EN UNDER SÖKNING OM TRYGGHET. Hot, våld och trakasserier MOT MEDARBETARE I RÄTTSVÄSENDET OCH ANDRA UTSATTA MYNDIGHETER

Transkript

1 EN UNDER SÖKNING OM TRYGGHET Hot, våld och trakasserier MOT MEDARBETARE I RÄTTSVÄSENDET OCH ANDRA UTSATTA MYNDIGHETER

2 Nolltolerans mot hot, våld och trakasserier En tredjedel av Juseks medlemmar inom rättsväsendet och övriga myndigheter som omfattas av denna undersökning har utsatts för våld, trakasserier, skadegörelse, hot, mutförsök eller annan form av otillbörlig påverkan under de senaste två åren. Detta är inte bara en kränkning av enskilda individer utan ett hot mot rättssamhället och i förlängningen ett angrepp mot demokratin. HOT OCH VÅLD MÅ STE BEKÄMPAS 2

3 Jusek har sedan 2009 bevakat förekomsten av hot, våld och trakasserier inom den offentliga delen av rättsväsendet genom en återkommande medlemsenkät. I denna rapport redogör vi för nuläget och utvecklingen sedan Vi kan se att var femte Jusekmedlem som svarat på enkäten känner sig otrygg i sin yrkesutövning på grund av risk för hot, våld eller trakasserier. När vi ser tillbaka på tidigare undersökningar tycks situationen inte ha förbättrats i någon större omfattning. I denna undersökning rapporterar vi också om konsekvenserna av våra medlemmars oro och utsatthet. Så många som tre av tio har övervägt att byta arbete eller uppdrag och lika många har förändrat sitt beteende i privatlivet. En av fem anser att deras hälsa har påverkats av den händelse de utsatts för. Detta är självfallet oerhört beklagligt ur individens perspektiv men det får också samhällsekonomiska konsekvenser genom ökade kostnader för sjukskrivningar och inte minst för att viktig kompetens lämnar den offentliga verksamheten. En verksamhet som i många fall redan har svårigheter att rekrytera kvalificerad kompetens. I de svar vi har fått på medlemsenkäten berättar många om en känsla av utsatthet och otrygghet. Många känner oro över att deras namn är synliga i ärenden där de har fattat beslut om avslag eller andra negativa besked. Ett stort antal medlemmar är oroliga både för sig själva och sin familj på grund av att det idag är lätt att hitta personliga kontaktuppgifter på internet. Detta är bara några av de förhållanden som oroar mig och som jag vill vara med att förändra och förbättra. Rättsväsendet och våra myndigheter utgör en hörnsten i det demokratiska samhället. Bristande trygghet och en känsla av utsatthet bland anställda i rättskedjan eller förvaltningen är i förlängningen ett angrepp mot samhället. Det hotar också individers förtroende för myndigheter och för vår demokrati. Resultaten i undersökningen måste tas på allvar. Jusek menar att varje form av hot och våld måste bekämpas och att nolltolerans måste gälla. Det kräver ett långsiktigt förebyggande arbete och att incidenter hanteras systematiskt och effektivt. Det kräver också ekonomiska resurser för att exempelvis tillgodose att lokalerna är anpassade för att i möjligaste mån undvika incidenter. Målet är att ingen ska behöva känna oro eller otrygghet på jobbet och vi måste alla hjälpas åt för att komma till rätta med situationen. I rapporten redovisas också Juseks förslag som på olika sätt kan bidra till att motverka hot, våld och trakasserier. Vi uppmanar politiker och myndighetsansvariga att ta till sig vårt budskap om vikten av ökad trygghet för medarbetare i myndigheterna. Slutligen vill jag rikta ett stort tack till våra medlemmar som genom att delta i enkäten delat med sig av sina erfarenheter. Tack vare denna kunskap hoppas vi kunna bidra till förbättring och ökad trygghet. SOFIA LARSEN, ORDFÖRANDE JUSEK 3

