Dagvattenproblematiken

Transkript

1 Dagvattenproblematiken Kenneth M Persson, Sydvatten Översikt

2 Vad är dagvatten? Som dagvatten räknas ytavrinnande regn-, spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor, eller på genomsläpplig mark via diken eller ledningar till recipienter eller reningsverk.(va SYD/Peter Stahre) Dagvatten är ytavrinnande regn-, spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor eller på genomsläpplig mark via diken eller ledningar till recipienter (Stockholm) Vatten från tak, vägar, torg, parkeringsplatser och andra hårdgjorda ytor samt dräneringsvatten från bebyggelse räknas som dagvatten (Kristiandstad)

3 Varför är dagvatten ett problem för vattenskyddet? tungmetaller, t ex kvicksilver, k il kadmium, bly, koppar, zink och krom organiska miljögifter, t ex PAH och PCB, tensider, flamskyddsmedel oljor näringsämnen (kväve och fosfor) Bakterier Släckvatten från räddningsinsatser

4 Men höga flöden i sig själv påverkar vattenkvaliteten (exempel Bolmen) Flöde Bolmaryd 5 dy ygns medel m3/s 100, ,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Färg, råvatten ,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Fär rg 436 nm Flöde, Bolmaryd

5

6

7

8 Krav på omhändertagande d av dagvatten Dagvatten ska omhändertas på ett för platsen lämpligt li sätt ur estetisk, biologisk och hydrologisk synpunkt. Dagvattenhanteringen g ska vara säker, miljöanpassad och kostnadseffektiv, och den naturliga vattenbalansen ska eftersträvas. Lokalt omhändertagande och avrinning i öppna system ska prioriteras före ledningssystem. Dagvatten är en resurs för närmiljön och skall synliggöras där så är möjligt och motiverat. Förorening av dagvatten ska begränsas speciellt vad gäller metaller och petroleumprodukter. Åtgärder för att minska föroreningar ska göras där det är miljömässigt och ekonomiskt rimligt. Principen för finansiering är att den som orsakar belastningen ska betala.

9 Mycket att lära om dagvatten Klargöra hur man kan minska dagvattnets föroreningsinnehåll genom att påverka källorna. Klargöra när reningsåtgärder behöver vidtas. Klargöra hur kommunen kan sprida kunskap, om hur dagvattnet kan bli en resurs i tätorten. Klargöra var snö kan tippas på land. Diskutera finansiering i kort och långt perspektiv.

10 Mycket arbete på flera olika plan Planering (översiktsplan, höjning av havsytan, skyddsvärda recipienter, vart skall vattnet ta vägen ) Projektering (materialval, l bortledning, dimensionering ) i i Byggande (kontroll av utförande, funktion, nivåer ) Drift/underhåll (finansiering, i i ansvar, information till berörda, kombinerade nät ).

11 Göra rätt är inte alltid lätt Byggherrar, konsulter och entreprenörer viktiga Samordning av alla intressen vem gör vad Tillsyn från M&H Erfarenhetsåterföring

12 Vad säger lagen? Vattentjänstlagen tjä tl VA om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön Bortledande av dagvatten och dränvatten från ett område med samlad bebyggelse (dvs minst hus). Kommunen bestämmer verksamhetsområden för dagvatten Kommunen anordnar anläggningar för att tillgodose behovet Kommunen får ta ut avgifter för dagvatten Dagvattnet ska ses som en resurs för grundvattenbildning och ökad biologisk mångfald. Dagvattnet bör inte förorenas alternativt renas innan det når värdefulla äd vattenområden.

13 Plan- och bygglagen och BBR12 Bebyggelse på lämplig mark bl.a. vattenförhållandena, ordnat VA, minimera risk för olyckor och översvämning. Dagvatteninstallationer t ti avleda regnvatten och smältvatten, begränsa översvämning, olycksfall eller skador på byggnader och mark Oljeavskiljare, sedimenteringsbassänger vid behov Avrinning för att skydda byggnad och mark från fukt (luta 1:20 inom 3 meters avstånd) Annars avskärande dike. Dräneringsvatten med självfall till marken, alt. till dagvattenförande ledningar.

14 Miljöbalkenlk Dagvatten är avloppsvatten, om det rör sig om vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning Utsläpp av avloppsvatten räknas som miljöfarlig verksamhet. Avloppsvatten ska avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer

15 Nationella och regionala miljömål God bebyggd b miljö: Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för ( ) hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden skall bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- och kulturmiljö- som friluftsändamål, samt hur andelen hårdgjord yta i dessa miljöer fortsatt ska begränsas. Som indikator anges andelen kommuner som har en planering av grönstruktur och vattenområden. Giftfri i miljö och Ingen övergödning: öd Föroreningar till dagvatten bör minimeras och i andra hand renas innan det når känsliga vattenmiljöer. Vattenmyndigheten beräknar för Kristianstad att dagvatten bidrar med 7-11 % av fosfortillförseln, hälften naturligt, hälften antropogent

16 Ofta kommunala miljömål (ex. Kristianstad) t Levande sjöar och vattendrag: LOD utreds. Som indikator anges antal dammar/våtmarker för dagvatten. Dagvatten bör inte ledas direkt till sjöar och vattendrag utan att först genomgå sedimentering eller filtrering. Grundvatten av god kvalitet: Ingen negativ påverkan God bebyggd miljö: LOD i tätort berikar ortens boende och parkmiljöer.

