PwC. Den otrygga arbetsplatsen en rapport om hot och våld inom välfärdssektorn

Transkript

1 1 Den otrygga arbetsplatsen en rapport om hot och våld inom välfärdssektorn

2 2 Sammanfattning Det finns ett tydligt lagstadgat arbetsgivaransvar som innebär att risken för anställda att utsättas för hot och våld måste förebyggas, hanteras och följas upp. Vi anser att insatserna bör prioriteras för personalgrupper som har direktkontakt med utövarna, som oftast är elever, brukare, patienter eller deras anhöriga. Vi menar att offentliga arbetsgivare behöver säkerställa följande tre viktiga delar: Implementera ett systematiskt riskanalysarbete där riskanalyserna ska syfta till att öka den förebyggande förmågan samt bidra till utvecklingen av proaktiva och effektiva handlings- och åtgärdsplaner. Öka anmälningsbenägenheten genom att ha enkla avvikelserapporteringssystem, kontinuerligt diskutera acceptans- och toleransnivå på arbetsplatserna samt var tydlig i kommunikationen kring vidtagna åtgärder med den som blivit utsatt. Säkerställ att anställda och chefer har tillräcklig utbildning och kunskap i hur hot- och våldssituationer kan förhindras liksom i hur uppkomna situationer ska hanteras beroende på sammanhang. Detta menar vi är en av de viktigaste åtgärderna för arbetsgivarna att vidta, särskilt med tanke på att vi sett att kunskapen blir svagare ju längre ut i organisationen man kommer. Oavsett yrkesval ska ingen behöva utsättas för hot och våld. Det är allas rättighet att känna sig trygga på arbetsplatsen. Det finns effektiva åtgärder som varken är kostsamma eller påverkar kärnverksamheten negativt. Kunskap och förmåga att hantera hot och våld går hand i hand. Vi måste hjälpas åt att vända den negativa samhällsutvecklingen genom att arbeta målmedvetet i välfärdssektorn med att förändra attityder och säkerställa att alla känner sig trygga på sin arbetsplats. Tillsammans kan vi göra skillnad! Fredrik Birkeland Revisor och rådgivare för offentlig sektor, PwC Lena Salomon Certifierad kommunal revisor och partner, PwC

3 3 Inledning Hot och våld i miljöer som till exempel sjukhus och skolor blir allt vanligare. Dessa offentliga miljöer är även arbetsplats för många människor. I media är bilden tydlig: hot och våld riktat mot anställda inom välfärdssektorn ökar. Såväl lärare, som undersköterskor och busschaufförer vittnar om en tuffare arbetsmiljö. Får aldrig accepteras Även förtroendevalda politiker har senaste tiden berättat om ett hårdare samhällsklimat där hot och trakasserier blir allt vanligare. Det är en illavarslande samhällsutveckling vi ser. Hot och våld riktat mot anställda och politiker får aldrig accepteras eller normaliseras. Alla anställda inom välfärdssektorn ska kunna känna sig trygga på sina arbetsplatser. Ytterst är det en arbetsmiljöfråga vilket innebär att arbetsgivaren har ett stort ansvar i att förebygga, förhindra och motverka hot och våld på arbetsplatsen. Hot och våld är en viktig fråga och vi ser att hela samhället behöver hjälpas åt för att stävja den samhällsutveckling som pågår. Under de senaste åren har vi i rollen som sakkunniga biträden till de förtroendevalda revisorerna i kommuner och regioner genomfört granskningar där vi utrett förekomsten av hot och våld, hur incidenterna hanteras och vilket förebyggande arbete som förekommer. Återkommande brister Resultatet från granskningarna är tydligt. De brister vi ser är oftast återkommande i våra granskningar. I flertalet granskningar har vi skickat ut en enkät till anställda för att få en så tydlig och bra bild som möjligt av granskningsområdet, exempelvis rörande förekomsten av hot och våld på arbetsplatsen. Med denna rapport vill vi dela med oss av vår kunskap och samlade erfarenhet på området. Vi tror att det kan vara ett värdefullt underlag för såväl säkerhetsansvariga i våra kommuner och regioner men även för våra beslutsfattare. Om granskningarna Om vi skulle anmäla alla gånger någon som är påverkad eller upprörd uttalar sig hotfullt mot oss som ambulanspersonal skulle vi få skriva något efter varenda nattpass... -Ur PwC:s enkät Denna rapport bygger på flertalet granskningsrapporter som PwC genomfört under 2017 till 2018 med syfte att kartlägga förekomsten av hot och våld inom välfärdssektorn samt hur kommuner och regioner som arbetsgivare svarar upp gentemot detta. Totalt omfattas sex regioner och åtta kommuner. Enkätundersökningar har genomförts i två av de deltagande regionerna. De som besvarade enkäten arbetar inom hälso- och sjukvården. Totalt besvarade 632 personer enkäten. Resultatet av undersökningarna i denna rapport presenteras på en aggregerad nivå.

