Minnesanteckningar Workshop Säker dricksvattenförsörjning, Skellefteå den 30 november 2011.

Transkript

1 Minnesanteckningar Workshopen Säker dricksvattenförsörjning är en del av en nationell satsning av Nationella Dricksvattennätverket. Workshopen arrangerades i samarbete mellan Länsstyrelsen, Vattenmyndigheterna, Havs- och Vattenmyndigheten, SGU, Boverket och Livsmedelsverket. Nationella, regionala och lokala föreläsare har varvats med rundabordsdiskussioner. Rundabordsdiskussionerna är inte antecknade i detta dokument utan kommer senare i en separat rapport från den genomförda nationella workshopserien. Minnesanteckningarna kompletterar och sammanfattar de Power Point-presentationer som gavs under dagen. För mer specifika detaljer hänvisas till Power Point-presentationerna. 1. Länsrådet för Norrbotten län, Johan Antti, hälsade alla välkomna. 2. Introduktion (Erika Lind, moderator, Livsmedelsverket) Erika Lind inledde med att konstatera att dricksvattenfrågor är splittrade på flera centrala myndigheter vilket identifierats genom Klimat- och energiproposition 2008/09:162. Ett problem ära att VA-verk inte är anpassade till ett förändrat klimat. VA-verken behöver anpassas till ett förändrat klimat och kunna hantera parasiter och virus samt dimensioneras för höga flöden för att undvika bräddning. Genom bättre samordning av dricksvattenfrågorna kan man få igång arbetet. På nationell nivå samordnas numera dricksvattenfrågorna genom Livsmedelsverket och år 2010 bildades Nationellt nätverk för dricksvatten för att samordna myndigheter. Här behövs fler kommuner som bidrar med sin kompetens/kunnande! För att motivera kommuner att prioritera förebyggande arbete med dricksvatten kan man presentera en kostnadskalkyl över vad det kostar att INTE prioritera detta! Kostnaden är ca SEK per insjuknad person och dag. I flera kommuner har man värderat sina vattenverk (t.ex. Uppsala, Norberg) för att kunna argumentera utifrån ekonomiska aspekter vid planeringen. Syfte med dagens workshop Sätta fokus på förebyggande och strategiskt arbete, långsiktig planering. Diskutera fram nyckelfrågor regionalt och lokalt Skapa förutsättningar för bildande av nätverk/arbetsgrupper Ge underlag för drickvattennätverkets framtida arbete Inspirera till vidare arbete!

2 3. Erfarenheter/lärdomar från utbrottet av cryptosporidium i Skellefteå (Göran Åström; Chef för bygg- och miljökontoret, Skellefteå kommun) Göran Åström delgav övriga om händelseförloppet vid cryptosporidiumutbrottet i Skellefteå och gav tips på hur man bör agera i händelse av parasitutbrott. Hur agera om det händer Vid konstaterat utbrott agera snabbt! Bilda krisledningsgrupp där alla berörda medverkar (kommunledning, ansvariga för vattenoch avfall, bygg- och miljöförvaltning, informationsenhet, krissamordnare, pressinformatör m.fl.) Viktigt att nyttja media för att få ut information Kommunikation och information viktig vid ett utbrott! (t.ex. talespersoner, presskonferenser och meddelanden, annonser i lokalpress, facebook, twitter, webtidningar, kundtjänst, telefon, möten, företagsbesök) Hur undvika parasitutbrott? På nationellt plan bör man: informera, utbilda, lyfta fram goda exempel, samverka mellan myndigheter samt ge stöd till kommunerna. På det lokala planet bör man: använda den kunskap som finns på miljösidan (inspektörer, vattenexperter etc.) och para ihop den med kunskapen hos tekniker inom ledningsnät, vattenverk, etc. Man ska vara prestigelös och noggrann. Man bör sammanställa, analysera och granska kritiskt samt tänka utanför boxen. Tillsynsmyndigheten måste inrikta sig på ledningsnätet och åtgärda problem där de finns. Slutligen bör man öva på kriser! 4. VA-plan i sin linda - Luleå kommun (Stefan Marklund, VA-chef, Luleå kommun) Stefan Marklund inledde sitt anförande med att konstatera att det var först på 1970-talet man på allvar började bygga ut VA-verk. Innan dess skickade man ut avloppet orenat. Trots detta fanns inga kända stora utbrott av sjukdomar. Luleå kommun hade ett embryo till en ny VA-plan Vision 2008 var att Luleå ska ha invånare. Med ny VA-lag 2007 kom nya krav. Nuvarande vattenverk, Gäddviks vattenverk, är från Det finns 3 ledningsnät i kommunen : norra, södra och huvudstråket i nordvästlig/sydostlig riktning. Tips om hur ska man tänka vid planeringen av VA: Man måste jämföra VA-nätet med ÖP för att planera på längre sikt. VA måste planeras för 100 års drift för att det ska gå ihop! Tänk på att det är ledningsnätet som är det dyra och man måste välja rätt dimension med tanke på framtida klimat. Vattenverket har 2 alternativa system vilket gör att man kan stänga en del vid olycka och hinna rena. Man bör binda ihop vatten- och avlopp. Felkopplingar finns alltid och överallt, ingen stad går fri från det. Bräddning kommer alltid att finnas.

