Tryggt eller otryggt i rättsväsendet

Transkript

1 Statistik Tryggt eller otryggt i rättsväsendet Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

2

3 Inledning Vår undersökning visar att majoriteten av Juseks medlemmar som är verksamma inom rättsväsendet känner sig trygga. Det är bra. Samtidigt kan vi konstatera att 18 procent känner sig otrygga i sin yrkesutövning och det är inte acceptabelt. Att så många som 56 procent av medlemmarna hos Krono fogden och 35 procent inom åklagar väsendet har utsatts för bland annat hot, våld och skadegörelse under de senaste två åren är helt oacceptabelt. Våld, hot och trakasserier mot anställda inom rättsväsendet är i förlängningen ett hot mot rättssamhället och demokratin. Regeringen har satsat 15 miljoner kronor för att förbättra säkerheten. Det är en bra början som räcker till vissa insatser, som till exempel fler larmbågar. Men det behövs också ett helhetstänk. Här handlar det framför allt om att lokaler behöver byggas om och att medarbetare behöver stöd för att hantera konfliktfyllda situationer. Men det handlar också om att utöka stödet till medarbetare som har blivit utsatta för hot, våld eller trakasserier. Vår undersökning visar att 10 procent av de som blivit utsatta har efterfrågat sådant stöd men inte fått det. Om undersökningen Undersökningen är en totalundersökning av medlemmarna i Juseks fyra sektioner för domstols-, exekutions-, polis- och åklagarväsendet 1, som har en e-postadress i Juseks medlemsregister. Den genomfördes under perioden 25 augusti till 15 september Majoriteten av medlemmarna inom rättsväsendet känner sig trygga Svarsfrekvensen är 51 procent, med högst andel för åklagarväsendet där 60 procent har svarat och lägst för polisväsendet med en svarsfrekvens på 39 procent. För de andra sektionerna är svarsfrekvensen i nivå med den totala. Av respondenterna har 14 procent ett arbete som gör att de inte har kontakt med allmänheten. Av det skälet är sannolikheten liten för att de utsätts för händelser av det slag som berörs i rapporten. Dessa personer har därför inte svarat på själva enkäten. Detta är klart vanligast i polissektionen där 44 procent har sådana arbetsuppgifter. För de övriga sektionerna handlar det om cirka 10 procent. De siffror som redovisas i denna rapport är baserade på de övriga 86 procenten. I vissa fall är basen alla dessa 86 procent, medan basen i andra frågor bara är de som varit utsatta för något. Hur många personer, alternativt händelser det handlar om framgår av antalsangivelsen i samband med bilder och tabeller. 1 Undersökningen riktade sig ursprungligen även till medlemmar i notariesektionen och i sektionen för verksamma vid advokatbyråer. Eftersom svarsfrekvensen i dessa två var låg valde vi att bortse från de svar som inkommit därifrån i analysen. 3

4 Tryggt eller otryggt i rättsväsendet Drygt 18 procent känner sig ibland eller oftare otrygga i sin yrkesutövning på grund av risk för hot, våld eller trakasserier. Det är vanligare att de som jobbar i åklagarväsendet eller hos Kronofogden känner sig otrygga. Ibland eller oftare Sällan Aldrig Totalt 18 % 57 % 24 % Sveriges Domstolar 12 % 57 % 31 % Kronofogden 31 % 54 % 15 % Polisen 15 % 58 % 26 % Åklagarväsendet 42 % 47 % 11 % Tabell 1. Hur ofta känner du dig otrygg i din yrkesutövning på grund av risk för hot, våld eller trakasserier? (Svarsalternativen Alltid, Ofta och Ibland är här sammanslagna till Ibland eller oftare.) Bas: 1546 personer, varav 816 verksamma vid Sveriges Domstolar, 162 vid Kronofogden, 145 vid Polisen och 535 vid åklagarväsendet. Den stora majoriteten, mer än tre av fyra, känner sig dock sällan eller aldrig otrygga. Vid en liknande undersökning som genomfördes 2009 var svarsalternativen Ja eller Nej. De är därför inte direkt jämförbara. Men om vi gör antagandet att Ibland eller oftare motsvarar svarsalternativet Ja i den undersökningen kan vi se att för domstolssektionen har andelen som känner sig otrygga minskat från 15 procent till 12, för polissektionen från 17 till 15 procent och för åklagarsektionen ligger den kvar på strax över 40 procent. Eftersom personer med stabstjänst och liknande inte har fått denna fråga i år, borde rimligen andelen ha stigit något. Det gör att resultatet tyder på att det inte blivit värre sedan Var fjärde har varit utsatt under de senaste åren Ja Nej Totalt 27 % 73 % Sveriges Domstolar 18 % 82 % Kronofogden 56 % 44 % Polisen 20 % 80 % Åklagarväsendet 35 % 65 % Tabell 2. Har du blivit utsatt för något av följande (våld, hot, skadegörelse, trakasserier eller annan otillbörlig påverkan) i din yrkesutövning under de två senaste åren? Bas: 1539 personer. Mer än var fjärde svarade att de under de senaste två åren blivit utsatta för våld, hot, trakasserier, skadegörelse eller någon annan form av otillbörlig påverkan. Anställda hos Kronofogden och vid åklagarväsendet är de som drabbats i högst utsträckning. Mer än varannan medlem hos Kronofogden har blivit utsatt för något. Även var tredje medlem inom åklagarväsendet har varit utsatt för något under de senaste åren. De utsatta känner större otrygghet De personer som har blivit utsatta känner sig i klart högre grad otrygga i sin yrkesutövning än andra. Det är fyra gånger så vanligt att de som har varit utsatta för något svarar att de känner sig otrygga ibland eller oftare jämfört med de som inte 4