4 4 Förekomsten av hot och våld på arbetsplatser inom hälso- och sjukvården Vid myndighetsutövning och situationer där anställda har direktkontakt med exempelvis elever, patienter eller anhöriga föreligger en risk för den anställda att utsättas för hot och våld. Syftet är oftast att påverka medarbetarens beslutsfattande eller kommande agerande i någon riktning. Agerar i affekt Undersökningar visar att den vanligaste utövaren agerar i affekt vilket medför att utsattheten ökar för grupper som i sitt arbete har direktkontakt med de personer som påverkas av besluten. I de flesta fall handlar det om trakasserier och hot om våld. Att hoten om våld faktiskt realiseras och den drabbade utsätts för fysiskt våld är fortfarande ovanligt, men är något som konstateras öka snabbt. Däremot ser vi att andelen som anställda som utsatts för våld senaste 24 månaderna uppgår till alarmerande 23 %. Enkätresultaten från våra undersökningar är tydliga, hot och våld är vanligt förekommande på arbetsplatserna. Av det totala antalet respondenter uppgav nästan fyra av fem anställda (78 %) att hot och våld riktat mot anställda på den egna arbetsplatsen har förekommit en eller flera gånger under det senaste året. Omkring 50 % uppger Jag har blivit utsatt för våld i min yrkesutövning någon gång under de senaste 24 månaderna 12% 11% Hot och våld riktat mot anställda på min arbetsplats har förekommit under det senaste året 6% 5% 1% 15% 34% 45% 71% Ja, flera gånger Ja, en gång Nej, det har jag inte Vet inte/ osäker Vill inte svara Ja, flertalet gånger Ja, enstaka gånger Nej Inte vad jag känner till Ett äldreboende i Gävle tvingas ta hjälp av väktare för att personalen ska kunna genomföra vårdinsatser hos en vårdtagare som vid flera tillfällen uppträtt våldsamt, har tidningen Arbetarskydd tidigare rapporterat. -SvD