3 Hur man kan få igång arbetet med förbättring av VA-nätet: Det borde finnas ett nationellt mål eller någon lagar som reglerar bräddning! Luleå kommun har satt målet att 0,2 % får bräddas per år, men det finns inga regler för detta. Det borde också finnas möjlighet att få stadsbidrag till byggande av ledningsnät, vilket fanns förut. 5. Hur skyddar vi bäst våra dricksvattenresurser? (Clas Magnusson, Havs- och vattenmyndigheten) Clas Magnusson tryckte på vikten av att skydda vattentäkter innan olyckor inträffar. Förebyggande skydd för säker dricksvatten är att föredra framför rening när olycka inträffat eller dyr rening. Vattenskyddsområden (Vsko) är viktigaste skyddsformen för vattentäkter men kan kombineras med andra skyddsformer t.ex. via PBL. I miljöbalken (7 kap ) framgår att man får inrätta vsko och vattenförvaltningens åtgärdsplan (ÅP) ställer krav på att vattenskyddsområden ska inrättas (åtgärd 34). Miljömål är inte bindade men anger den politiska viljan att kommunala vattentäkter ska ha skydd. Det är viktigt med samarbete mellan plan-, miljö- och tekniksidan och att ha flergenerationsperspektiv. Kommuner ska inte vara rädda för att beslut kan överklagas. Konsulter, utredningar, rättegångskostnader eller ersättningskostnader är ingen stor kostnad i sammanhanget. Ett tips är att lösa in mark och därefter hyra ut till samma markägare (Skåne). 6. Vatten i planeringen (Inger Krekula, Plan- och Bostadsenheten, Länsstyrelsen Norrbotten) Inger Krekula redogjorde för hur de olika planerna enligt PBL är viktiga instrument för hållbart utnyttjande av vatten som resurs. Översiktsplanen (ÖP) ska enligt PBL vara aktuell och ge vägledning för hur mark- och vattenområden ska användas. Det är här viktigt att identifiera hot och risker samt planera långsiktigt. Det bör finnas en MKB till ÖP och samverkan är viktig. ÖP är sedan ett bra stöd i detaljplanearbetet. Detaljplanen (DP) Nytt i PBL är att planbestämmelser kan reglera skyddsåtgärder eller reglera villkor för bygglov. Genomförandebeskrivningen ska inarbetas i planen och inte vara eget dokument som tidigare. Konsekvenser av en DP ska redovisas. Lst r roll är rådgivande. Genom sitt tillsynsansvar kan även lst upphäva DP vid vissa kriterier (MKN överskrids, riksintresse skadas, om hälsa och säkerhet. Kerstin Hugne från Boverkets gav en kort redogörelse över ett pilotprojekt som bedrivits Östergötland, Värmland och Jönköping för att bringa klarhet i begreppen och svara på frågan hur man ska beakta vattenfrågan i planeringen? Det finns en rapport att ladda hem från respektive läns hemsida.

