Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker?

Transkript

1 Statistik Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare.

2

3 Sammanfattning Det är samhällsekonomiskt lönsamt att investera i riktade, tidiga och intensiva insatser för invandrade akademiker. Efter drygt 1,5 år blir satsningar på kompletterande högskoleutbildningar för invandrade akademiker lönsamma. Om 100 personer får sådana insatser blir den samhällsekonomiska vinsten knappt 15 miljoner kronor om året. Invandrade akademiker som får riktade, tidiga och intensiva insatser har större möjlighet att få ett arbete som motsvarar deras utbildning än de som inte får sådana insatser. Det visar Juseks rapport Svårt för invandrarakademiker att få kvalificerade jobb. Även om sådana insatser är dyra så är det samhällsekonomiskt lönsamt att göra dessa investeringar. Det visar vi i den här rapporten. För att fler invandrade akademiker ska få jobb i nivå med sin utbildning behövs olika typer av insatser. Det vi kallar Jusek-modellen består av: Satsningar på yrkesinriktad och intensiv utbildning i svenska Snabbare bedömning av utländska examina av Högskoleverket (HSV) Ett system för validering av akademiska kunskaper Satsningar på kompletterande utbildningar på högskolenivå Tillgång till professionella nätverk Kostnaderna för Jusek-modellen består främst i de kompletterande utbildningarna på högskolenivå. Att ändra inriktningen på Svenskundervisningen för invandrare (Sfi), så att den blir mer yrkesorienterad kostar lite, kortade ledtider hos HSV likaså. Genom att väga statens kostnader för Jusek-modellen mot framtida skatteintäkter har vi räknat på den samhällsekonomiska effekten av en sådan satsning. Utgångspunkten för vår kalkyl är uträkningarna i Riksrevisionens rapport Statliga insatser för akademiker med utländsk bakgrund (2011:16). Vi har räknat på vilka kostnader och intäkter det skulle ge om 100 individer får kompletterande högskolestudier. Uträkningen visar att kostnaden för ett års komvuxstudier och ett års kompletterande studier på högskola, där studenter försörjer sig med studiemedel, återbetalar sig för samhället efter drygt 1,5 år. Därefter blir den samhällsekonomiska vinsten knappt 15 miljoner kronor per år. Att satsa på kvalificerade och riktade insatser är med andra ord lönsamt, både för samhället och för individen. Sveriges ambition om att vara en kunskapsnation kan bara infrias om vi använder allas kunskaper och kompetenser. Juseks tidigare undersökningar visar att risken att fastna i ett okvalificerat jobb är stor eftersom kunskaper snabbt blir föråldrade. 3

4 Invandrade akademiker som får riktade, tidiga och intensiva insatser har större möjlighet att få ett arbete som motsvarar deras utbildning än andra. Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Invandrade akademiker som får riktade, tidiga och intensiva insatser har större möjlighet att få ett arbete som motsvarar deras utbildning än andra. Samtidigt kostar insatserna mycket pengar. I den här rapporten presenteras en uträkning av de samhällsekonomiska kostnaderna för tidiga och riktade insatser för att invandrarakademiker ska få jobb i nivå med sin kompetens. Genom att väga utgiften mot den framtida intäkten för statskassan har vi räknat på hur lång tid det tar innan investeringen är lönsam. 4

5 Uträkningen baseras på det vi kallar Jusek-modellen. Den består av individuellt anpassade och tidiga insatser, det vill säga satsningar på yrkesinriktad sfi, snabb bedömning av tidigare examina, validering av kompetenser, kompletterande studier och tillgång till professionella nätverk. Vi räknar med att det krävs en rejäl satsning för att underlätta för invandrade akademiker att få arbeten i nivå med sin kompetens. Vår utgångspunkt är den samhällsekonomiska kalkyl som ingår i Riksrevisionens rapport Statliga insatser för akademiker med utländsk bakgrund (2011:16). I vår uträkning har vi använt ett mer utförligt material än Riksrevisionen 1. Vi har valt att snarare överskatta än underskatta kostnaderna i vår kalkyl. Även när det gäller förändringen av arbetsmarknadsutfallet är vi förhållandevis försiktiga. Till exempel räknar vi med kostnaden för alla fyra års utbildning trots att det i realiteten är många som redan idag får ett till två års utbildning inom ramen för sfi och komvux. Även levnadsomkostnader som staten står för under studietiden är räknade i överkant. Vårt antagande om arbetsmarknadsstatus i utgångsläget är också positivt, vilket minskar vinsten för samhället. Sannolikheten är alltså stor att vi överskattar kostnaden och därmed även tiden det tar för att det ska gå jämt upp för staten. Jusek har, under våren 2011 genom en stor enkätundersökning, studerat vägar till kvalificerade jobb för invandrade samhällsvetare. Det är Statistiska Centralbyrån som genomfört undersökningen åt Jusek. Bland annat har vi undersökt hur väl det nuvarande jobbet motsvarar den utbildning man har med sig. Vi ser en märkbar förbättring för dem som har läst på högskola i Sverige. Vi ser en märkbar förbättring för dem som har läst på högskola i Sverige. 1 Vi har bland annat tillgång till mer detaljerade uppgifter om hur stor andel som verkligen får ett arbete och lönenivåer som bättre speglar verkligheten för invandrade samhällsvetare. 5