4 Oro, otrygghet och utsatthet hur mycket ska man tåla? Jusek har under ett antal år bevakat förekomsten av hot, våld och trakasserier i den offentliga delen av rättsväsendet genom en omfattande medlemsenkät. Tidigare rapporter har redovisat resultat från Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kronofogdemyndigheten. De senaste undersökningarna avsåg åren 2013 och I denna rapport som avser situationen år 2017 har medlemsenkäten utökats till att omfatta vissa andra myndigheter där våra medlemmar huvudsakligen arbetar med myndighetsutövning. Dessa myndigheter är på grund av direkta kontakter med allmänheten extra utsatta. Myndigheterna som tillkommit i undersökningen är Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket. I undersökningen ingår även Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern men för att inte riskera identifiering av enskilda särredovisas de inte. De ingår dock i resultat på totalnivå. Det är värt att notera att de uppgifter som rapporteras om Polismyndigheten bygger på svar från Juseks medlemmar som är akademiker. De har kompetens inom ekonomi, juridik, samhällsvetenskap, IT och liknade och arbetar bland annat som brottsutredare, analytiker och forensiker. VAR FEMTE ÄR OTRYGG I ARBETET De flesta av Juseks medlemmar anställda i rättsväsendet och vid de myndigheter som ingår i undersökningen känner sig trygga i sin yrkesutövning. 27 procent uppger att de aldrig känner sig otrygga och drygt hälften att de sällan känner sig otrygga. Var femte medlem känner sig dock tydligt otrygg i sin yrkesutövning på grund av risken för hot, våld eller trakasserier. HUR OFTA KÄNNER DU DIG OTRYGG I DIN YRKESUTÖVNING PÅ GRUND AV RISK FÖR HOT, VÅLD ELLER TRAKASSERIER? 27% 19% Alltid/ofta/ibland Sällan Aldrig 53% 4

5 Den övergripande bilden av otrygghet har inte förändrats nämnvärt jämfört med tidigare undersökningar, men på myndighetsnivå kan vi konstatera vissa förändringar vad gäller trygghet. På myndighetsnivå ser vi att tryggheten har ökat vid exempelvis Kronofogdemyndigheten angav en av tio medlemmar att de aldrig kände sig otrygga. I denna undersökning är andelen högre; drygt två av tio medlemmar. Det är ett steg i rätt riktning men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Inom domstolsväsendet anger 29 procent av medlemmarna att de aldrig känner sig otrygga, motsvarande andel inom Åklagarmyndigheten uppgår till 19 procent. Om man ser till medlemmarna anställda vid de myndigheter som Jusek undersöker för första gången är bilden tämligen alarmerande. Inom Migrationsverket och Arbetsförmedlingen uppger 36 respektive 28 procent att de känner sig otrygga i sin yrkesutövning, på Försäkringskassan uppgår andelen otrygga till 25 procent. JAG UPPLEVER ATT TOLERANSNIVÅN FÖR HOT OCH VÅLD ÖKAT DE SENASTE ÅREN INOM MIGRATIONSVERKET EFTERSOM VI DAGLIGEN MÖTER INSTABILA PERSONER. Anställd vid Migrationsverket HUR OFTA KÄNNER DU DIG OTRYGG I DIN YRKESUTÖVNING PÅ GRUND AV RISK FÖR HOT, VÅLD ELLER TRAKASSERIER? Kronofogdemyndigheten Sveriges Domstolar Åklagarmyndigheten Polismyndigheten Migrationsverket Försäkringskassan Alltid/ofta/ibland Sällan Aldrig Vet ej Arbetsförmedlingen Skatteverket % VAR TREDJE HAR UTSATTS FÖR HOT, VÅLD ELLER LIKNANDE Sammantaget har 34 procent av medlemmarna blivit utsatta för våld, trakasserier, skadegörelse, hot, mutförsök eller annan form av otillbörlig påverkan i sitt arbete under de senaste två åren. Efter viktning av resultatet för att uppnå jämförbarhet kan konstateras att nivån i princip är oförändrad jämfört med undersökningen från På myndighetsnivå har andelen utsatta medlemmar inom Polismyndigheten ökat, nästan en av fyra polisanställda medlemmar har utsatts en eller flera gånger. Medlemmar anställda inom domstolsväsendet och vid Åklagarmyndigheten rapporterar ungefär samma utsatthet som tidigare. De anställda på Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern uppger inte högre nivåer av otrygghet än övriga myndigheter. 5