5 5 att de själva har blivit utsatta för hot i sin yrkesutövning en eller flera gånger under de senaste 24 månaderna. De som uttalar hoten är främst patienter och anhöriga till patienter/brukare. Enkätundersökningarna visar även att anmälningsbenägenheten är låg. Endast 50 % av respondenterna uppgav att de rapporterade händelsen till arbetsledare eller motsvarande. Anledningen till varför personen ifråga valde att inte rapportera varierar. Som exempel uppgavs att hotet inte ansågs tillräckligt allvarligt (29 %), att rapporteringen sällan leder till någon åtgärd (15 %) och att personen inte ville få någon ytterligare uppmärksamhet kring händelsen (2 %). Hot och våld normaliseras Våra revisionsgranskningar med bl.a djupintervjuer visar att de anställda känner lojalitet mot sina patienter och har hög toleransnivå vad gäller förekomst av hot och våld på arbetsplatsen. Eftersom vissa patienter lider av psykiska problem, missbruk eller demens anser de anställda att hoten och våldet inte är uppsåtligt, vilket påverkar de anställdas anmälningsbenägenhet. På så vis normaliseras förekomsten av hot och våld på arbetsplatserna, vilket är försvårande för att kunna komma åt problematiken. Detta påverkar i sin tur arbetsgivarens förståelse för problema- Jag har blivit utsatt för hot i min yrkesutövning någon gång under de senaste 24 månaderna 15% 5% 34% 46% Rapporterade du hotet/hoten till arbetsledare eller motsvarande? 2% 15% 4% 29% 50% Ja, flera gånger Ja, en gång Nej, det har jag inte Vet inte/ osäker Nej, jag ville inte få ytterligare uppmärksamhet kring händelsen Ja Nej, jag ansåg att den inte var tillräckligt allvarlig Nej, jag anser att det sällan leder till någon åtgärd Vidtogs några åtgärder efter hotet/hoten? 7% 18% 75% Annan orsak Ja, tillräckliga åtgärder Ja, men inte tillräckliga åtgärder Nej, inte vad jag känner till tiken då det troligtvis förekommer ett mörkertal vid inrapporteringen till arbetsgivaren. Vi menar att det är svårt att sätta in effektiva åtgärder om man inte har kännedom om händelserna, i vilka sammanhang de förekommer och vem utövaren är. Om man polisanmäler ett hot eller hot om våld så finns risk för att personen får tag i ens personuppgifter och adress, detta gör att man överväger att inte anmäla. Var finns skyddet för personalen? -Ur PwC:s enkät

6 6 Det förebyggande arbetet måste intensifieras Våra enkätundersökningar och revisionsgranskningar visar också att det förebyggande arbetet behöver intensifieras, exempelvis vad gäller att systematisera riskanalysarbetet i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hot och våld i arbetsmiljön. Vidare ser vi ett behov av att stärka anmälningsbenägenheten vid uppkomna situationer liksom att man på arbetsplatserna kontinuerligt bör föra diskussioner kring acceptans- och toleransnivå. Jag har under de senaste 24 månaderna fått utbildning i hur jag ska hantera våldsamma och/eller hotfulla situationer 4% 18% 5% 73% Ja, flertalet gånger Ja, en gång Nej, det har jag inte Osäker/ vet ej Jag kan inte låsa dörren till mitt rum från insidan. Om en situation skulle kräva skydd vet jag inte var jag skulle ta vägen. -Ur PwC:s enkät Enligt våra enkätundersökningar har endast 22 % av de anställda fått utbildning i hur de ska hantera våldsamma och/ eller hotfulla situationer under de senaste 24 månaderna. Och endast 38 % anger att de instämmer helt eller instämmer till stor del med påståendet att det bedrivs ett aktivt förebyggande arbete för att motverka hot och våld på arbetsplatsen. Jag upplever att det bedrivs ett aktivt förebyggande arbete för att motverka hot och våld bland anställda på min arbetsplats 12% 26% 24% 38% Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer endast till viss del Instämmer inte alls