4 7. Vattenförsörjningsplanen: prioritering av vattenresurser (Magdalena Thorsbrink, Sveriges geologiska undersökning) Magdalena Thorsbrink definierade skillnader mellan vattenförsörjningsplan och VA-plan. Syftet med en vattenförsörjningsplan är att säkerställa tillgången till vattenresurser för dricksvattenförsörjningen i ett område på lång sikt, dvs. i ett flergenerationsperspektiv Naturresurserna behandlas med fördel i en vattenförsörjningsplan och de tekniska anläggningarna i en VA-plan. En Regional Vattenförsörjningsplan är heltäckande översikt av dricksvattenresurserna hur de används och i vilken utsträckning. Den ger översiktlig beskrivning av behov inom såväl kommunal som enskild vattenförsörjning. Genom att väga resurser mot behov kan särskilt viktiga områden identifieras. En Kommunal Vattenförsörjningsplan bör innehålla en översikt i form av karta och beskrivning i text av kommunens kända vattenresurser. Den bör redogöra för behov och tillgängligt vatten för att klara vattenförsörjningen idag och i framtiden. Prioriterade områden bör pekas ut. En VA-plan bör ha mer fokus på tekniska system och VA-anläggningar. Det ska vara en långsiktig plan både inom och utom nuvarande VA-verksamhetsområde, med information om reserv- och nödvattenförsörjning samt om vattenskyddsområden. Se Rapporten Kommunal VA-planering, Rapport 2009:07, Lst Stockholms län för vägledning kring utformande av VA-plan. Kravet på en vattenförsörjningsplan finns via miljömålen och Vattenmyndighetens åtgärdsprogram (åtgärd 37) där det framgår att: Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsplaner, särskilt i områden som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. Detta är en medvetet öppen skrivning. SGU anser att för att nå hållbar vattenförsörjning krävs en vattenförsörjningsplan. Flera exempel togs upp där en vattenförsörjningsplan är användbar såsom vid infrastrukturplanering och vindkraftparker (material behövs = kan bli konflikt med vattenförsörjning) 8. Lokalt exempel vattenförsörjningsplan (Mattias Larsson och Charlotta Magnergård, Umeå Vatten och Avfall AB, Umeå kommun) UMEVA presenterade sitt arbete med att ta fram en kommunal vattenförsörjningsplan för Umeå. Umeås vattenförsörjningsplan gjordes Förutsättningar invånare till år 2050.

5 Grundvatten så långt som möjligt. Skyddsområden ska upprättas och revideras efter bästa förmåga (se PP). Metod: Steg 1: identifiera råvattenresurser (inom Umeå kommun. Fokus på kommunalt vattenförsörjningsperspektiv, d.v.s. inte för små osv.). Steg 2 identifiera risker/vattenskydd. Beskriva storlek och kvalitet. Steg 3 nuvarande och framtida vattenförsörjning. Statusbedömning av vattenverk. Steg 4 beskriva reservvattentäkter. Fokus på grundvatten. Arbetsgrupp (främst från UMEVA, men även andra förvaltningar) och SWECO som konsult. Frågor från publiken: 1. Hur gör ni med samverkan med angränsande kommuner? Svar: Ingen samverkan planerad eller initierad hittills. Kommer att ske i framtiden då man gör fördjupad analys. 2. Hur ska ytvatten skyddas? Det pratas mycket om grundvattenskydd Svar: Finns med. 3. Vilka har varit målgruppen? Hur har den använts? Svar: Inte tagen politiskt. Underlag till fördjupningar. 9. Avslutande paneldebatt Dagens föreläsare samt Bo Sundström, vattenvårdsdirektör för Bottenvikens vattendistrikt För en lite kommun som inte kommit så långt i arbetet var ska man börja? Problem är att få engagemang att planera för vatten Se över er ÖP Prata förvaltningsövergripande Se långsiktigt på skydd. Se på kostnader vs. behov Börja med de 6 åtgärder i Vattenmyndighetens ÅP Se det stegvis och överväldigas inte av den stora uppgiften. Gå ned på en operativ nivå, vad vet vi? Vem äger frågan? Vem trycker på startknappen? Huvudmannen! Vad har SGU för plan att samla in underlag? Ansvar för kartläggning. SHU har små anslag. Jobbar på att samla in mätningar som samlas vid undersökningar. SGU:s roll är att skapa ett översiktigt underlag. På lokal nivå och på en mer detaljerad nivå är det någon annans initiativ. Lite kritik uppkom i samband med vattenförvaltningen där få mätningar ska ge svar på status i våra vatten, hur ser man på detta? Hösten 2013 ska man förhoppningsvis ha reducerat en viss osäkerhet i data. Inom vattenförvaltningen jobbar man kontinuerligt med detta och försöker systematiskt bearbeta bristerna.