6 HOT OCH TRAKASSERIER ÄR VANLIGAST Vilka former av otillåten påverkan som medlemmarna utsätts för har inte förändrats i någon större utsträckning jämfört med tidigare undersökningar. Hot är fortfarande den vanligaste formen av otillåten påverkan, följt av trakasserier. Mutförsök, skadegörelse och våld drabbar endast ett fåtal medlemmar. VAD MEDLEMMAR UTSATTS FÖR DE SENASTE TVÅ ÅREN % totalt 2017 totalt Våld Trakasserier Skadegörelse Hot Mutförsök Annan händelse MEDLEMMAR VID KRONOFOGDEMYNDIGHETEN OCH MIGRATIONSVERKET MEST UTSATTA Mest utsatta är anställda vid Migrationsverket och Kronofogdemyndigheten där närmare sex av tio har utsatts för hot, trakasserier eller annan form av otillbörlig påverkan under de senaste två åren. Situationen på Kronofogdemyndigheten har dock förbättrats sedan föregående under sökning, andelen utsatta medarbetare var 66 procent 2015 och 57 procent Vi kan också konstatera att anställda vid Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är mer utsatta än medlemmar som arbetar på Åklagarmyndigheten och vid domstolarna. ANDEL SOM UTSATTS FÖR HOT, VÅLD ELLER ANNAN OTILLBÖRLIG PÅVERKAN 57% 23% 31% 26% RÄTTSVÄSENDE Kronofogdemyndigheten Sveriges Domstolar Åklagarmyndigheten Polismyndigheten 58% 38% 40% 28% ÖVRIGA MYNDIGHETER Migrationsverket Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Skatteverket Bland de anställda vid Åklagarmyndigheten och inom domstolsväsendet syns inte några större skillnader mellan 2015 och 2017 års undersökningar. Fortfarande utsätts en knapp tredjedel av medlemmarna inom Åklagarmyndigheten och en knapp fjärdedel inom domstolarna för någon form av otillbörlig påverkan. Det är alldeles för många och vi hade önskat en förbättring. 6

7 Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern är små myndigheter vilket gör att antalet svarande är få i förhållande till övriga myndigheter i undersökningen trots en hög svarsfrekvens. Situationen verkar dock allvarlig även vid dessa myndigheter. Ungefär hälften av de svarande medlemmarna vid Riksdagens ombudsmän och ungefär en tredjedel vid Justitiekanslern uppger att de blivit utsatta för någon form av otillbörlig påverkan. FLEST UTSÄTTS UNDER ARBETSTID Nästan alla incidenter sker på arbetet eller under tjänsteutövning, ytterst få sker på väg till eller från arbetet eller i hemmet. Skillnaderna från tidigare undersökningar är små men den sammantagna bilden visar en liten ökning av incidenter kopplade till våld, hot och mutförsök som inträffar utanför arbetet och tjänsteutövningen. Skadegörelse är den vanligaste formen av incident som sker utanför arbetstid. HUR GICK HÄNDELSEN TILL? % Brev Telefon E-post SMS Internet Personlig Annat sätt kontakt Av enkätsvaren kan vi inte dra slutsatsen att kontaktvägarna, det vill säga tillfället där incidenten har skett, skulle ha förändrats i stor utsträckning. Fortfarande är telefon och personlig kontakt de vanligaste kontaktvägarna för hot och trakasserier. Andelen som har utsatts för hot eller trakasserier vid personlig kontakt har ökat något. 7

8 POLISANMÄLNINGAR OCH RESULTAT AV ANMÄLNINGAR Andelen incidenter som polisanmäls är påfallande låg och har inte förändrats märkbart sedan förra undersökningen. Endast en sjättedel av de medlemmar som utsatts gjorde en polisanmälan. Bland de ärenden som polisanmäls handlar den största delen om skadegörelse och en betydande andel om våld. Bland polisanmälda ärenden lagfördes gärningsmannen i 17 procent av fallen och i 31 procent av fallen lades utredningen ner. På frågan om varför händelsen inte polisanmäldes valde en av fyra svars alternativet det skulle ändå inte leda till något. Endast 25 procent av dem som utsatts svarade att de anmälde händelsen till arbetsgivaren. POLISANMÄLDES HÄNDELSEN OCH VAD BLEV RESULTATET AV ANMÄLAN? Anmälan 4% 81% 15% Vet ej Nej Ja Resultat av anmälningarna 28% 24% 31% 17% Vet ej Utredningen pågår fortfarande Utredningen lades ner Gärningsmannen lagfördes MÅNGA AVBÖJER STÖD EFTER HÄNDELSEN De som utsatts för otillbörlig påverkan av olika former till exempel hot, våld eller trakasserier kan ha behov av stöd från arbetsgivaren i form av kontakt med exempelvis psykolog, kurator, läkare, säkerhetsansvarig, chef och kollega. På frågan om den som utsatts har erbjudits sådan kontakt svarar ungefär hälften att de inte hade behov av detta. 29 procent av de utsatta anger att de erbjudits kontakt, 10 procent att de hade velat ha kontakt. 8

