Resurser till högre utbildning

Transkript

1 Resurser till högre utbildning Det satsas idag mindre än hälften så mycket resurser på de samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningarna som det görs på naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. 1 En jämförelse mellan de nordiska länderna visar att såväl Norge, Danmark och Finland ger väsentligt mer till sina samhällsvetarstudenter än vad Sverige gör. 2 I Sverige tas ingen hänsyn till undervisningsform eller hur resurskrävande en utbildning är. Det nuvarande resurstilldelningssystemet är snedvridet och motverkar en god kvalitet i den högre utbildningen. För studenterna inom de underprioriterade områdena innebär detta i vissa fall så lite som 2 timmars undervisningstid per vecka. De bristande resurserna märks bland annat på storleken på studentgrupperna, ensidiga examinationsformer och få seminarier. Med mer resurser skulle mer undervisningstid kunna erbjudas liksom mer varierande undervisnings- och examinationsformer. Svensk utbildningskvalitet konkurrerar på en internationell utbildningsmarknad. Sverige måste kunna erbjuda en konkurrenskraftig högre utbildning och en välutbildad arbetskraft även inom de samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningarna. JSS ser en kraftig höjning av anslagen till de samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningarna som nödvändig för att svensk utbildning ska hålla en internationellt ansedd god kvalitet. JSS anser även att resurstilldelningen till de samhällsvetenskapliga utbildningarna ska jämställs med tilldelningen till de tekniska utbildningarna. Det är av betydande vikt att resurserna för de samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningarna inte bara ökar lika mycket som för de naturvetenskapliga utbildningarna, utan att de även närmar sig dessa i satsade resurser. Resurstilldelningssystemet är således i stort behov av genomgående reformering. kvaliteten inom den högre utbildningen måste säkerställas innan en ytterligare utbyggnad av antalet högskoleplatser kan ske. Kvalitet måste alltid gå före kvantitet. - Anslagen till de samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningarna måste öka. - Antalet undervisningstimmar bör vara minst 10 per vecka. - En hög lärartäthet är en förutsättning för en hög kvalitet i den högre utbildningen. - Det är viktigt att hitta en balans mellan kvalitet och kvantitet i den högre utbildningen. Att Sverige kan erbjuda ett stort antal platser för studier på högre nivå är eftersträvansvärt och en förutsättning för mångfald men samtidigt får kvaliteten på utbildningen inte åsidosättas. 1 Budgetpropositionen för 2010, Prop. 2009/10:1, Utgiftsområde 16, s Resurstilldelning för högskolor i Norden, 2007, Arwidi O och Sandell N, s 12

2 Pedagogisk skicklighet I högskolan meriteras forskningskompetens och erfarenhet högre än pedagogisk skicklighet. Forskare som vill göra karriär har långt fler incitament till att satsa på att forska än att utveckla sin pedagogiska skicklighet. För studenterna innebär det att många föreläsare, som väl må vara kompetenta forskare, inte kan förmedla sina egna eller andras forskningsresultat på ett fullgott sätt. Detta resulterar i att både kvalitén i den högre utbildningen sjunker samt att studenterna får svårare att tillgodogöra sig dessa kunskaper. Det är således av stor vikt för höjning av kvalitén på den högre utbildningen att pedagogisk meritering och pedagogisk skicklighet värderas högre än den gör idag. - Pedagogisk meritering och skicklighet måste värderas upp. - Alla som undervisar vid en högskola eller universitet ska ha läst minst 15 poäng pedagogik och varje år erbjudas pedagogisk vidareutbildningar av olika slag.