5 har blivit utsatta. De som har varit utsatta svarar också i betydligt mindre utsträckning än andra att de aldrig känner sig otrygga. Trakasserier och hot är vanligast Utsatt för Ej utsatt för Våld 1 % 99 % Trakasserier 12 % 88 % Skadegörelse 1 % 99 % Hot 13 % 87 % Annan form 7 % 93 % Tabell 3. Vad har du blivit utsatt för? Bas: 1564 personer för procenttalen, själva frågan besvarades endast av de som svarat ja på om de varit utsatta de senaste två åren. Hot och trakasserier är vanligast, drygt var tionde medlem inom de fyra sektionerna har varit utsatt för detta under de senaste två åren. Våld och skadegörelse har däremot drabbat väldigt få. Drygt sex procent har varit utsatta för annan form av otillbörlig påverkan. Det innefattar till exempel bestickningsförsök, hot om självmord och beställning av varor i personens namn. Knappt en femtedel känner sig ibland eller oftare otrygga i sin yrkes utövning på grund av risk för hot, våld eller trakasserier. 5

6 De som arbetar inom Sveriges Domstolar är minst utsatta Det finns skillnader mellan de olika myndighetssektorerna. De som arbetar inom Sveriges Domstolar är minst utsatta för nästan alla de olika händelser som undersökts. De medlemmar som arbetar hos Kronofogden och Polisen är mer utsatta för våld än övriga medlemsgrupper. När det gäller trakasserier är det vanligare att medarbetare hos Kronofogden och åklagarväsendet utsätts jämfört med övriga grupper. Det är vanligare att personer som arbetar inom åklagarväsendet utsätts för skadegörelse än att andra gör det. Anställda hos Kronofogden är oftare utsatta för hot medan anställda inom Sveriges Domstolar är minst utsatta för detta. De som arbetar hos Kronofogden och i viss mån även de som arbetar inom åklagarväsendet är i mycket högre grad utsatta för andra former av otillbörlig påverkan än de som arbetar vid Sveriges Domstolar eller hos Polisen. De flesta händelser sker på arbetsplatsen 3% 4% 6% Hemma På arbetet/under tjänsteutövning På väg till eller från arbetet Annan plats 87% Bild 1. Var inträffade händelsen? Bas: 537 händelser. Den stora majoriteten av alla händelser inträffar på arbetet eller under tjänsteutövning. Det enda undantaget är skadegörelse. Där är den vanligaste platsen i stället hemmet, men skadegörelse förekommer även på väg till eller från arbetet. 6

7 De som arbetar inom Sveriges Domstolar är minst utsatta för nästan alla de olika händelser som undersökts. Brev eller personlig kontakt är det vanligaste tillvägagångssättet 2 10% 7% 5% 5% 43% Brev Personlig kontakt Internet Telefon/SMS E-post 30% Annat sätt Bild 2. Hur gick det till? (Frågan ej ställd rörande händelserna våld och skadegörelse.) Bas: 512 händelser. Det vanligaste tillvägagångssättet för hot, trakasserier eller andra försök till otillbörlig påverkan är att genom vanliga brev, som används i mer än fyra fall av tio. I nästan vart tredje fall sker det dock vid en personlig kontakt. 2 För våld och skadegörelse ställdes inte denna fråga eftersom dessa alltid sker genom någon slags personlig kontakt. 7

8 Bara drygt var femte händelse har polisanmälts. Polisanmälan sker sällan Det är sällan som händelser som avses i enkäten polisanmäls. Bara drygt var femte händelse har polisanmälts. 3% 11% 6% 3% 3% Arbetsgivaren Jag Jag och arbetsgivaren Någon annan Ingen polisanmälan skedde Vet ej 75% Bild 3. Gjordes en polisanmälan? (Och av vem genom svarsalternativen.) Bas: 555 händelser. 8