9 GENERELLA SKYDDSÅTGÄRDER I FÖREBYGGANDE SYFTE I undersökningen svarar ungefär hälften av medlemmarna att arbetsgivaren vidtagit generella åtgärder på arbetsplatsen för att förebygga våld, trakasserier, skadegörelse, hot eller mutförsök. Detta är en något högre andel jämfört med undersökningen Påfallande många svarar dock att de inte vet om arbetsgivaren vidtagit åtgärder. Bland de anställda inom Sveriges Domstolar anger 42 procent att de inte vet om arbetsgivaren vidtagit förebyggande åtgärder. Bland anställda på Migrationsverket svarar hela 72 procent att arbetsgivaren har vidtagit förebyggande åtgärder och endast 19 procent att de inte vet. HAR ARBETSGIVAREN VIDTAGIT FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER? Kronofogdemyndigheten Sveriges Domstolar Åklagarmyndigheten Polismyndigheten Migrationsverket Ja Nej Vet ej Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Skatteverket % VI SER ÖVER RUTINERNA VID VISST ARBETE OCH FÖRSÖKER GÖRA PÅ ANNAT SÄTT, ÖVERFALLSLARM FINNS SEDAN TIDIGARE OCH VI FÖRDUBBLAR BEMANNINGEN FÖR VISSA BESÖK SÅ ATT INGEN SITTER ENSAM SAMT ATT BACK UP FINNS I NÄRHETEN. Anställd vid Arbetsförmedlingen NOLL TOLER ANS MOT HOT OCH VÅLD PÅ ARBETS PLATSEN 9

10 KONSEKVENSER AV OTRYGGHET OCH UTSATTHET Juseks undersökning visar att medlemmarnas oro och utsatthet för hot och våld ofta får allvarliga konsekvenser. Tre av tio har förändrat sitt beteende i privatlivet, två av tio anser att deras hälsa har påverkats och tre av tio har övervägt att byta arbete eller uppdrag till följd av händelserna de utsatts för. Konsekvenserna är inte bara personliga utan även samhällsekonomiska i form av ökade kostnader för sjukskrivningar och det faktum att verksamheterna riskerar att förlora viktig kompetens. HAR DU FÖRÄNDRAT DITT BETEENDE I DITT PRIVATLIV TILL FÖLJD AV DEN/DE HÄNDELSER DU BLIVIT UTSATT FÖR? HAR DIN HÄLSA PÅVERKATS AV DEN/DE HÄNDELSER DU BLIVIT UTSATT FÖR? HAR DU ÖVERVÄGT ATT BYTA ARBETE ELLER UPPDRAG TILL FÖLJD AV DEN/DE HÄNDELSER DU BLIVIT UTSATT FÖR? 3% 6% 11% 29% 20% 29% Ja Nej Vet ej 64% 69% 68% Enkäten visar nedslående resultat vad gäller konsekvenser på myndighetsnivå. Nästan var fjärde medlem som är anställd på Arbetsförmedlingen har förändrat sitt beteende i privatlivet till följd av utsatthet. På Migrationsverket anser nästan en fjärdedel att hälsan har påverkats på grund av den eller de händelser man utsatts för. Inom Polismyndigheten har så många som tre av tio övervägt att byta arbete eller uppdrag till följd av händelserna. Inom Kronofogdemyndigheten är situationen nästan lika illa. Det måste framhållas att flera av de myndigheter som redovisas i undersökningen redan har svårigheter att rekrytera kvalificerad personal, vilket bidrar ytterligare till betydelsen av att prioritera arbetet för att förhindra hot, våld och trakasserier. FLER ÅTGÄRDER BORDE HA VIDTAGITS AV ARBETSGIVARE. JAG HAR NU SAGT UPP MIG FRÅN MIN ARBETSPLATS. Anställd vid domstol 10