6 För att fler invandrade akademiker ska få jobb i nivå med sin utbildning behövs olika typer av insatser. På frågan Hur bra motsvarar ditt nuvarande jobb din utbildning? får vi följande svar fördelat på grupperna som har läst vid en svensk högskola respektive inte har läst vid en svensk högskola: Hur bra motsvarar ditt nuvarande jobb din utbildning? Ska ej svara Har du läst på högskola? + uppgift saknas Inte alls Mindre bra Bra Mycket bra Ja 17% 22% 16% 19% 24% Nej 29% 27% 8% 17% 18% Utvald grupp 35% 33% 10% 21% I vår kalkyl plockar vi 100 personer ur gruppen som inte har läst på högskolan. Arbetsmarknadsutfallet för gruppen utan svenska högskolestudier framgår ovan. De som svarat att de har ett arbete som passar deras utbildning mycket bra är inte med i kalkylen. De 100 personer vi utgår från i vår uträkning fördelar sig enligt raden Utvald grupp ovan. Uträkningen bygger sedan på att de 100 personerna som fått tillgång till Jusek-modellen får ett arbetsmarknadsutfall motsvarande gruppen som har läst på högskola. Vi använder följande siffror för att beräkna förväntade lönenivåer. Tabellen är baserad på verkliga månadslöner för akademiker med utländsk bakgrund år Ska ej svara + uppgift saknas Inte alls Mindre bra Bra Mycket bra Månadslön Den som inte har något arbete antas i vår uträkning leva på försörjningsstöd, om kronor per månad. Vi gör samma antagande som Riksrevisionen att det i genomsnitt utgår försörjningsstöd till 1,57 konsumtionsenheter, det vill säga kronor per månad. 6

7 Hur bra motsvarar ditt nuvarande jobb din utbildning? Påverkan på Ska ej svara samhälls- + uppgift saknas Inte alls Mindre bra Bra Mycket bra ekonomin Före studier 35% 33% 10% 21% Efter studier 17% 22% 16% 19% 24% Förändring 18% 11% +6% 2% +24% Inkomst Transferering Inte läst på högskola Läst på högskola Bruttoinkomsttillskott Produktionstillskott 3 (bruttoinkomst + lagstadgade och avtalade avgifter) Indirekt skatt Produktionstillskott marknadspris (summan av ovanstående) Inkomstskatt per person 31% skatteskala Inte läst på högskola Läst på högskola Ökad inkomstskatt Ökade arbetsgivaravgifter Minskade transfereringar Ökade pensionsavgifter Vi börjar med att studera de samhällsekonomiska vinsterna av utbildningsinsatser för invandrarakademiker. Det sammanlagda produktionstillskottet uppgår till drygt 1,2 miljoner kronor per månad, varav drygt 1 miljon kronor hänförs till individerna, innan bland annat skatt är dragen, och knappt kronor (momsen) till den offentliga sektorn. Av den dryga miljonen kronor som är att hänföra till individerna, tillfaller dock arbetsgivaravgifter, inkomstskatter och minskade transfereringar 2 Den sammanlagda ökade inkomsten för alla de 100 personerna. 3 Det minsta värdet för arbetsgivaren av en persons arbetsinsats, motsvarande den direkta kostnaden för arbetsgivaren knuten till den anställde, sammantaget 46 procent. Detta är samma procentsats som Riksrevisionen använder för ekonomer och är ursprungligen hämtat från Svenskt Näringsliv procents momspåslag. Hämtat från Riksrevisionens kalkyl. 7

8 offentliga sektorn, i runda tal kronor. Av detta är dock en del, motsvarande kronor, att hänföra till pensionssystemet, och dessa pengar bör tillgodoräknas indivi derna. Då blir den samhällsekonomiska kalkylen för en månad enligt nedan. Samhällsekonomisk kalkyl för en månad Samhället Individerna Offentliga sektorn Ökad produktion varor och tjänster Ökade inbetalningar av Inkomstskatt Arbetsgivaravgifter Pensionsavgifter Minskade transfereringar Vinst för samhället På ett år På ett år skulle alltså en förflyttning av 100 personer från det arbetsmarknadsläge som man har utan att ha läst på högskola, till det som man har efter, generera en samhällsekonomisk vinst om knappt 14,7 miljoner kronor. Av dessa skulle knappt 5,5 miljoner kronor tillfalla individerna och 9,2 miljoner kronor den offentliga sektorn. För varje år som går tjänar alltså den offentliga sektorn 9,2 miljoner kronor efter att utbildningssatsningarna har genomförts. För varje år som går tjänar alltså den offentliga sektorn 9,2 miljoner kronor efter att utbildningssatsningarna har genomförts. 8