9 Mer än vart tredje hot och två våldsfall av fem har polisanmälts. Anmälnings benägenheten är dock högst i fråga om skadegörelse. I tre fall av fem där polisanmälan skett är det arbetsgivaren som har gjort anmälan (i vissa fall tillsammans med den utsatte), medan den utsatte utan arbetsgivarens delaktighet har polisanmält i drygt vart fjärde fall. I övriga fall är det någon annan som har polisanmält. Anmälningsbenägenheten är högst i fråga om skadegörelse Vad hände med polisanmälan? I de fall en polisanmälan gjorts frågades om vad som hänt i ärendet. 14% 30% Gärningsmannen lagfördes 11% Utredningen lades ned Utredningen pågår fortfarande Vet ej 45% Bild 4. Vad blev resultatet av polisanmälan? Bas: 121 händelser. I ungefär vart tredje fall har gärningsmannen lagförts. I vart tionde fall pågick fortfarande utredningen när undersökningen gjordes. I många fall, nästan vartannat, har dock utredningen lagts ned. Det är stora skillnader mellan de olika kategorierna av påverkansförsök. Av de polisanmälda fallen av skadegörelse läggs nästan alla ned och av trakasserierna mer än hälften. När det gäller hot och våld är andelen som lagförts klart högre. Två gärnings män av fem har lagförts, men lika vanligt är att utredningen har lagts ned. 9

10 Polisanmälan sker inte eftersom händelserna inte bedöms som allvarliga I de fall som inte polisanmäldes tillfrågades medlemmen om varför detta inte hade gjorts. Anmälde till arbetsgivaren 21% Jag var rädd för repressalier 1% Händelsen var inte allvarlig 32% Händelsen var inte brottslig 29% Det skulle inte leda till något 23% Vet ej 5% Annat skäl 8% Bild 5. Varför polisanmäldes inte händelsen? (Fler än ett svarsalternativ kunde lämnas varför procenttalen inte summerar till 100.) Bas: 418 händelser. Ungefär var tredje medlem anger att händelsen inte var allvarlig eller att den inte uppfattades som brottslig. Detta är vanligast när det gäller hot, trakasserier eller andra händelser. Var femte svarande anger att det ändå inte skulle leda till något. Detta är framför allt vanligt när det gäller skadegörelse; att anmälningar om skadegörelse sällan leder till något bekräftas också av att nästan samtliga anmälningar som görs läggs ned. Drygt var femte person av alla som valt att inte polisanmäla har anmält händelsen till sin arbetsgivare, som i sin tur inte heller valt att polisanmäla. Det är vanligt att inte polisanmäla 10

11 Har man fått psykosocialt stöd från sin arbetsgivare? Har man blivit utsatt för någon otillbörlig händelse kan det vara bra att få psykosocialt stöd av arbetsgivaren, till exempel kontakt och samtal med psykolog, kurator, läkare, debriefare, säkerhetsansvarig eller chef. 9% 25% Ja Har inte anmälts till min arbetsgivare Nej, hade inget behov av kontakt Nej, hade velat ha kontakt 48% 18% Bild 6. Har du erbjudits kontakt eller samtal med psykolog, kurator, läkare, debriefare, säkerhetsansvarig, chef/kollega eller liknande? Bas: 547 händelser. Det är bara var fjärde som har erbjudits en sådan kontakt. Samtidigt anser den stora majoriteten (två av tre om man räknar in dem som valt att inte anmäla händelsen till sin arbetsgivare) att de inte har haft behov av någon sådan kontakt. Men det är nästan var tionde som hade velat ha en sådan kontakt men inte har fått någon. Av de som blivit utsatt är det mycket vanligare att de som utsatts för hot (mer än varannan ) samt skadegörelse och trakasserier (mer än var tredje) har blivit erbjuden stöd. 11