11 HAR DU FÖRÄNDRAT DITT BETEENDE I DITT PRIVATLIV TILL FÖLJD AV DEN/DE HÄNDELSER DU BLIVIT UTSATT FÖR? Kronofogdemyndigheten Sveriges Domstolar Åklagarmyndigheten Polismyndigheten Migrationsverket Ja Nej Vet ej Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Skatteverket % HAR DIN HÄLSA PÅVERKATS AV DEN/DE HÄNDELSER DU BLIVIT UTSATT FÖR? Kronofogdemyndigheten Sveriges Domstolar Åklagarmyndigheten Polismyndigheten Migrationsverket Ja Nej Vet ej Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Skatteverket % HAR DU ÖVERVÄGT ATT BYTA ARBETE ELLER UPPDRAG TILL FÖLJD AV DEN/DE HÄNDELSER DU BLIVIT UTSATT FÖR? Kronofogdemyndigheten Sveriges Domstolar Åklagarmyndigheten Polismyndigheten Migrationsverket Ja Nej Vet ej Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Skatteverket % 11

12 Arbetsmiljö verktyg för att förebygga och förbättra Hot och våld på arbetsplatsen är ett arbetsmiljöproblem som måste tas på stort allvar. Det finns ett omfattande regelverk kring arbetsmiljöfrågorna i form av lag, förordning och föreskrifter av Arbetsmiljöverket. Aktuella arbetsmiljö föreskrifter som berör hot och våld i arbetslivet är förutom Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2), Ensamarbete (AFS 1982:3), Första hjälpen och krisstöd (AFS 1999:7). Även Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) kan vara relevant när man arbetar med dessa frågor. Arbetsgivaren har huvudansvaret för att ordna och utforma arbetsmiljön för att förebygga risker för ohälsa på grund av hot och våld. Detta gäller både den fysiska arbetsmiljön samt den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. De risker för våld eller hot om våld som kan finnas i arbetet ska utredas och de åtgärder som krävs ska vidtas. Arbetet ska också ordnas praktiskt så att risk för våld eller hot om våld så långt som det är möjligt förebyggs. Det ska finnas säkerhetsrutiner som ska vara kända av alla arbetstagare som kan bli berörda av riskerna. Det systematiska arbetsmiljöarbetet innebär i korthet att undersöka arbetsmiljön, bedöma vilka risker som finns, åtgärda riskerna och regelbundet följa upp och vid behov revidera åtgärderna. När en hot- eller våldssituation uppstår ska det finnas planer och rutiner. Tillbud och händelser ska dokumenteras och utredas. Även om arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön uppnås det bästa resultatet om arbetsgivare och arbetstagare samverkar för en god arbetsmiljö och förebyggande av ohälsa på grund av hot och våld. I kollektivavtal på central nivå finns bestämmelser som bland annat syftar till att komplettera regelverket eller stödja parterna i arbetsmiljöarbetet. Parterna på central nivå har också bildat gemensamma ideella föreningar som bland annat arbetar bland annat med arbetsmiljö och hot och våld. Partsrådet som är en ideell organisation som består av arbetsgivare och fackförbund på central nivå inom staten har till uppgift att stödja lokala parter i gemensamma frågor som fastställts i kollektivavtal. Partsrådet har tagit fram en webbsida Hot på jobbet som vänder sig till tjänstemän inom staten. Den beskriver tydligt hur man kan arbeta med hot och våld uppdelat på tre skeenden; förebyggande, akut och uppföljande. På Partsrådets webb finns också förslag på checklistor för de olika situationerna. Partsrådets särskilda sida om hot på jobbet: Även den partsgemensamma föreningen Suntarbetsliv på kommunal sektor tillhandahåller verktyg och annat användbart material om hot och våld. Där finns också en webbkurs om hot och våld som ger en översiktsbild av hur arbetet med att skapa en tryggare arbetsplats kan planeras och genomföras. Suntarbetslivs material finns på HOT-OCH-VALD/ 12

