Studenternas ekonomiska situation

Transkript

1 Studenternas ekonomiska situation En undersökning av Stockholms universitets studenters ekonomiska situation, sammanställd av Stockholms universitets studentkår 19 mars 2010

2 2010 Stockholms universitets studentkår (SUS) Text och analys: Andrey Tibajev (ordförande) och Oscar Lavelid (ansvarig för studentinflytande och utbildningspolitk). Layout och foto: Malin Gard (webbredaktör).

3 Introduktion Studenters ekonomiska situation står ofta centrum för politisk debatt. Tyvärr har den dock ofta utgått från generaliseringar som drar hela studentpopulationen över en kam som antingen nudelätare eller lattedrickare. Stockholms universitets studentkår (SUS) vill genom denna rapport visa på att studenter lever under olika livsvillkor och att politiker måste ta hänsyn till detta. Metod SUS genomförde den 1-5 februari en enkätundersökning bland studenter på Stockholms universitet där vi ställde frågor om deras ekonomiska villkor samt attityder och vanor kring extraarbete. Totalt studerar cirka studenter vid universitetet, av dessa har fått möjligheten att svara en webbenkät besvarade enkäten vilket ger en svarsfrekvens 9 procent. Resultatet är med andra ord inte statistiskt säkert mer ger en bra indikation på hur verkligheten kan te sig. Sammanfattning Resultatet av enkätundersökningen kan sammanfattas med nedanstående! 65 procent av respondenterna arbetar vid sidan av sida studier. Den vanligaste anledningen till att arbeta är att de vill tjäna extra pengar.! 19 procent av respondenterna tycker att arbetet vid sidan om studierna påverkar studierna positivt, 34 procent tycker att det påverkar negativt.! 40 procent av respondenterna skulle inte klara av en oförutsedd utgift på 3000 kr.! 58 procent av respondenterna vill i första hand se en höjning av studiemedlet, medan 38 procent anser att mer generösa regler för fribeloppet är prioriterat. Stockholm University Student Union Visiting adress Box Phone +46 (0) Frescativägen 14 A SE Stockholm Telefax +46 (0)

4 Bakgrundsvariabler Nedan följer en sammanställning av bakgrundsvariablerna på respondenterna i enkätundersökningen. Kön Kvinna 72 % Man 28 % Ålder år 52 % år 19 % år 8 % år 6 % >40 år 14 % Antal terminer på högskola 0-5 terminer 53 % 6-10 terminer 31 % >10 terminer 15 % Akademisk bakgrund Båda föräldrarna 32 % En av föräldrarna 30 % Ingen av föräldrarna 38 % 2 (8)

5 Arbete vid sidan om studierna Syfte och omfattning SUS frågade respondenterna om de arbetar vid sidan av sina studier samt varför de eventuellt gör det. Av de 65 procent som uppgav att de hade arbete vid sidan av studierna var det vanligaste svaret att de hade det för att tjäna extra pengar, det näst vanligaste var att arbete är respondentens huvudsysselsättning och det minst vanliga att de arbetar för att få arbetslivserfarenhet. Arbetar du vid sidan om dina studier och i så fall varför? Ja, för att få arbetslivserfarenhet 6 % Ja, för att tjäna extra pengar 42 % Ja, arbete är min huvudsysselsättning 12 % Ja, annan anledning 6 % Nej, jobbar inte vid sidan om mina studier 35 % Arbetets omfattning varierar. En majoritet, 72 procent, arbetar genomsnittligen upp till 20 timmar i genomsnitt i veckan, medan 24 procent arbetar mer än så. Utöver arbetar fyra procent endast under sommaren eller längre ledigheter. Hur många timmar arbetar du i genomsnitt varje vecka? 1-10 h 46 % h 26 % h 8 % h 9 % >41 h 6 % Jobbar endast under sommaren/längre ledigheter 4 % Attityder till arbete SUS frågade om hur respondenterna anser att arbetet påverkar studierna och om de skulle förändra arbetets omfattning vid en studiemedelshöjning. Den största gruppen, 47 procent, anser inte att arbetet vid sidan om studierna påverkas deras studieresultat medan 34 procent tycker att det påverkar negativt. En klar majoritet, 61 procent, skulle inte förändra arbetets omfattning vid en studiemedelshöjning. Hur påverkar jobbet vid sidan av dina studier dina studieresultat? Positivt 19 % Ingen skillnad 47 % Negativt 34 % Om studiemedlen höjs hur mycket skulle du då jobba? Mer än tidigare 1 % Lika mycket 61 % Mindre än tidigare 38 % 3 (8)