6 Ska man föra in säkerheten i data som en faktor i statusbedömningen? Det finns i EU:s beskrivning men Sverige valde att inte beakta detta. Man jobbar med frågan. Hur lång tid tar det att upprätta ett vattenskyddsområde? Tyréns har i höstas en exjobbare som tittat på tidsåtgången för att utnämna VSO (3 områden). Länk finns hos Malin Naess, länsstyrelsen i Norrbotten och Brith-Lis Jacobson, länsstyrelsen i Västerbotten. Det har tagit 15 år för Forslunda i Umeå Det var ett dåligt VSO, osäkerheter (HaV). Hur hanterar man motstående intressen på ett bra sätt? Bra kommunikation, bra underlag. Det går inte att vara alla tillags. Var inte rädd för överklagande. Förklara hydrologi och geologi på ett lättförklarligt sätt. Vem äger frågan om VA-planen? Huvudmannen, men hela planen täcker ju hela kommunen så alla förvaltningar måste involveras. VA-planen är inte formellt antagen. Goda exempel på bra VA-planering? Vaxholm, Norrköping och Norrtälje. Norrköping har jobbat med dessa frågor sedan 1970-talet VA-planer, vattenförsörjningsplaner hur ska man reda ut begreppen? I den fysiska planeringen ska framgå hur vi ska försörja oss på olika sätt. Vattenförsörjningen bör vara ett skikt i ÖP. Ansvaret bör ligga på planeringssidan. VA-planen bör ligga på tekniska sidan. Inte viktigt vad vi kallar produkten, men att arbetet pågår/sätts igång. Innehållet viktigt, inte vad man kallar det. Bra ändå om kan enas om begreppen så man pratar om samma sak. Viktigt också att skilja på program, planer och underlag. Vilka är de framkomliga vägarna? Största bekymret i t.ex. Luleå är en inte uppdaterad ÖP. Aktuell, strategisk ÖP är viktig. Nyttja SGU:s material. De 6 uppdrag enligt ÅP kan avhjälpas med VISS. Använd detta! Ta till vara på initiativ som finns. Samarbeta! Är vattenfrågorna dåligt belysta ta tag i detta på ett positivt sätt. Våga börja! Det finns mycket underlag på SGU osv. Alla kommuner har jobbat mycket med vindkraft för det fanns bidrag att få. Kanske behövs ett planeringsbidrag från Boverket eller annan instans? Förankra uppdraget. Samarbeta prestigelöst. Detta är ett av totalt fyra seminarier i en nationell workshopserie på temat Säker dricksvattenförsörjning. Övriga platser där workshopen har genomförts är Sundsvall den 1 november, Växjö den 8 november, Västerås den 17 november. Resultaten från alla seminarierna kommer att presenteras i en rapport. Noterat av Sara Frödin Nyman, vattensamordnare, Vattenmyndigheten Bottenviken.