13 Nedan följer några korta kommentarer kring hur man kan arbeta med frågor om hot och våld. För en helhetsbild hänvisas till de respektive webbplatser som anges eller till Arbetsmiljöverket. FÖREBYGGANDE ARBETE ÄR AVGÖRANDE Att förebygga hot och våld och otillåten påverkan kräver mer än att ta fram policyer och handlingsplaner. På arbetsplatsen behöver det skapas medvetenhet och kunskap. I en organisation där det finns risk för hot och våld och otillåten påverkan bör man ständigt arbeta förebyggande och systematiskt med dessa frågor. På Partsrådets webbplats finns det förebyggande arbetet beskrivet i tre olika steg med bland annat handledning kring förebyggande arbete och riskbedömning. NÄR NÅGOT HÄNDER ANMÄL Enligt arbetsmiljölagen 3 kap 3a är arbetsgivare skyldig att rapportera allvarliga olyckor och tillbud. Ett hot om våld är vanligtvis ett tillbud och ska anmälas till Arbetsmiljöverket om händelsen inneburit allvarlig fara. När det sker en incident måste det finnas tydliga rutiner att följa. Ansvarsfördelningen i fråga om vem som gör vad måste vara tydlig för alla på arbetsplatsen. Det är viktigt att tänka på att rutinerna också fungerar som en trygghetsfaktor om den drabbade själv har vetskap om var man ska vända sig och till vem. Rutinerna bör hållas levande och uppdaterade på olika sätt genom utbildningar, diskussioner eller annat sätt som passar verksamheten. På Partsrådets hemsida finns mer information och tips om den akuta situationen och vad som bör göras. UPPFÖLJNING AV HÄNDELSER Uppföljningen av en incident kan i huvudsak delas upp på tre delar; krishantering och uppföljning, incidentrapport och polisanmälan. Det är viktigt att drabbade tjänstemän anmäler incidenter av olika skäl, inte minst för att ansvaret tydligt läggs på gärningspersonen. Anmälan bidrar också till att signalera vad myndigheten inte godtar och dessutom får polisen mer kunskap genom fler anmälningar. Fler anmälningar om hot och våld och otillåten påverkan bidrar även till att problemen uppmärksammas och ger signaler till presumtiva gärningspersoner och allmänhet att detta inte tolereras. Även delarna i det uppföljande arbetet finns väl beskrivet med vägledningar på Partsrådets hemsida. 13

14 Det här vill Jusek PUNKTER FÖR ÖKAD TRYGGHET Jusek arbetar intensivt, i olika former och på olika nivåer med frågor som rör medlemmarnas trygghet i arbetet och för att motverka hot, våld och trakasserier i yrkesutövningen. Jusek menar att det ska råda nolltolerans mot alla former av hot, våld och trakasserier mot anställda inom våra myndigheter. Säkerhetsarbetet för alla som arbetar i eller för offentlig verksamhet måste ges hög prioritet. Detta gäller såväl förebyggande insatser som åtgärder i samband med en konkret händelse. Utbildning i säkerhetsfrågor bör ske regelbundet. Lokaler i utsatta verksamheter ska vara utformade så att risker minimeras. En viktig del i det förbyggande arbetet är att tillgodose att lokaler har ett relevant skydd kopplat till riskanalys och behov. Jusek menar också att skyddet för personuppgifter i lagstiftningen behöver förstärkas. Det svagaste skydd som finns enligt nuvarande regelverk förutsätter att det finns en konkret hotbild. Ibland kan det därför vara svårt att få ett sådant skydd även om det finns ett behov med hänsyn till de arbetsuppgifter som personen har. Det nuvarande skyddet ger också upphov till negativa konsekvenser för den som har fått skydd genom att kontakten med myndigheter, bank och kommunala förvaltningar försvåras. Jusek anser att det finns anledning att överväga andra möjligheter ur ett förebyggande perspektiv och särskilt vid abstrakta hotbilder. Detta kan exempelvis vara att införa en ny form av sekretess som kom pletterar nuvarande regelverk. Detta kan innebära att spärrade uppgifter inte får lämnas ut 14