12 Vad gör arbetsgivaren för att skydda sin personal? För att skydda den personal som har varit utsatt kan arbetsgivaren vidta en mängd olika åtgärder. Här redovisas hur vanligt det är att en skyddsåtgärd har satts in relaterat till alla som har varit utsatta för något. Åtgärd Samtliga Larm i bostaden 6 % Larm på arbetsplatsen 3 % Skalskydd på arbetsplatsen 3 % Skyddad identitet 6 % Arbetsbefrielse från fler ärenden rörande samma person/organisation 5 % Hel arbetsbefrielse 1 % Ja, annan åtgärd 9 % Nej, inget behov fanns 66 % Nej, men jag hade velat ha sådana åtgärder 10 % Tabell 4. Har det med hänsyn till den eller de händelser du blivit utsatt för vidtagits några åtgärder för att förebygga sådana händelser? (Det var möjligt att ange fler än en skyddsåtgärd, varför procenttalen summerar till mer än 100.) Bas: 344 personer. Det stora flertalet är inte intresserade av att få några skyddsåtgärder, två av tre anser att det inte fanns något behov. Sammantaget är det drygt var femte som har fått någon åtgärd och av dessa är det ungefär var tredje som har fått mer än en åtgärd av något slag. Knappt var tionde person har önskat att få någon skyddsåtgärd, men inte fått någon. Framför allt är det personer som arbetar inom Polisen som har önskat skyddsåtgärder, men som inte har fått det. Ökat skydd på arbetsplatsen Arbetsgivaren kan genom generella åtgärder öka skyddet på arbetsplatserna. Samtliga som tillhörde målgruppen för enkäten fick därför frågan om arbetsgivaren har vidtagit några generella åtgärder för att öka säkerheten under de två senaste åren. Ja Nej Vet ej Totalt 45 % 19 % 37 % Sveriges Domstolar 38 % 18 % 43 % Kronofogden 44 % 18 % 38 % Polisen 37 % 30 % 33 % Åklagarväsendet 60 % 16 % 24 % Tabell 5. Har arbetsgivaren under de senaste två åren vidtagit generella åtgärder på arbetsplatsen för att förebygga våld, trakasserier, skadegörelse eller hot? Bas: 1462 personer. 12

13 Knappt hälften svarar att arbetsgivaren har vidtagit generella åtgärder för att öka säkerheten under de senaste två åren. Det är mycket vanligare att åklagarväsendet har vidtagit sådana åtgärder än att andra myndigheter har det. De som svarade nej på föregående fråga fick den uppföljande frågan om de själva eller deras arbetskamrater hade efterfrågat sådana åtgärder. Ja Nej Vet ej Totalt 28 % 51 % 21 % Sveriges Domstolar 20 % 57 % 22 % Kronofogden 15 % 54 % 31 % Polisen 36 % 50 % 14 % Åklagarväsendet 45 % 35 % 19 % Tabell 6. Har du och/eller dina arbetskamrater efterfrågat generella åtgärder, och i så fall vilka? Bas: 273 personer. Drygt var fjärde av dessa har efterfrågat generella åtgärder, men inte fått några. Även detta är klart vanligast inom åklagarväsendet. Arbetsgivaren kan vidta en mängd olika skyddsåtgärder 13

14 Jusek anser att säkerheten ska vara lika god i alla domstolar i hela landet. Larmbågar och ordnings vakter ska finnas i mycket större utsträckning. Säkerheten måste vara lika god även om förhandlingar pågår efter kontorstid. att domstolarnas lokaler ska anpassas så att anställda inom rättväsendet kan arbeta utan att riskera att utsättas för våld, hot eller trakasserier. Detta gäller även då förhandlingar hålls utanför domstolens ordinarie lokaler som exempelvis sjukvårds inrättningar. att medarbetarna måste ges ett bättre och kontinuerligt stöd när det gäller att hantera arga och frustrerade personer, liksom att det efter inträffade incidenter ges erforderligt stöd. att det vid en inträffad händelse med hot eller våld finns ett sammanhållet regelverk som är enkelt att tillämpa och som säkerställer att medarbetaren alltid hålls ekonomiskt skadeslös, exempelvis om en medarbetare tvingas att tillfälligt bo på annan plats själv eller med familjen. att det ska utredas om det finns alternativa möjligheter till att begära skyddade personuppgifter, exempelvis att endast publiceringsrätten till uppgifterna skyddas. De möjligheter som idag står till buds är opraktiska för den enskilde och även för övriga familjemedlemmar. att myndigheterna ska utbilda och hänvisa till talespersoner när det är lämpligt så att dessa kan svara i den anställdes ställe. Detta dels för att underlätta för medarbetaren, dels flytta fokus från den enskilde medarbetaren till sakfrågan i det aktuella målet eller ärendet. Jusek anser att ingen ska behöva känna sig otrygg på sitt arbete 14

15

16 Om Jusek Jusek är förbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhälls vetare. Vi driver frågor som påverkar medlemmarnas utbildning, karriär, trygghet och villkor. Med cirka medlemmar är vi ett av de största akademikerförbunden. Jusek är medlem i Saco och partipolitiskt obundet. Jusek. Stockholm: Nybrogatan 30, Box 5167, Stockholm. Malmö: Carlsgatan 12 A, Malmö. Göteborg: Lennart Torstenssonsgatan 7, Göteborg. Tel E-post jusek@jusek.se. Fotoskrift AB ex