9 Men insatsen kostar en del för samhället, frågan är därför om det är lönsamt att göra dessa insatser för att tillvarata invandrade akademikers kompetens. Nedan finns en kalkyl på ett antal olika scenarior. För försörjning under studietiden redovisar vi två alter nativ, ett billigare och ett dyrare för den offentliga sektorn. För studier i sfi utgår i alla lägen försörjningsstöd, för studier på komvux utgår försörjningsstöd eller studie medel med vanligt alternativt förhöjt bidragsbelopp och för studier på hög skolan studie medel med vanligt alternativt förhöjt bidragsbelopp. För att göra det enkelt har vi valt att räkna på att studielånen fullt ut betalas tillbaka och att dessa därmed inte blir någon kostnad för den offentliga sektorn (här gör vi ett antagande som under skattar kostnaderna lite). Under sommarmånaderna räknar vi med två alternativ, endera att man får ett sommarjobb och därmed försörjer sig själv eller att försörj nings stöd utgår, det sistnämnda för att maximera kostnaden för den offentliga sektorn. Kostnad Kostnad Kostnad för per person 100 personer Studieplats 1 år Sfi Komvux Högskola 1 år (kompletterande utbildning) Försörjningsstöd 1 år Försörjningsstöd per månad Försörjningsstöd per år Försörjningsstöd under sommaren (3 månader) Studiemedel 1 år Vanlig bidragsdel Förhöjd bidragsdel Alternativ Kostnad studier Antal år för att plus försörjning täcka kostnaden 1 1 år sfi med försörjningsstöd ,3 2 1 år komvux med försörjningsstöd ,5 3 1 år komvux med studiemedel, vanligt bidrag ,8 4 1 år komvux med studiemedel, förhöjt bidrag ,2 5 1 år högskola med studiemedel, vanligt bidrag ,9 6 1 år högskola med studiemedel, förhöjt bidrag ,2 7 3 månader försörjningsstöd på sommaren ,5 8 3 månader sommarjobb 0 3 år billigaste (alternativ nr 1, 3, 5, 8) ,0 3 år dyraste (alternativ nr 1, 2, 6, 7) ,5 4 år billigaste (alternativ nr 1, 3, 5, 5, 8) ,9 4 år dyraste (alternativ nr 1, 2, 6, 6, 7) ,3 Jusek-modellen dyraste (alternativ nr 2, 6, 6) ,0 Jusek-modellen billigaste (alternativ nr 3, 5) ,7 9

10 För studier i sfi utgår i alla lägen försörjningsstöd, för studier på komvux utgår försörjningsstöd eller studie medel med vanligt alternativt förhöjt bidragsbelopp och för studier på hög skolan studie medel med vanligt alternativt förhöjt bidragsbelopp. Med det antagna arbetsmarknadsutfallet tar det, beroende på hur levnadsomkostnaderna finansieras under studietiden, mellan fyra och sex och ett halvt år för att räkna hem kostnaden vid ett års kompletterande utbildning på högskola respektive mellan fem och åtta år vid två års studier. Därefter skulle de 100 invandrade akademikerna bidra positivt till den offentliga sektorn med 9,2 miljoner om året och till samhällets samlade välfärd med knappt 15 miljoner. Skillnaden i kostnad blir stor beroende på hur levnadsomkostnaderna under studietiden finansieras. I de fall där en stor del av dessa utgörs av försörjningsstöd blir kostnaden hög, medan det i de fall där det utgår vanligt studiemedel under större delen av tiden blir den klart lägre. Den tid det tar innan satsningen är lönsam varierar på samma sätt. För själva Jusek-modellen blir kostnaden också lägre, då det redan i dag utgår en kostnad för åtminstone sfi och försörjning under den tid som en flykting läser där. Återbetalningstiden minskar därigenom med hela 2,3 år och blir för den billigaste kombinationen (komvuxstudier i ett år och kompletterande högskoleutbildning om ett år med vanligt studiemedel hela tiden) bara 1,7 år. För den dyraste kombinationen blir den i stället fem år. 10

11

12 Om Jusek Jusek är förbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Vi driver frågor som påverkar medlemmarnas utbildning, karriär, trygghet och villkor. Med cirka medlemmar är vi ett av de största akademikerförbunden. Jusek är medlem i Saco och partipolitiskt obundet. Jusek. Stockholm: Nybrogatan 30, Box 5167, Stockholm. Malmö: Carlsgatan 12 A, Malmö. Göteborg: Lennart Torstenssonsgatan 7, Göteborg. Tel E-post jusek@jusek.se. Fotoskrift AB T ex Kopieakuten