15 från folkbokföringen till andra än myndigheter om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan skada. Ett annat alternativ kan vara att rent generellt begränsa rätten att använda information från folkbokföringen i verksamheter som går ut på att sprida uppgifter om bland annat bostadsadress och födelsedagar. Jusek menar också att det finns behov av att skärpa straffen för hot, våld och annan brottslighet mot rättsväsendets medarbetare. Straffen för dessa brott måste stå i proportion till brottens allvar och omfattning. Så är inte fallet idag. Skärpta straff är en viktig markering om att hot mot demokratin inte accepteras. Blåljusutredningen (SOU 2018:2) har föreslagit dels särskild kriminalisering av angrepp som hindrar viss utryckningsverksamhet, blåljussabotage, dels straffskärpning för våld eller hot mot tjänsteman och en särskild straffskärpningsgrund för brottsliga angrepp mot någon i dennes yrkesutövning. Allt detta är välkommet och bör genomföras. Det förekommer emellertid också att brott begås med syftet att störa eller hämnas för samhällets åtgärder mot framför allt grov och organiserad brottslighet, till exempel sprängningar utanför domstolar och polisstationer. Varken de föreslagna nya regleringarna eller nuvarande lagstiftning om sabotage täcker dessa situationer. För att kunna dömas för sabotage riktat mot rättsväsendet krävs att det handlar om skador på egendom som har avsevärd betydelse för rätts skipningen. Därför behövs också skärpta regler mot brott som riktas mot rätts väsendets institutioner som har till syfte att störa eller hämnas för samhällets åtgärder mot brottslighet. Skärpningen skulle kunna göras genom ett nytt brott vid sidan av blåljussabotage, samhällssabotage, eller att det ska betraktas som en försvårande omständighet vid straffmätning att brottet medvetet riktats mot samhällets rättskipande funktioner. Tonläget i kommunikationen med myndigheter och anställda är ibland oacceptabelt hård. Jusek anser att det finns anledning att införa en reglering som beivrar sådant beteende i kontakt med samhällets institutioner motsvarande den som gäller vid otillbörliga uttalanden i domstol. Regeringen har föreslagit att skyddet mot hot och kränkningar stärks och moderniseras ett ökat skydd för den personliga integriteten. Eftersom förslagen har bäring på grundlag behövs två beslut i riksdagen med ett mellan liggande riksdagsval innan förslaget kan genomföras. Riksdagen har under hösten 2017 fattat det första beslutet. Redan från den 1 januari 2018 gäller dock att olaga integritetsintrång blir ett nytt brott i brottsbalken. Det blir då straffbart att sprida vissa typer av bilder eller andra uppgifter om någon annans privatliv. De förslag som återstår till efter nästa val är tydliggörande och modernisering av straffen för olaga hot, ofredande och förolämpning och att göra fler typer av handlingar straffbara. Jusek välkomnar detta som ett led i att stärka skyddet för våra medlemmar. Men det behövs mer. Medarbetare som utsätts för hot, våld eller trakasserier kan ha behov av stöd i form av exempelvis samtal med psykolog eller läkare. Det är rimligt att varje arbetsplats kan erbjuda detta vid behov. Det är också viktigt att den som varit med om en hotfull eller obehaglig situation rapporterar detta till arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska alltid ge en återkoppling om hur ärendet sedan hanteras och det måste finnas väl fungerande rutiner för detta. Dessa är bara några av de frågor vi vill lyfta och som vi försöker påverka. Mer utförligt beskrivs Juseks förslag till förbättringar för att beivra hot och våld i Juseks rättspolitiska program samt det förvaltningspolitiska programmet som finns att läsa på INGEN SKA BEHÖVA KÄNNA ORO ELLER OTRYGGHET PÅ JOBBET. 15

16 16 ÖK AD SÄKERHET, FÖRSTÄRKT SKYDD OCH FÖRBÄTTRAT STÖD

17 Sammanfattningsvis vill Jusek se ÖKAD SÄKERHET FÖR DEM SOM ARBETAR I MEDBORGARNAS TJÄNST VILKET INNEBÄR: Att säkerhetsarbetet i utsatta offentliga verksamheter ges hög prioritet. Att arbetet mot säkerhetsbrister i offentliga verksamhetslokaler fortsätter. Att sekretess för ritningar av bland annat domstolslokaler införs. Att permanenta säkerhetskontroller införs där det finns behov. Att fler separata samtalsrum finns i domstolarna. Att fler ordningsvakter finns på plats i domstolslokaler och andra verksamheter vid behov. MÅNGA PERSONER ÄR UPPRÖRDA I DEN TYP AV MÅL VI ARBETAR MED. SÄRSKILT VID MUNTLIG FÖRHANDLING BEFINNER MAN SIG I EN UTSATT SITUATION. GENERELL SÄKERHETSKONTROLL SAKNAS I FORM AV TILL EXEMPEL SÄKERHETSBÅGE. ALLMÄNT GARAGE UNDER BYGGNADEN. Anställd vid domstol FÖRSTÄRKT SKYDD AV PERSONUPPGIFTER FÖR DEM SOM ARBETAR I MEDBORGARNAS TJÄNST VILKET INNEBÄR: Ett starkare skydd för personuppgifter. Att alla myndigheter har rutiner för hantering av skyddade personuppgifter och att rutinerna följs upp. Att det införs en ny form av mindre ingripande skydd av personuppgifter i fall då det typiskt sett finns ett skyddsbehov, som medför färre nackdelar för den enskilde. En mer sammanhållen ordning för hot och riskbedömningar samt skyddsåtgärder. DEN GENERELLA TONEN I ENSKILDA PARTERS KOMMUNIKATION MED MYNDIGHETEN HAR BLIVIT HÅRDARE OCH MER HOTFULL. UPPRÖRDHETEN ÖVER EN VISS DOM ELLER VISST BESLUT KANALISERAS I HÖGRE GRAD ÄN TIDIGARE MOT ENSKILDA TJÄNSTEMÄN SOM EMELLANÅT HÄNGS UT PÅ INTERNET MED NAMN OCH ADRESSUPPGIFTER. I INFORMATIONSTEKNOLOGINS TIDEVARV ÄR DET SVÅRT ATT SOM DOMARE VARA ANONYM. Anställd vid domstol 17