17 Ramdirektivet t för vatten Rening av dagvatten förslag på åtgärd för att minska belastningen av näringsämnen till recipient Omhändertagande d av dagvatten åtgärd för att minska problemen med fysiska förändringar Behandling av bräddvatten från ARV för att minska närsaltstillförsel till recipient

18 Planskedet mycket viktigt t Beskriva dagvattenhantering, t ytor, reningsbehov och fördröjning. Markägaren/verksamhetsutövaren har ansvaret för att lösa sitt dagvatten. I första hand ska dagvattnet helt tas om hand på den egna tomten/fastigheten, genom lokalt omhändertagande d av dagvatten (LOD). I andra hand ska dagvattnet tas om hand genom fördröjning på tomtmark och öppen dagvattenavledning. Höjdsättning via diken eller gator till recipient utan att medföra översvämning i fastigheter. Rening skall ske på ett sätt som är motiverat t och dagvattenanläggningen skall upplevas som positiv i den byggda miljön.

19 Dift Driftskedet t-förvaltning I bebyggda områden bör konvertering till öppna system eftersträvas. Fastighetsägare t uppmuntras att omhänderta dagvattnet t lokalt eller i andra hand eftersträva utjämning av flödet, i synnerhet i områden som är hårt belastade. Vid ombyggnad/förtätning skall LOD eftersträvas när dagvattnet a är av god kvalitet, för förorenat dagvatten a skall vid behov krav ställas på rening.

20 På allmän plats Utformning för ökad trivsel eller bättre biologiska förutsättningar. LOD ska tillämpas där så är möjligt, i andra hand ska fördröjning och avledning ske på ett för platsen tilltalande sätt. Vid ombyggnationer skall kommunen alltid försöka genomföra förbättringar av dagvattenhanteringen

21 Allmänna gator, vägar och parkeringar Uppnå ökad trivsel, estetik och bättre miljö. Vid gatuunderhåll ska dagvattenhanteringen om möjligt förbättras och mängden förorening begränsas. LOD ska tillämpas där så är möjligt, i andra hand ska fördröjning och avledning ske på ett för platsen tilltalande sätt. Katastrofskydd ska övervägas vid om- och nybyggnad så att risken för miljöskador vid olyckor begränsas.

22 Förorenat dagvatten Med hänsyn till aktuell recipient behandling och/eller fördröjning. Finns möjligheter och tillräckliga ytor ska slutna ledningar ändras till öppna system.

23 Inte LOD om marken är förorenad och risken för urlakning är stor, naturen eller jordarten inte är lämplig för infiltration eller utsläpp av dagvatten, föroreningsrisk i föreligger för område som är eller bör vara skyddat infiltrationsområde för vattentäkt.

24 Vem gör vad? Planering Kommunledningskontoret t informerar om dagvattenpolicy och att utrymme för dagvattenhanteringen finns med vid försäljning av tomtmark och vid tecknande av exploateringsavtal. Stadsbyggnadskontoret d t t beskriver dagvattenhanteringen, t LOD och öppen dagvattenhantering, finns ytor i detaljplaneringen, tar hänsyn till miljömål, recipienters känslighet, vattenskyddsområden och skyddsvärt grundvatten Miljö- och hälsoskyddskontoret bevakar miljöbalkens hänsynsregler och miljömålen VA-verket ansvarar för att tekniska lösningar och gestaltning, bedömer behovet av revidering av dagvattenpolicyn, i samråd med övriga förvaltningar, och vid behov genomföra sådan revidering. Exploatör/fastighetsägare planerar och bygger med utgångspunkt från dagvattenpolicyn

25 Vem gör vad? Drift Stadsbyggnadskontoret d t t följer upp enligt PBL att dagvattenhanteringen efterlevs Miljö- och hälsoskyddskontoret utför tillsyn och ger råd enligt miljöbalken så att dagvatten avleds och renas eller tas om hand på annat sätt så att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppkommer VA-verket begränsar tillförseln av föroreningar till dagvattensystemen och minskar ovidkommande vatten till spillvattensystemen, t informerar om dagvattenpolicyn till abonnenter, kontrollerar städning av gator och hårdgjorda ytor och allmänna dagvattenbrunnar och dagvattenanläggningar Exploatör/fastighetsägare underhåller och kontrollerar egna dagvattenanläggningar

26 Levande dokument Åli Årlig åtgärdslista: äd t Kunskaper om nuläget bör sammanställas och ligga till grund för att ta fram en åtgärdslista. Vattenmyndighetens bedömning av vattenförekomster är en del av underlaget. Klagomål, kända föroreningspunkter och kapacitetsproblem kan vara andra kända förhållanden som ska ligga till grund för en åtgärdslista. Samverkan: Samverkan om åtgärder erfordras mellan kommunens förvaltningar. I förhållande till andra verksamhetsutövare tö och fastighetsägare än kommunen själv bör i första hand information och överenskommelser ske. I vissa fall kan krav behöva ställas där otillåtna utsläpp eller kopplingar förekommer. Prioritering: Prioritering av åtgärdslistan skall göras årligen och arbetas in i befintlig investeringsbudget. Revidering: Revidering ska ske varje mandatperiod. Mindre ändringar kan fastställas av tekniska nämnden medan större revideringar bör fastställas av kommunfullmäktige.