3 Bostäder Bostadsbristen för studenter är ett stort problem för den högre utbildningen. Framförallt gäller det i storstadsregionerna. Möjligheten för alla som vill och kan studera skall inte begränsas av svårigheten att hitta en bostad. Bristen på bostäder är ett problem framförallt för de studenter som inte har möjlighet att få ekonomiskt stöd hemifrån. För mångfalden inom högskolan är bostadssituationen en oerhört stor utmaning. Idag är många studerande även föräldrar och har behov av en annan typ av boende än det traditionella studentrummet. Med andra ord krävs det att det finns ett varierat utbud av lägenheter som är anpassat för studenternas olika behov. Sveriges studenter betalar i genomsnitt cirka 35 procent av sitt studiemedel i hyra 3, vilket gör att hyran för de flesta är den största ekonomiska utgiften under studietiden. Bostadsbidrag och extraarbete skall inte vara en förutsättning för att kunna finansiera sitt boende. Målet bör vara att uppnå förutsättningar för att kunna leva i bra bostäder till rimliga boendekostnader samt att boendemiljön ska bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden. - Hyrorna för studenter skall ligga i rimlig nivå i relation till studiemedelsintäkterna. - Det måste byggas fler billiga hyresrätter, framförallt i storstadsregionerna där bostadsbehovet är akut. - Bostadsbeståndet måste vara anpassat efter studentpopulationens behov. - Gränsen bör höjas för hur stor inkomster studenter kan ha utan att bostadsbidraget sänks. 3 Swedbanks studentbudget (för killar) 2010, Enligt SFS studentbudget 2010 utgör bostadskostnaderna ca 38 % av studiemedlet.

4 Studentinflytande En god kvalitet i den högre utbildningen kräver kontinuerlig omvärdering och utveckling för att ständigt sträva framåt. Ett starkt studentinflytande är en viktig del i detta för att på så sätt öka infallsvinklarna och uppmärksamma brister i utbildningen. Den kritiska granskningen och studenternas deltagande är två akademiska ideal som är av största vikt. Studentinflytandet ska även framgent vara lagstadgat och demokratiska studentorganisationer ska finnas representerade i alla beslutande och beredande organ inom universitet och högskola. Den högre utbildningens transparrens och studenternas inflytandemöjligheter är viktiga kvalitetsaspekter. - Studenterna vid ett lärosäte ska ha rätt att vara representerade i alla beredande och beslutande organ. - Högskolorna och universiteten har ett ansvar att tillsammans med studenterna tillse att studentinflytande fungerar på ett tillfredställande sätt. - Studentinflytandet skall även i framtiden vara reglerat i lag. Från politiskt håll ska det finnas tydliga krav på lärosätena att upprätthålla och understödja studentinflytandet.

5 Studiemedel och social trygghet Det sociala skyddsnätet är ett välfärdsinstrument som ur många hänseenden är välutvecklat i Sverige. Studenter är dock i många hänseenden exkluderade från dagens system. 4 På samma sätt som arbetstagare omfattas av det sociala skyddsnätet bör även studenter få tillgång till detta skyddsnät. Studenter bör liksom yrkesarbetande ha möjlighet att vara sjukskrivna på deltid. Olika former av sjukskrivningsmöjligheter ska finnas och information om hur en student sjukanmäler sig måste högskolorna och universiteten förmedla på ett tydligt sätt. Studenter bör därutöver ha liknande villkor som yrkesarbetande vad gäller karenstid, eftersom arbetstagare likt studenter bibehåller sina utgifter vid sjukdom. Det är viktigt att Sverige har ett studiemedelssystem som är flexibelt och i största möjliga mån kan anpassas så att det blir förenligt med studenternas skiftande situationer. Studenterna måste kunna fokusera på sina studier som ofta är, och skall vara en heltidssysselsättning. Studenter skall inte tvingas extraarbeta eller oroa sig över sin ekonomiska situation. Arbetet vid sidan av studierna ska vara en möjlighet, inte ett krav. Därför måste studiemedlet vara tillräckligt stort för alla studenter att leva på. Kompletterande bestämmelser om fribelopp bör avskaffas för att inte missgynna de studenter som genom extraarbete vill skaffar sig arbetslivserfarenhet under studietiden. De dispenskrav som finns för utökad studiemedelstid bör lättas på för att garantera att studenter kan avsluta sin utbildning även om man initialt valt fel eller av andra anledningar inte lyckats avsluta sina studier i tid. Studenters ekonomiska och sociala trygghet är en oerhört viktig kvalitetsfråga för den högre utbildningen. Studenters trygghet måste ses ur ett helhetsperspektiv och alla som studerar vid en högskola måste få ekonomiska förutsättningar för att klara av sina studier. För att kunna driva en trovärdig och genomförbar politik på det studiesociala området krävs det att mer resurser tillförs systemet. - Studiemedlet varje år ska höjas i relation till det aktuella prisbasbeloppet för att på så sätt garantera studenter att inte förlora ekonomiskt genom den årliga inflationen. - Höjning av studiemedlet bör främst läggas på dess bidragsdel och inte tynga studenterna med ytterligare lån. - Studiemedelssystemet måste i största möjliga mån kunna anpassas till studenternas olika förutsättningar. - Studenters ska omgärdas av samma sociala trygghetssystem som finns för yrkesverksamma. 4 Utbildning straffbart? En rapport om studenter och trygghetssystemen, Saco Studentråd, Stockholms universitets studentkår, Umeå studentkår, Uppsala studentkår och Saco 2010, s. 19.