18 STÄRKT STRAFFRÄTTSLIGT SKYDD MOT HOT OCH VÅLD VILKET INNEBÄR: Att straffen för hot, våld och annan brottslighet mot myndighetspersoner skärps. Att det införs ytterligare straffrättslig reglering för brott som direkt riktats mot samhällets funktioner för utredning och lagföring av brott eller myndighetsutövning i övrigt. Att det straffrättsliga regelverk som tillämpas på näthat riktat mot offentliganställda ses över och moderniseras. Att det görs otillåtet att muntligen eller skriftligen uttrycka sig kränkande eller otillbörligt i kontakter med myndigheter, på ett sätt som redan gäller i förhållande till domstolar. KÄNNS SOM OM VI SKA TÅLA EN HEL DEL I VÅRT YRKE SOM ARBETSFÖRMEDLARE. ATT TA EMOT SUICIDHOT TAR ENERGI FÖR HUR DET ÄN ÄR MÅSTE MAN INTELLEKTUELLT FÖRHÅLLA SIG TILL EN KÄNSLOMÄSSIGT PÅFRESTANDE SITUATION. Anställd vid Arbetsförmedlingen FÖRBÄTTRAT STÖD TILL MEDARBETARNA VILKET INNEBÄR: Att varje arbetsplats ska ha resurser och rutiner för stöd och andra åtgärder vid hot, våld, trakasserier eller omfattande mediala ifrågasättanden. Att staten som arbetsgivare inom ramen för lojalitetsplikten och ansvaret för arbetsmiljön ger ett väsentligt bättre stöd till anställda som utsatts för angrepp för åtgärder de vidtagit i sitt arbete, både genom ett utvecklat regelverk, villkor, rutiner och ordentliga resurser. Att det ska finnas rutiner för incidentrapportering med återkoppling och att rutinerna ska följas upp. Att det ska finnas rutiner för mediekontakter då en medarbetare är ifrågasatt. Rutinerna ska följas upp. Att det ska finnas en talesperson att hänvisa till då en medarbetare är ifrågasatt. DET FINNS INGA TYDLIGA ARBETSBESKRIVNINGAR OM HUR VI SKA AGERA I OLIKA SITUATIONER. Anställd vid Polismyndigheten 18

19 Om Juseks undersökning UNDERSÖKNINGEN BYGGER på en webbenkät utförd av Exquiro Market Research under perioden november och december Urvalet gjordes på de Jusekmedlemmar med e-postadress som tidigare angett att de är anställda inom rättsväsendets myndigheter (Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kronofogdemyndigheten) samt utvalda övriga myndigheter (Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern) medlemmar besvarade enkäten, varav medlemmar uppgav att de har kontakt med parter, partsföreträdare eller allmänheten, och tillhörde därmed målgruppen. Svarsfrekvensen betraktas som 35 procent, men är svår att bedöma då det är okänt hur många av urvalet som arbetar kvar på berörda myndigheter och hur många som nåtts av utskicket. I denna typ av undersökning finns alltid en risk att personer som utsatts för hot, våld och trakasserier är överrepresenterade. Resultaten har viktats för varje arbetsgivare av tillräcklig storlek med avseende på kön och ålder. Svar från medlemmar på de små myndigheterna Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern särredovisas inte för att undvika risk för identifiering av enskilda. De ingår dock i resultat på totalnivå. 19

20 Jusek är akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhälls vetare. Med nära medlemmar är vi ett av de största förbunden för akademiker. Jusek är medlem i Saco och partipolitiskt obundet. NYBROGATAN 30 BOX 5167, STOCKHOLM JUSEK@JUSEK.SE JUSEK.SE Fotoskrift AB ex Producerad med miljöansvar. Läs mer om vårt arbete med hållbar utveckling på jusek.se/csr