Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius

Transkript

1 Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet Marianne Stenius

2 Innehåll Humboldt i vilken tappning? Några utgångspunkter för Case Finland Aktuella reformer och förändringstryck inom forsknings- och utbildningspolitiken i Finland Näringslivet in i Humboldtidealet den finska paradoxen? Konklusioner och frågor

3 Humboldt i vilken tappning? Ett fritt, autonomt, kunskapssökande universitet en organisk koppling mellan skapande av kunskap och förmedling av kunskap studenternas fria val av utbildning universitetet står över olika samhällsintressen, men tryggar samtidigt det allmänna samhällsintresset ett specifikt kvalitetskriterium: ett framstående universitet skall ha både forskning och utbildning

4 Upplevda hot mot Humboldtidealet Massutbildningen Näringslivets involvering i forskning och forskningsfinansieringen universiteten förväntas idag vara kunskapssamhällets allt i allo och fungera allt mer enligt en serviceproducerande företagsmodell Hoten är egentligen en sammantagen effekt av ett flertal fenomen i forsknings-och utbildningspolitiken i våra länder Humboldtidealet saknar förankring och är endast lip service, idealets trovärdighet, klyfta mellan ideal och verklighet

5 Några utgångspunkter för case Finland 20 universitet (10 mångdisciplinära, 3 tekniska, tre handelshögskolor och 4 konsthögskolor) Samtliga universitet har rätt att utexaminera doktorer på de områden som finns representerade vid universitetet Därtill 30 (27) yrkeshögskolor professionsinriktade högskolor - med uppgift att också bedriva arbetsmarknadsrelevant forskning och utvecklingsverksamhet: Universiteten och yrkeshögskolorna bildar den sk. dualmodellen Befolkningen i Finland uppgår till drygt 5 miljoner

6 Några utgångspunkter (forts.) Alla universitet är statliga, rektor som väljs av högskolesamfundet är ordförande för styrelsen; externa styrelsemedlemmar som universitetet självt utser är ej i majoritet; trots press mot mera managerialt ledarskap dominerar ännu det kollegiala Forsknings- och utbildningspolitiken sedan medlet av 1990-talet har kännetecknats av en stark satsning på forskning och forskarutbildningen; grundutbildningen har blivit lidande

7 Några utgångspunkter (forts.) Statlig forskningsfinansiering (reell ökning) % % % Problemet idag i främsta hand den offentliga sektorns forskningsfinansiering, som ligger under genomsnittet för industriländerna Stark satsning på nationella forskarskolor, samt på nationella spetsenheter inom forskning och utbildning

8 Aktuella reformer och målsättningar Statsrådets beslut om strukturell utveckling av det offentliga forskningssystemet Höj den offentliga och privata forskningsfinansieringen till 4 % av BNP Det skapas koncentrationer av spetskompetens (SHOK) Minska antalet universitet och yrkeshögskolor; öppenhet för alternativa lösningar, som även kan inkludera internationella strategiska allianser, En del universitet profilerar sig som internationellt högklassiga forskningsuniversitet

9 Aktuella reformer (forts.) Stärk universitetens ekonomiska autonomi; utveckla ledarskapet och styrningen; möjliggör stiftelsupprätthållna universitet och/eller universitet som offentligrättsliga juridiska personer Stärk ledarskapet bl.a. genom att externa utgör majoritet i universitetets styrelse, och rektor ej längre ordförande: särskilj strategiskt och akademiskt ledarskap Universiteten förutsätts utöka forskarutbildningssamarbetet med forskningsinstituten, de övriga universiteten och näringslivet genom att ordna gemensam utbildning.

10 Näringslivet in i Humboldtidealet: tre exempel 1. Innovationsuniversitetet - Tre universitet (Tekniska högskolan, Helsingfors handelshögskola, Konstindustriella högskolan) går samman - Skall upprätthållas av en stiftelse - Stiftelsekapitalet 700 M (staten 500 M, näringslivet 200 M ) - Utgår från Humboldt idealen. Ses även som en satsning på innovationssystemet och på kommersialisering av forskningsresultat - Reformen har stöd i näringslivet; - substance over form?

11 Näringslivet in i Humboldtidealet (forts.) 2. Strategisk kompetenskluster på toppnivå (SHOK) - Finlands svar på olika utmaningar: 1) globaliseringen 2) hur fatta strategiska val i Finland utgående från samhällsekonomisk relevans 3) skapa kritisk massa i forskning 4) trygga långsiktig finansiering av forskning 5) stärk samarbetet mellan akademisk forskning och företagsverksamhet 6) hur försnabba innovationssystemet från idé till kommersiell produkt

12 Näringslivet in i Humboldtidealet (forts.) SHOK kompetensklustren: Universiteten utvecklar sin förmåga att skapa nya former av samarbete och vara attraktiva partners för globalt verksamma företag Primärt grundforskning inom SHOK Fem strategiska kompetenskluster utsedda Skogsklustret (=17 företag, forskningsinstitut och 4 universitet) beräknar öka skogssektorns forskningsanslag från M till M (50% statlig, 50% näringslivsfinansiering) Hur många kluster mäktar Finland med? Näringslivets medvetna strävan att bilda nya kluster

13 Näringslivet in i Humboldtidealet (forts) Forskarutbildningen i Finland - Vi utbildar allt mera forskare som inte verkar i Humboldt miljöer; forskningsmiljöns betydelse - utbildningen inkluderar kurser i entreprenörskap, skills training etc - Sker detta på bekostnad av doktorandernas deltagande i och intresse för grundutbildningen - Skall yrkeshöskolorna även få rätt att utbilda doktorer? - Hur skapa utrymme Humboldt idealet i forskarutbildningen då forskarutbildningen skall ske i samarbete med bl.a näringslivet och för näringslivet?

14 Konklusioner och frågor Näringslivet har ambitioner att engagera sig i forskning, samtidigt som näringslivet också har ambitioner att värna om att utbildningen vid våra universitet motsvarar arbetsmarknadens krav. Leder detta till att universitetens koppling mellan forskning och utbildning stärks, försvagas eller åtminstone förändras. Stärker eller försvagar Bologna reformen Humboldts ideal som ideal för universiteten Näringslivets engagemang i forskning och utbildning i Finland går in i ett nytt skede om aktuella planer realiseras: konsekvens?

15 Hur långt kan vi tänja på Humboldt idealen för att längre trovärdigt hävda att vi verkar utgående från dem?