6 Delar vi upp respondenterna utifrån den anledning som de angav för att arbeta vid sidan om studierna kan en viss variation observeras. De som arbetar för att få arbetslivserfarenhet är den grupp där flest anser att arbetet påverkar studierna positivt, medan de som arbetar för att tjäna extra pengar har lägst andel som uppger det svaret. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Extra pengar Arbetslivserfarenhet Huvudsysselsättning Annan anledning Negativt Ingen skillnad Positivt Anledning till arbete vid sidan om studierna Inom den grupp som arbetar för att tjäna extra pengar återfinns även den högsta andel som skulle arbeta mindre om studiemedlet höjdes (48 procent). Motsvarande andel för dem som arbetar för att få arbetslivserfarenhet är 18 procent, bland dem som har arbete som huvudsysselsättning 18 procent och bland dem som uppgav annan anledning 29 procent. 4 (8)

7 Ekonomisk situation Boendekostnad I de teoretiska budgetarna uppställda av till exempel SFS (2010) eller Swedbank (2010) utgår de från att alla studenter bor i en studentbostad/korridorrum. För studenter vid Stockholms universitet är detta dock ett felaktigt antagande. Endast 12 procent anger att de bor i en studentbostad, resten fördelas mellan en rad olika boendeformer och boendesituationer. Vilken är din boendeform? Hos föräldrar 20 % Inneboende 5 % I andra hand 8 % Studentbostad 12 % Förstahandskontrakt i hyresrätt 22 % I bostadsrätt 22 % Villa/radhus 9 % Bor utomlands 0 % Annat 2 % SUS har frågat respondenterna vad som är deras faktiska boendekostnad. Verkligheten visar på en långt mer spridd kostnad än vad en genomsnittlig siffra på 3162 kr (SFS, 2010) eller 3000 (Swedbank, 2010) kan visa på. Vad betalar du för boendekostnader varje månad (hyra, el, vatten och Internet)? 0 kr 16 % kr 8 % kr 36 % kr 26 % >6000 kr 14 % Nedan ges en bild av hur olika boendeformer påverkar boendekostnaden. Tabellen visar på det vanligaste svaret givet en boendeform samt hur stor andel av respondenterna som uppgav det. (Bor utomlands och Annat finns ej återgivna då dessa alternativ har för få respondenter.) Boendeform Vanligaste svar Andel Hos föräldrar 0 kr 70 % Inneboende kr 70 % I andra hand kr 47 % Studentbostad kr 70 % Förstahandskontrakt i hyresrätt kr 40 % I bostadsrätt kr 42 % Villa/radhus >6000 kr 49 % 5 (8)

8 Ekonomisk buffert Att mäta studenternas ekonomiska situation kan göras på olika sätt. SUS har i enkätundersökningen valt att utgå från studenternas vardagsperspektiv och frågat hur många som skulle klara av en oförutsedd utgift. Skulle du kunna ta en oförutsedd utgift på 3000 kr idag med egna pengar? Ja 60 % Nej 40 % Vad som är intressant är att andelen som har möjlighet att hantera en oförutsedd utgift på 3000 kr är förhållandevis stabil även om respondenterna arbetar vid sidan om studierna. De är inte förrän man närmar sig en veckoarbetstid motsvarande heltid som andelen går upp. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1 10 h h h h >41 h Sommaren /längre ledighet Genomsnittlig arbetstid i veckan Nej Ja Politiska önskemål Slutligen har respondenterna fått svara på vilken politisk reform kring den ekonomiska situationen som man önskar se genomförd. 58 procent av respondenterna vill se en höjning av studiemedlet och 38 procent ett mer generöst fribelopp. Vilket av följande alternativ skulle du föredra att man genomförde? Höjning av bidragsdelen 39 % Höjning av lånedelen 1 % Höjning av både bidrags- och lånedelen 18 % Höjning av fribelopp 17 % Slopandet av fribeloppet under sommaren 21 % Inget av ovanstående 4 % 6 (8)

9 Refererade källor Swedbank. (den 2 mars 2010). Studenternas skuldbörda ökar. Hämtat från den 17 mars 2010 Sveriges förenade studentkårer (SFS). (den 9 februari 2010). SFS Studentbudget. Hämtat från den 17 mars (8)

10 8 (8)

11 Undersökningen Studenternas ekonomiska situation är producerad av Stockholms universitets studentkår (SUS). Förfrågningar om tryckta eller digitala exemplar skickas till För mer info om studentkåren se

12