Svenskt Vatten Utveckling

Transkript

1 Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan vi ta med oss i vidare arbete med klusterverksamheten? Seminariet inleddes av Daniel Hellström som introducerade Svenskt Vattens Utveckling. Därefter presenterades fyra kluster. Dag och nät Konkreta projekt tillsammans Huvudområden är dagvatten och ledningsnät. Projekten delas in i grupperna: Kvalitet från regn till recipient (t.ex. innehåll, sediment, klimatförändringar) Dagvattensystem, (t.ex. planering, klimatförändringar, säker bebyggd miljö) Ledningsnät (t.ex. resurseffektiva, ovidkommande vatten i ledningsnätet) VA kluster Mälardalen (Expanderar (5 lärosäten, 2 institutioner, 10 VA organisationer)) Huvudområden: Klara kväve och fosfor Mätning, styrning och optimering (energieffektivisering) Hållbarhet Biogas DRICKS Säkert dricksvatten tillsammans Huvudområden: Från råvatten till tappkran ur ett riskperspektiv Råvatten Beredning Distribution Riskhantering VA teknik Södra FoUoU (Forskning, utveckling och utbildning) Huvudområdet: Avancerad avloppsrening Hela det VA tekniska området Möjliga finansiärer vilka nämndes under seminariet Det finns en risk för snuttifiering av tillgängliga medel när ett kluster växer och tillgängliga medel ska spridas på flera lärosäten. Möjliga finansiärer är till exempel Formas Vinnova (t.ex. pågår större projekt så som ALICE, ATTRACT) Mistra Betalande medlemskommuner, Trollhättan och Göteborg Företag (t.ex. IMEGO) EU projekt så som TECHNEAU och VISK Organisation:

2 Alla grupper har en styrgrupp och en ledningsgrupp. Exempel på undergrupper som kan finnas inom ett kluster är: Kommunikation (nyhetsbrev, besök på VA mässa) Forskning/Beredningsgrupp (en grupp endast för akademin för att undvika alltför teoretiska resonemang i mer tillämpade grupper) Kompetensförsörjning/Arbetsgrupp utbildning Processingenjörsträff (erfarenhetsutbyte med industri och kommuner) Ytterligare undergrupper enligt arbetsområde/projekt Behovet av regelbundna möten poängterades för ett effektivt klustersamarbete. Även ett tydligt ledarskap både i ledningsgruppen men även i de mindre projektgrupperna är centralt för att genomföra projekten. Det är viktigt att Arbeta löpande och träffas regelbundet och lära känna varandra. Hitta rätt arbetsformer och samordna forskningsansökningar, t.ex. EU ansökningar. Skapa en lokal mötesplats. Samarbete alla typer av möten är lärorikt för båda parter: En bra miljö krävs för att projekten ska kunna skapas. För att nätverka och sprida information om pågående verksamhet kan man till exempel För arbetet inom ett kluster: o Ha uppstartsmöten varje ny medlem får ett möte där man i detalj diskuterar och formulerar verksamheten. o Ha kontinuerliga projektmöten För utbildning: o Branschdag för studenter (kan underlätta rekrytering för branschen) o Examensarbeten o Öka samarbetet mellan grund och forskarutbildning o Vidareutbildning av yrkessamma För utbyte av kunskap och spridning av resultat o Klusternätverk o Idé workshops/workshop o Internat (intern träff med inbjudna gäster) o Seminarieserier o Delta i konferenser så som Nordisk Dricksvattenkonferens o Nyhetsbrev och aktivitetsrapport o Hemsida (presentera ansökningar, kalendarium, exjobb)

