Rektors strategiska makt i forskningen. NUS-seminar Trondheim Jorma Sipilä Tammerfors universitet

Transkript

1 Rektors strategiska makt i forskningen NUS-seminar Trondheim Jorma Sipilä Tammerfors universitet

2 Försiktigt framåt Utan pengar och allmän vetenskaplig auktoritet: kan rektorn ha makt i forskningen? Universiteten beviljar endast en bråkdel av hela forskningsfinansieringen. Rektorn har administrativ auktoritet, men forskarna sin vetenskapliga autonomi. Är det då ett problem om rektorn inte har makt i forskningen? Om rektorn hade makt så vilket slags makt borde det vara? 2

3 Varför styra forskningen? Universitetets uppgift Undervisningen skall vara baserad på forskningen. Olika internationella tolkningar om dess betydelse Olika lösningar mellan discipliner Forskningen är en självklar uppgift för universitetet Universitetets anseende beror på nivån av dess forskning (oändliga rankeringar) Universitetet får en stor del av sin finansiering från forskningen. 3

4 Universitetets uppgifter som förutsätter forskning Att utbilda studenter. Alumnus som universitetets viktigaste produkt Forskningens betydelse för alumnis kompetens Att befrämja vetenskap med publikationer. Att gagna nationalekonomin. Att skapa vetande för samhället. (Allt det här skall utövas i internationellt samarbete.) 4

5 Statliga specificeringar Olika statliga strategier för att befrämja forskning Skild universitetsfinansiering till forskning (UK) Forskningsfond utanför universitet Grundfinansieringen är inte specificerad, men fordringar presenteras som resultatskriterier, t.ex. Doktorer Publikationer Toppforskningsgrupper Förmåga att skaffa externa forskningsresurser Tjänster för samhället Därtill rinner en ström av statliga initiativ, strategier och utvärderingar. Universitetet kan inte avstå från statens förväntningar. 5

6 Skillnader Varje universitet har sin egen kontext (stat, region, stad, urval av discipliner). Universiteten måste hitta olika sätt att förtjäna sin finansiering, skaffa sina studenter, skapa sitt anseende (samhällelig relevans, internationellt rykte), motivera sin personal och tro på sig själv. Rektorerna har sina betoningar. 6

7 Strategiska medel Mera inre resurser till forskning Pengar: högre löner för meriterade forskare Tid: forskare som inte undervisar Tid: lärare tillåts köpa sig fri från undervisning Mera yttre resurser till forskning Aktiv anskaffning av projekter Financieringsprinciper: betalar den yttre finansiären de reella kostnaderna? Överskott? Ger universitetet ekonomiskt stöd till beställarna? Ägandeprinciper: vem bestämmer över yttre forskningsresurser, gruppledaren eller universitetet? Universitetet behöver en strategi för yttre finansiering! 7

8 Strategiska medel Förändrad balans mellan undervisning och forskning Resursfördelningen kan priotera doktorsutbildningen. Starkare forskningsorientation kan bindas till undervisningen. Skarpare koncentration av forskningsresurser koncentrationsprinciper? vetenskaplig styrka, relevans eller framsteg? 8

9 Strategiska medel II Bättre organisation Den traditionella universitetsorganisationen är framför allt en undervisningsorganisation. Borde man etablera separata forskningsinstitutioner eller tematiska nätverk? Matrisorganisation? inre eller också yttre medlemmar i nätverk? Personalpolitiken: forskningsgruppens administrative autonomi? Är det bra om forskaren är helt beroende på gruppledaren? Vikten av administrativ stödservice (hjälp med ansökan, bokföring, rapportering etc.) 9

10 Strategiska medel III Diskursiv auktoritet Strategier och evalueringar från olika håll Tal och samtal Svåra strategiska val Var är tyngdpunkten för detta universitet? Hur mycket får organisationsegoismen väga inom och mellan universitet? Vad vill rektorn befrämja egentligen? 10

11 Internationella skillnader i forskningsmiljön Mika Nieminen & Otto Auranen: University research funding and publication performance an international comparison (conference paper to be presented) Skillnader i finansieringssystem: Forskningsutgifter Resultatens betydelse i finansieringen Andel av extern finansiering Effektivitet En jämförelse av åtta länder (Norden, Tyskland, Nederländerna, UK och Australien) 11

12 Variabler i jämförelsen Universitetens forskningsutgifter per capita (PPP US $) 2003, OECD Andel av statlig grundfinansiering (uteslutande finansiering från forskningsfinansieringsorgan och externa källor) Publikationer i ISI-databasen Efficiency ratio = ISI-publikationer /universitetens forskningsutgifter (sex års fördröjning) 12

13 Forskningsresurser och resultat (Nieminen & Auranen, citera ej) Land Universitetens forskningsutgifter/capita Andel av statlig grundfinansiering Efficiency ratio Sverige % 6,7 Finland % 11,8 Danmark % 9,7 Norge % 6,3 Nederländerna % 7,2 Australien % 9,7 Tyskland % 6,1 UK % 10,9 13

14 Tolkningar Snedvridningen i ISI-databasen (språk, disciplin etc.) betyder att UK och Australien borde vara klart effektivare än de andra länderna i kalkylen. Trots sina starka publiceringsincentiver har UK och Australien inte kunnat höja sin effektivitet mera än de andra under forskningsperioden ( ). Efficiency ratio har varit förvånande stabil i varje land. Styrningsmetoderna kan fordra så mycket tid och energi att effektiviteten höjs inte. 14

15 Sammandrag: rektorn har strategisk makt Finansiärernas obestridliga inflytande i forskningen och den autonomi, som är nödvändig för forskarna, betyder tillsammans, att rektorn kan inte ha en större strategisk makt i forskningen Ändå har rektorn en del strategisk makt för att befrämja forskning (att påverka organisation, kultur, resursfördelning, incentiver). Universitetet har flera funktioner och all befrämjande har sina begränsningar: 15

16 men makten är begränsad Universiteten existerar inte utan studenter. Studenterna måste få högklassig utbildning (trots att politiken, näringslivet och media är oerhört intresserade om fängslande forskningsresultat och mycket mindre om den rutinmässiga utbildningen). Befordrandet har alltid sina kostnader. Det är inte omöjligt att klumpiga operationer kan orsaka mänskliga och ekonomiska kostnader, som överskrider den nytta som uppnås. 16

17 Tack!