmälan/ansökan om regirering/godkännande
Läs merKlimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare
Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare Dricksvatten på SLV Forskning och utveckling (riskvärdering) Kontroll och stöd (riskhantering) Regelarbete nationellt
Läs merFörslag på egenkontrollprogram för små dricksvattenanläggningar
Förslag på egenkontrollprogram för små dricksvattenanläggningar Verksamhetens namn Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 med ändringar införda t o m LIVSFS 2011:3 Innehållsförteckning
Läs merHUR PÅVERKAS VA-SYSTEMET AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA? Marianne Beckmann, VA SYD
HUR PÅVERKAS VA-SYSTEMET AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA? Marianne Beckmann, VA SYD I gruppen fysisk planering: Henrik Kant, Göteborg Vatten Ulf Thysell, VA SYD Hans Bäckman, Svenskt Vatten Östersjön 100-årsvattenstånd
Läs merNaturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med
Naturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån Jordens globala medeltemperatur ökar i en
Läs merJokkmokks kommun Miljökontoret
Jokkmokks kommun Miljökontoret Anmälan avser Anmälan om regirering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Ny dricksvattenanläggning. Anläggningen beräknas vara färdigälld (år,
Läs merAnläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten
Anläggning VA Inledning Vatten Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten Jordens vatten 27 maj 2013 Sara Bäckström 3 Vattentillgång 27 maj 2013 Sara Bäckström 4 Gott om
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga
Läs merAnmälan om registrering av dricksvattenanläggning Enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30
Anmälan om regirering av dricksvattenanläggning Enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om regirering Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas
Läs merDricksvattenkvalitet 2014 - Vålberg, Edsvalla och Norsbron
Norsbron. Vattenanalyserna är utförda både vid vattenverk och hos. I tabellen anges Livsmedelsverkets gränsvärden, dricksvattnets normala variation ** "tjänligt med anmärkning", vilket betyder att dricksvattnet
Läs merSynpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021
Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt
Läs merNationell Dricksvattenkonferens
Nationell Dricksvattenkonferens Program 16 18 april 2013 Chalmers, Palmstedtssalen Sven Hultins gata 2, Göteborg Nationell Dricksvattenkonferens Innehåll Nationella dricksvattenkonferensen hålls i år för
Läs mer1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.
1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se
Läs merMikrobiologisk riskanalys för dricksvattenrening vid Görvälnverket
UPTECW11016 Examensarbete 30 hp Maj 2011 Mikrobiologisk riskanalys för dricksvattenrening vid Görvälnverket Microbiological risk assessment for the water purification at Görvälnverket Kristina Dahlberg
Läs merBrandholmens avloppsreningsverk.
Brandholmens avloppsreningsverk. 1 2 Brandholmens avloppreningsverk. Vattnet i Nyköping. I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten producerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet
Läs merTyp av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning)
Anmälan/ansökan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om regirering Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigälld (år, månad): Befintlig anläggning ANSÖKAN/ANMÄLAN enligt
Läs merTelefon/mobil kontaktperson (inkl. riktnummer) Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning)
Samhällsutvecklingsförvaltningen Miljöenheten ANMÄLAN / ANSÖKAN OM 1 (2) Dricksvattenanläggning enligt LIVFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Ljusdals kommun Miljöenheten 827 80 Ljusdal Anmälan/ansökan avser
Läs merSatellitbild Lite korta fakta Ett unikt reningsverk 1 2 Processavloppsvattnet från läkemedelstillverkningen i Snäckviken pumpas i en 6,5 km lång ledning. Den är upphängd i en avloppstunnel som leder till
Läs merRISKINVENTERING OCH RISKANALYS, GÄDDEDE VATTENVERK
Dokumentnamn: Bilaga 3 - Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb VA-chef, Strömsund kommun
Läs merDisposition. Grontmij simhallsgruppen. Vattenrening. Miljöförvaltningen 4 oktober Bottensugning Rent bassängvatten
Disposition Miljöförvaltningen 4 oktober Bottensugning Rent bassängvatten Kort presentation av Grontmij, vår simhallsgrupp Tankar om effektiv bottensugning Exempel på väldigt rent bassängvatten Tid för
Läs merÖversvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
Läs mer2011-04-27. Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det?
2011-04-27 Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det? Britt-Marie Pott Exempel på två olika verktyg Norska ODP och GDP Svenska
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig
Läs merBild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin
2013-04-27 Valstadbäcken Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin Bildtext. Per-Anders Freyhult från Tidans Vattenförbund och markägare Gösta Sandahl och Torgny Sandstedt
Läs merVärdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt. Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning
Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning Ekaterina Sokolova Chalmers tekniska Högskolan, Bygg- och
Läs merMÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.
Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor
Läs merHändelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys
Datum 2011-05-13 Sida 1/13 Händelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys Värmebölja i nutid och framtid Länsstyrelsen i Kronobergs län Besöksadress Kungsgatan 8, Växjö Postadress 351 86 Växjö Telefon
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds även 2011, en dag i april
Läs merHoten mot dricksvattnet
Hoten mot dricksvattnet Så ska vi säkra rent vatten åt stockholmarna 1 Inledning... 3 Inledning... 3 Vattnets förmåga att stå emot klimatförändringen... 3 Klimatförändringens påverkan på vattnet... 3 Dålig
Läs merOperativa mål Säkert dricksvatten. Sandra Strandh Avdelning Support 18 maj 2017
Operativa mål Säkert dricksvatten Sandra Strandh Avdelning Support 18 maj 2017 Agenda Genomgång av operativa mål för säkert dricksvatten Presentation och exempel från kommuner Gruppdiskussioner och redovisningar
Läs merKlimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser
Klimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser Roland Lindqvist Seminarium Länsstyrelsen Stockholm, 4 maj 2011 Översikt av presentationen Introduktion Livsmedel och hälsokonsekvenser
Läs merBilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67
Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...
Läs merSvenskt Vatten Utveckling
SVU 2009 Svenskt Vatten Utveckling Satsning på högskolor och universitet har resulterat i bildandet kluster Gemensam utlysning med Formas Arbeta vidare med prioriterade områden Oktober 2009 Daniel Hellström
Läs merMånga av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten.
Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten. Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. 1-2 I industriländer och i rika familjer i utvecklingsländer använder
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merPreliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3
Läs merOxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001
Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag
Läs merPreliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8
Läs merRiktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37
Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Inledning Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp för olika sorters förorenat vatten. Spillvatten
Läs merNär ska vattnet kokas?
När ska vattnet kokas? EN STUDIE AV KOMMUNERNAS KOKNINGSREKOMMENDATIONER När ska vattnet kokas? 1 Förord Livsmedelsverket anser att varje utfärdad rekommendation från kommunerna till medborgarna att koka
Läs merOnlinemätning av mikrobiologisk påverkan i råvatten, beredning och ledningsnät
Onlinemätning av mikrobiologisk påverkan i råvatten, beredning och ledningsnät Johanna Hilding Processingenjör Trollhättan Energi AB Överby vattenverk Förser Trollhättan med omnejd med dricksvatten. Årlig
Läs merLEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL
LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får
Läs merStefan Johansson Avdelningschef, Vatten & avfall Tekniska kontoret, Skellefteå kommun Måns Lundh Enhetschef VA-process Ramböll Sverige AB
Skellefteå framtida vattenförsörjning Stefan Johansson Avdelningschef, Vatten & avfall Tekniska kontoret, Skellefteå kommun Måns Lundh Enhetschef VA-process Ramböll Sverige AB Föredragets huvuddelar Historik
Läs merNorsborgs vattenverk. Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt.
Norsborgs vattenverk Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt. Vi har producerat dricksvatten i över 100 år Stockholm Vatten har mångårig erfarenhet av vattenproduktion.
Läs merEkologisk hållbarhet och klimat
Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på
Läs merVad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska hushållskunder?
Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska hushållskunder? Amanda Sten (MSc Hållbar Energiteknik, Kungliga Tekniska Högskolan) Katja Åström (MSc Hållbar Energiteknik, Kungliga Tekniska Högskolan)
Läs merKommittédirektiv. En trygg dricksvattenförsörjning. Dir. 2013:75. Beslut vid regeringssammanträde den 18 juli 2013.
Kommittédirektiv En trygg dricksvattenförsörjning Dir. 2013:75 Beslut vid regeringssammanträde den 18 juli 2013. Sammanfattning En särskild utredare ska gå igenom dricksvattenområdet, från råvatten till
Läs merNya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp
Miljönämnden 2007-04-04 69 35 Dnr 2007-369 Nya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp ÄRENDE Miljönämnden har tidigare fastställt riktlinjer för handläggning av enskilda avlopp. Dessa riktlinjer har
Läs merLångtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser
Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser Lena Flyborg Teknisk vattenresurslära, LTH Oplanerad återanvändning av renat
Läs merLaboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn
Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn
Läs merKlimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) till högteknologisk, tillämpad forskning SMHI en myndighet under
Läs merVattenkemi är svårt!
Vattenkemi är svårt! Som desinfektionsmedel är klor det vanligaste alternativet. Klor förbrukas kontinuerligt, dels genom påverkan av solen samt oxidation av de partiklar som skall oskadliggöras. Därför
Läs merKunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013. Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm
Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet 2011 med bättre riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013 Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm JA Östersund november 2010 Östersund nov 2010-feb 2011
Läs merClara Ericson UV-LJUS. kvinnlig VA-tekniker. Desinfektion med MATS MOËLL. www.prominent.se. ny processäljare. 2011 nr 4 NYHETSBREV
www.prominent.se Experts in Chem-Feed and Water Treatment NYHETSBREV 2011 nr 4 Desinfektion med UV-LJUS Clara Ericson kvinnlig VA-tekniker MATS MOËLL ny processäljare Rätt utrustning till just ert vatten!
Läs merTekniker Va*enbruk. Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet. Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet
Tekniker Va*enbruk Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet Upplägg presentacon Kort om olika tekniker inom land-
Läs merÖversiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren
PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen
Läs merENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000
ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.