6 Jämställdhet Juseks studentsektioners jämställdhetsgrupp anser att alla individer ska ha lika möjligheter och förutsättningar. Men dagens norm om individen är en manlig norm. Detta tar sig uttryck i att kvinnors beteende blir det som är avvikande, och därför dras ofta slutsatsen att det är kvinnors beteende som måste förändras för att jämställdhet ska uppnås. För att ändra på detta förhållande behövs det en medvetenhet om de sociala konstruktioner som manifesteras i mäns och kvinnors olika beteenden. När vi pratar om manligt och kvinnligt beteende menar vi att det går att skönja ett generellt mönster i samhället, men det finns förstås stora individuella variationer. Däremot kan man säga att kvinnors och mäns livsvillkor och de attityder de möter till betydande del grundar sig på deras kön. För att jämställdhet ska uppnås är det grundläggande att först skapa en medvetenhet om de olika förväntningar som samhället har på män och kvinnor. Först därefter kan man börja arbeta mot målet ett jämställt samhälle. Att integrera genusperspektiv i utbildningen är en långsiktig process. Den börjar med kunskap om och insikt i betydelsen av genusperspektiv. Efter det följer arbeta med att planera om utbildningen. Universitet och högskolor bär liksom andra delar av samhället vidare dessa förväntningar. Därför är det viktigt att man inom utbildningsväsendet börjar diskutera genus och förändrar utbildningen så att man tar hänsyn till genusperspektivet. Det är ett nödvändigt steg för att vi ska kunna få ett samhälle där alla individer verkligen har lika möjligheter. Genusperspektiv handlar i mycket om att se det osynliga. Att bli tränad i det är att utveckla sitt intellekt. För att framtida generationer ska kunna gå in på arbetsmarknaden med den trygga förvissningen om att deras kön är helt irrelevant faktor för hur deras arbetsliv. - Genusperspektivet ska genomsyra alla utbildningar på ett relevant sätt. - Ökad forskning kring genusperspektivet för att sen kunna dra nytta av det i utbildningarna. - Högskolor och universitet tar en mer aktiv roll att öka kunskapen kring genusfrågorna. - Genusperspektivet måste ingå i utbildningsprogrammen och inte enbart i enstaka kurser.

7 Forskningsanknytning Det är avgörande för kvaliteten i den högre utbildningen att det finns en god forskningsanknytning. Det kräver att en så stor del som möjligt av den undervisande personalen har disputerat och kombinerar forskning och utbildning i sin tjänst. Givetvis kan även forskarstuderanden ingå i undervisningsmomenten. Det är också viktigt att forskningen är av hög kvalitet och att en karriär inom akademin är attraktiv. Det innebär att den som väljer att forska efter avslutad examen ska erbjudas goda villkor bland annat genom fasta forskningsresurser och bra arbetstider. Det är dessutom av allra högsta vikt att de som undervisar och forskar vid Sveriges lärosäten inte behöver jobba med för mycket administrativa uppgifter utan kan fokusera på sin forskning. - Alla som undervisa bör ha en forskningsdel i tjänsten. - Forskarstuderande ska erbjudas anställning och trygga arbetsförhållanden. - Fokus på forskning och i den mån det är möjligt undervisning.