7 7 Hot, trakasserier och otillåten påverkan 1 mot förtroendevalda är ett angrepp mot demokratin I en del av våra revisionsgranskningar har det även ingått att granska hur kommunerna eller regionerna arbetar med och hanterar de förtroendevaldas situation avseende förekomst av hot och våld. Den offentliga förvaltningen ska präglas av demokrati, rättssäkerhet och effektivitet. Hot och våld riktat mot förtroendevalda samt mot offentliga sammanträden innebär ett allvarligt hot mot dessa grundläggande principer och den demokratiska beslutsprocessen riskerar att störas. Våra revisionsgranskningar visar att det numera är regel snarare än undantag att de förtroendevalda politikerna utsätts för allvarliga hot per mejl och i sociala medier. Det har också framkommit att det ofta saknas handlingsplan eller liknande som beskriver hur dessa incidenter ska förebyggas och hanteras. Våra granskningar visar även att det finns en otydlig roll- och ansvarsfördelning vad gäller skyddet mot otillåten påverkan mot förtroendevalda. Den otydliga roll- och ansvarsfördelningen ser vi beror på att lagstiftningen på området är otydlig, och att det finns olika uppfattningar om vem som ansvarar för att förebygga, motverka och hantera hot, hat och våld mot förtroendevalda i kommuner och regioner. Är det kommuner, regioner, partiet, polisen eller individen själv som bär ansvaret? Denna fråga är viktig att diskutera på nationell nivå, men även på lokal och regional nivå. Även om det inte finns tvingande lagstiftning kring området bör kommuner och regioner arbeta mer med dessa frågor och ta initiativ till ökad 1) Företeelserna trakasserier, hot och våld som riktas mot tjänstemän/förtroendevalda i deras yrkesutövning vars syfte är att på olika sätt påverka myndighetsutövningen i en för utövaren önskad riktning är grunden för det som utgör så kallad otillåten påverkan. Det behöver inte utgöra brott i juridisk mening; det är främst tjänstemannens/ förtroendevalds uppfattning som avgör vad som är otillåtet och olämpligt. Det medför att en händelse betecknas som otillåten påverkan om den drabbade uppfattar att syftet var att påverka tjänsteutövningen. samverkan med andra aktörer såsom de politiska partierna och polisen. Gränsdragningen mellan partiengagemang och uppdrag för kommunen/regionen kan, särskilt i en valrörelse, vara mycket svår att göra. Det är därför viktigt med en nära samverkan mellan landstinget och partierna så att det finns kunskap om respektive arrangemang. Under senare år har det genomförts flera reformer som har stärkt det straffrättsliga skyddet för personer som utövar förtroendeuppdrag, men dessa åtgärder har inte varit tillräckliga för att motverka utvecklingen. Istället ser vi att utsattheten bland förtroendevalda ökar, vilket är ett allvarligt angrepp mot demokratin. Mot bakgrund av detta har regeringen publicerat en lagrådsremiss där lagändringar med straffskärpningar föreslås träda i kraft den 1 januari En straffskärpning i brottsbalken föreslås börja gälla för brott som begås mot förtroendevalda i stat, kommun eller landsting. SKL har tillsammans med regeringen under åren genomfört ett antal utbildningar i ämnet och har även fokuserat på hur kommuner och regioner kan arbeta med förebyggande insatser för att minska utsattheten för förtroendevalda. I relation till detta anser vi att kommunerna och regionerna måste utveckla sitt arbete för de förtroendevalda politikerna, och som arbetsgivare ytterligare intensifiera det förebyggande arbetet när det gäller de anställda inom välfärdssektorn.

8 Vill du veta mer? Kontakta oss idag! Lena Salomon Fredrik Birkeland Helena Richardsson PwC Sverige är marknadsledande inom revision samt skatte- och affärsrådgivning, med medarbetare och 34 kontor runt om i landet. Vårt syfte är att skapa förtroende i samhället och lösa viktiga problem. Våra kunder är såväl globala som svenska företag och organisationer i alla storlekar samt verksamheter inom den offentliga sektorn. Vi vägleder våra kunder och hjälper dem att uppnå sina mål, oavsett vilken fas deras verksamhet befinner sig i. PwC Sverige drivs som en självständig och oberoende juridisk enhet. Vi ingår i det globala nätverket PwC, som har medarbetare i 158 länder. Det ger oss möjlighet att dela kunskaper och erfarenheter globalt och tillsammans utveckla hållbara lösningar för våra kunder. pwc.se 2019 PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. Att mångfaldiga innehållet helt eller delvis är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering etc.