Läs merNorvid norovirus i svenska råvattentäkter
Norvid norovirus i svenska råvattentäkter Fredrik Nyström, Elisabet Athley, Per Ericsson, Peder Häggström, Britt-Marie Pott, Johanna Ansker, och Per-Eric Lindgren Nationell Dricksvattenkonferens, 17 april
Läs merSäkert dricksvatten. ProMaqua. Presenterad av Bengt Ottefjäll. www.prominent.com
Säkert dricksvatten Presenterad av Bengt Ottefjäll ProMaqua Vattenverk Klordioxid KMnO4 ProM inen t Intag Ozon Flockning Sedimentering Ultrafiltrering Intagssil Råvattenpumpar Natriumhypoklorit Klordioxid
Läs merFörenklad MBA, Mikrobiologisk BarriärAnalys
PUBLIKATION P112 FÖRENKLAD December 2015 Förenklad MBA, Mikrobiologisk BarriärAnalys Ett verktyg för att bedöma om vattenverkets rening mot mikrobiologiska föroreningar är tillräcklig Förenklad MBA, Mikrobiologisk
Läs merInledning. Humusavskiljning med sandfilter. Humusavskiljning med sandfilter. -Focus på kontinuerliga kontaktfilter för bättre COD-reduktion
Humusavskiljning med sandfilter Mattias Feldthusen Tel: +46 (0) 31 748 54 14 Mobile: +46 (0)70 420 21 56 mfeldthusen@nordicwater.com Nordic Water Products AB Sisjö Kullegata 6 421 32 Västra Frölunda Sverige
Läs merOmrådesbeskrivning för Katrineholms kommun
Områdesbeskrivning för Katrineholms kommun Områdesbeskrivning en omfattar områden med detaljplan och områdesplan samt områden som i översiktsplanen (ÖP 1991) redovisats som samlad bebyggelse. Som permanentbodda
Läs merAnvändning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?
Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av
Läs merOBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.
Tidskrift/serie: Gröna fakta. Utemiljö Utgivare: Utemiljö; SLU, Movium Redaktör: Nilsson K. Utgivningsår: 1988 Författare: Bergman M., Nilsson K. Titel: Rotzonen ett ekologiskt reningsverk Huvudspråk:
Läs merNaturliga förutsättningar för att producera dricksvatten och de sårbara punkterna. Robert Jönsson, Vatten & Miljöbyrån
Naturliga förutsättningar för att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Robert Jönsson, Vatten & Miljöbyrån www.vmbyran.se 14 Vattenburna utbrott 1980-2011 12 10 8 6 4 0 1980 1982 1984 1986 1988
Läs merHandlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp
Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp Dokumenttyp Plan För revidering ansvarar Sa mhällsbyggnadschef Dokumentet gäller till och med 2015-01-01 2025-12-31 Diarienummer 2014-532 403 Uppföljning och tidplan
Läs merVattenburna utbrott 1980-aug 2010
Introduktion Hur påverkas samhället, aktuella händelser Robert Jönsson, Ann-Sofie Wikström Vatten & Miljöbyrån, Luleå www.vmbyran.se 14 Vattenburna utbrott 1980-aug 2010 12 10 8 6 4 2 0 1980 1982 1984
Läs merVattnets betydelse i samhället
9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från
Läs merSE696375-160695 - SE696375-160695
SE696375-160695 - SE696375-160695 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Vattendrag Vattenförekomst 2. Bottenhavet (nationell del) - SE2 Kustområde - SE38039 Län Västernorrland - 22 Kommun Härnösand
Läs merSamråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln
1 Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln 2012-03-05 Kristdala församlingshem Närvarande: För sökanden Jan Sandberg Charlotta Karlsson Pia Rapp C-G Göransson Holger Torstensson Agnes
Läs merFörklaringar till analysresultat för dricksvattenprover
Livsmedelsverkets gränsvärden Enligt Livsmedelsverkets bedömningsgrunder kan ett dricksvatten bedömas som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt. - Bedömningen tjänligt innebär att vattnet kan
Läs merMikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014
Svenskt Vatten Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014 Definitiv Uppsala 2014-12-10 Mikrobiologiska barriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014
Läs mer1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan
Samrådsversion 2015-12-18 1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan Kommunfullmäktige 2015-xx-xx Fastställd av Kommunfullmäktige 2016-xx-xx xxx Diarienummer KS 2013/181 och 2015/475M. BAKRUND Vatten- och
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjningen i Västerbottens län 2011
Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjningen i Västerbottens län 2011 Länsstyrelsen Västerbotten, Livsmiljöenheten Rapporten är sammanställd av Nina Ström Dnr: 451-3851-2011 ii Förord Länsstyrelsen
Läs merSmittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter
Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter Andreas Lindhe (DRICKS/Chalmers), Johan Åström (Tyréns AB), Lars Rosén (DRICKS/Chalmers) & Lars Ove Lång (SGU & DRICKS) Bakgrund Halva Sverige
Läs mer2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år
216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342
Läs merPresentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24
Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Sjöar Vattendrag Grundvatten Kustvatten Hillevi Hägnesten Vattenstrategiska enheten 040-25 26 20,
Läs mer