3 Sammanfattning från paneldiskussion: Ett kluster bidrar till en miljö för utveckling och en systematisk satsning på kluster ger ett konkurrenskraftigt samarbete. För att formen med samarbeten genom ett kluster ska fungera måste vi Respektera varandras områden och inte skvalpa och småforska på allt. Vara öppna och våga dela med oss av information mellan klustren. Våga se framåt och se vad som händer i världen. Se vattenfrågan i ett globalt perspektiv och öka antalet internationella samarbeten. o Verka för att kunskap och forskningsresultat sprids både nationellt (och då även till de mindre regionerna/kommunerna i Sverige) och internationellt. Plattformen konceptet kluster Vikten av att inte ha en för stor snedfördelning mellan partners togs upp för att inte ha en dominerande deltagare som bestämmer det mesta. Akademin tillhandahåller en stor kunskapsbas och ett djup som man ute på ett företag inte alltid har. Akademin bidrar praktiskt med handledning och en vetenskaplig granskning av arbetet. Företagen bidrar med ett brett kunnande inom olika teknologier och en kännedom om marknaden sett till efterfrågan och behov. För ett företag är en vetenskaplig publikation en bra marknadsföring. Man bör reflektera över att ett företag alltid strävar efter en produkt som går att sälja/exportera och genom att vidga marknaden och ta hänsyn till behov utomlands kan man kanske lättare kunna locka företag till sammarbeten. Ett kluster blir ett naturligt forum dit det är lätt att ta sig och där man möter såväl akademin som andra företag och kommuner. Tidigare behövde man själv initiera dessa möten och man visste då inte till vem man skulle vända sig. o En tydlig struktur av befintliga kluster och kontaktpersoner bör finnas lätt tillgängligt så att man vet vem man ska kontakta. o Klustret ger en möjlighet för akademin att sprida pågående forskning till branschen. Utöver detta bidrar klustret även till att kommuner att lära sig mer om vad andra kommuner arbetar med. Ett kluster bidrar till att knyta flera ämnesområden tillsammans och synergieffekter mellan kluster bör eftersträvas. o Exempelvis kan mikrobiologiska barriärer i ett reningsverk uppströms påverka och förändra behoven i ett vattenverk nedströms. I detta fall har DRICKS bidragit till en kommunikation och förståelse mellan Trollhättan reningsverk och Göteborg Vatten, vilka använder Göta Älv som recipient respektive råvatten. o Utöver kommunikation mellan kommuner bör även företags medverkan diskuteras sett utifrån synergieffekter. Exempelvis skulle företaget IMEGO kunna vara inblandat i många flera kluster med tanke på de mätinstrument som håller på att utvecklas. Ett kluster bidrar ofta till att man som deltagare kan växla upp sina pengar genom att man kan haka på större projekt genom samverkan. Företag och kommuner ser gärna akademin som en problemlösare. Det fanns delade åsikter kring detta inom panelen. Inom akademin vill man inte riskera att bara lösa konsultuppdrag och på så sätt förlora den friare forskning som man vill bedriva på Universiteten. Det

4 påpekades att man som forskare bör reflektera över de större perspektiven och vilken inriktning man har och inte bara fastna på problemlösning inom små delområden. Ett önskemål var att ta med denna fråga i klusterverksamheten. Frågan var även vem som styr och ansvarar för detta. För att få ett väl fungerande samarbete så är det viktigt att diskutera och resonera kring vad som krävs från vardera part i termer av resurser så som tid, pengar, kompetens mm. Det är avgörande att man från branschen upplever att det är ett relevant projekt. Långsiktighet och engagemang krävs från medlemmarna i ett kluster. Det kan finnas en risk att man får en snedfördelning av företag och kommuner som deltar. T.ex. har DRICKS många västsvenska kommuner just nu. Samarbetsformer Under seminariet diskuterades de samarbetsformer som passar inom ett kluster. Samarbete med personal på ett företag/kommun Det är lättare att skapa engagemang och utbyte för ett samarbetsprojekt om personalen får vara delaktiga i projektet. Se till att utnyttja olika kunskapsområden för olika funktioner. Driften är till exempel specialist/expert inom sitt område. Det kan vara bra att vara medveten om attityder och ledarskap inom organisationen i ett företag/kommun. Chefen har ofta en gedigen kunskap inom sitt arbetsområde, men kan ha bristande erfarenhet inom projektledning vilket kan påverka ett projekts utgång. En barriär kan byggas mellan akademin och industrin genom att man inte känner att man vet vad forskning egentligen är. Examensarbeten Examensarbeten är en bra rekryteringsbas för kommunerna. För att sprida resultaten kan man samla flera examensarbeten och ha större presentationer. Bjud in mindre kommuner och företag. Flera större forskningsprojekt har startats genom att man har börjat med ett examensarbete. Se över spridningen och anknytning till: universitet, utland, företag, kommuner. Doktorander Sammarbeten i form av industridoktorander har visat sig fungera mycket bra. o Som industridoktorand kan man få en större utblick. o Det kan skapas sidoprojekt inom områden som inte täcks in av industriprojekten eller att nya projekt uppkommer inom arbetsgruppen. Utöver detta kan samverkan med leverantörsdoktorander generera nya forskningsprojekt. o Genom Tyréns stiftelse kan medel fås för industridoktorander. För företaget underlättar det att tydliga kluster finns som kan kontaktas. o Det finns vissa problem som man bör vara medveten om när man antar en industridoktorand. Ett problem med industridoktorander är t.ex. hur man hanterar patent och hur man sköter publicering. Det är viktigt att vara tydlig från början och att komma ihåg att doktoranden är mycket beroende av situationen för att kunna slutföra sin examen. Man vill inte ha en doktorand som hamnat i kläm.