8 Samverkan och steget ut i arbetslivet Idag finns det ett växande behov av att få arbetslivserfarenhet bland de flesta studerandemedlemmarna. Detta beror dels på att sådan erfarenhet efterfrågas inom arbetslivet och dels för att det är viktigt för den enskilde studenten att lära sig utnyttja sina kunskaper på ett praktiskt sätt när man fortfarande är inom utbildningens ramar. Visserligen ligger det idag i högskolans uppdrag att ge studenten arbetslivskoppling men nu är det så att verkligheten inte är sådan inom många utbildningar. Det finns med andra ord stora brister i det som kallas för högskolans tredje uppgift: samverkan. Många studenter, framförallt inom samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningar, upplever att det inte finns någon som helst arbetsmarknadsanknytning. Det försvårar inte bara för studenter att veta vad de kan tänkas arbeta med i framtiden det minskar etableringsmöjligheterna efter avslutad examen. Studenter kan erbjuda mycket kunskaper till olika arbetsgivare såväl som ett mervärde för de anställda på arbetsplatsen. För dessa företag skulle en student som nästan är färdigutbildad fylla en viktig och värdefull roll och innebära endast en mindre investering i tid och plats. Genom praktik och examensarbeten kopplade till arbetslivet minskar steget mellan studier och arbetsliv. - Jusek skall jobba fram ett system som ska underlätta för dess medlemmar till praktik och examensarbete. - Högskolor och universiteten måste ta sitt ansvar för samhällsanknytning på större allvar och införa fler praktiska moment i utbildningarna. - Praktikplatserna som erbjuds studenterna ska vara relevanta och håller hög kvalitet. - Praktisk ska erbjudas samtliga studenter men ska inte vara ett krav under utbildningen. - I utbildningarna ska skolan se till att studenterna får de redskap de behöver för ett yrkesverksamt liv.

9 Mångfald JSS tror på en högskola tillgänglig för alla med målet att ge varje student bästa möjliga förutsättningar för att klara av sin utbildning som är av hög kvalitet. De former som i dag används vid antagning till den högre utbildningen premierar ungdomar med studievana hemförhållanden. alla ska ges samma möjlighet till högre utbildning. Debatten om en breddad rekrytering till högskolan måste lyftas fram som en av de viktigaste aspekterna i den högre utbildningen ur ett mångfaldsperspektiv. Men det får inte bara stanna vid en debatt om vägen till högre utbildning utan också den enskildes möjligheter att klara av sina studier. Nästan 20 % av alla studenter är idag föräldrar, det ställer helt nya krav på högskolesfären vad det gäller alltifrån studiemedlet till undervisningstider. Dessutom är det viktigt att föräldraförsäkringen garanterar en rimlig levnadsnivå under föräldraledigheten som också ger den enskilde en möjlighet att studera. Förlegade normer, föreställningar och fördomar inom den akademiska världen måste ifrågasättas så att människor från studieovan bakgrund inte känner sig alienerade ifrån den högre utbildningen. Men det handlar dessutom om den fysiska tillgängligheten för studenter eller potentiella studenter. Lärosätena måste ha lokaler som är anpassade för alla typer av funktionsnedsättningar, det är en fundamental förutsättning för en högskola för alla. I dag kan ett val redan i tidig ålder forma resten av livet. Dagens system cementerar individer i olika fack och skapar utanförskap. Vi måste värna om mångfalden och inom utbildningen är detta någonting ytterst värdefullt för Sverige. Mångfald skapas av människor med olika bakgrund och erfarenheter. Steget ut i arbetslivet är ett stort och viktigt steg. För att inte där förlora mångfalden krävs att dagens utbildningar får en närmare anknytning till arbetslivet. Ett exempel på detta är att ge möjlighet till praktik inom alla utbildningar. Dagens system förutsätter ett redan utarbetat nätverk för att kunna lyckas. - Fackföreningar ska verka för en debatt rörande alternativa antagningsformer. - Jusek ska fortsätta debatten rörande arbetsmarknadsanknytning inom den högre utbildningen. - Diskussionen om studieavgiftsfrågan måste fortsättas att ta och att belysa dess problematik ur ett mångfaldsperspektiv.