5 En lösning som använts är att doktoranden delar sin tid med 80% forskning och 20% på företaget. Den arbetstid som läggs på företaget (20%) spenderas på de hemliga patenten vilket gör att doktoranden inte examineras på detta och universitetet inte behöver involveras i detta. Det är viktigt att komma ihåg att SVU finansierad forskning är offentligt material. På företagen är det önskvärt att de examinerade doktorerna stannar kvar inom verksamheten, men det är inte alltid så lätt att få dem att göra detta. Sammarbeten i form av industridoktorander är bra, men det behövs även en kritisk massa på universitetet av doktorander. En blandning är bra. Rekrytering: Det är generellt svårt att rekrytera studenter med akademisk och industriell bakgrund till ett projekt och särskilt höga krav ställs på industridoktoranden. Kan ett kluster hjälpa till och bidra till att förenkla rekryteringen? Rekrytering av doktorander bör även ske utomlands. Adjungerad professor En adjungerad professor ger en möjlighet att förmedla expertkunskap till akademin och att förmedla akademin till ut till driften. Genom en adjungerad professor kan man bygga en bro mellan akademin och industrin och få en möjlighet att identifiera problem och möjliga lösningar. Post doc och akademiskt utbyte utomlands Vi behöver se vattenfrågan i ett globalt perspektiv och nätverka även utomlands. Ett akademiskt utbyte är bra för doktorander och ett internationellt sammarbete kan underlätta för nyblivna doktorer att åka utomlands som post doc. Vi kan själva inte lösa alla problem eller uppfinna hjulet på nytt. Det är viktigt att ha ett internationellt perspektiv för våra kluster. Det pågår mycket forskning utomlands. Nätverka Hur hjälps vi åt att informera varandra om finansiering som kan sökas, pågående projekt och företag som är intresserade av samarbeten? Nätverka o Bli bättre på att nätverka doktorander. Till exempel skulle ett nationellt nätverk kunna skapas för doktoranderna där man kan dela med sig av forskningsresultat, lära sig om kommunikation och populärvetenskaplig publicering mm. o Skapa ett nätverk för alla klusterledare. Skapa internationella samarbeten. Undervisning och synliggörande: Utbildning och kompetensförsörjning bör ses över en längre tidsperiod. Hur intresserar vi studenterna så att de väljer att utbilda sig inom VA? Branschen o Delaktighet i kurser genom gästföreläsningar o En branschdag synliggör branschen o Studiebesök och laborationer

6 o o Rekrytering av studenter till universitetet: Branschen måste bli synlig och verka för att fler studenter blir intresserade av hela VA området. Svenskt Vatten tillhandahåller kompetensutveckling till branschen Akademin: o På UU+SLU läser man en VA termin vilket ger tillfälle till fördjupning inom området. o Se till att sprida och tillgängligöra forskningsresultat till studenterna. o Ta fram och sprida examensarbeten (allmän presentation av exjobb till branschen med flera examensarbeten på en gång) o Undervisningsutbyte mellan universiteten o Det finns ett behov av att samverka kring kurser som ges på universiteten inom de olika klustren. o Tillhandahålla kurser för yrkesverksamma. Ett sista önskemål: Att sprida att det är roligt att jobba med vatten! Antecknat av /Mia Bondelind