Bert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år

Transkript

1 Slamdisponeringens styrning av metodvalet

2 Presentation Bert Jonsson Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990 Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år Arbetsfält från norra till södra Sverige Slambehandling har varit en av huvuduppgifterna 2

3 Innehåll Inledning Slamhantering i dag Nytt regelverk Metodval Praktiska exempel Slutord 3

4 Inledning Slamproblemet under 30 år, vad har hänt? Tekniken för behandling av slam har utvecklats Marknadsanpassningen av slammet för en hållbar och långsiktig g avsättning har prioriterats lägre De senaste årens arbete med certifiering av slam har öppnat möjligheter 4

5 Inledning Syftet med föredragningen Visa vikten av att inte enbart bestämma en tekniklösning utan istället se hela kedjan t.o.m. avyttring Utgångspunkten för anförandet är utvecklad teknik samt investeringar i som är realistiska för flertalet l t av landets kommuner 5

6 Slamhantering i dag / Regelverk för slamanvändning Kungörelse med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruk, SNFS 1994:2 Slam får spridas med vissa restriktioner Biologisk, termisk eller kemisk behandling, långtidslagring eller annan behandling för att minska hälsoriskerna i samband med användningen 6

7 Slamhantering i dag / kostnader och avsättning (2004) Sla mbehand dlingskost tnad kr/to on Anläggningsjord Deponi Förbränning Jordbruk Salix 7

8 Slamhantering i dag / kostnader och avsättning (2004) kommune er Antal Anläggningsjord Deponi Förbränning Jordbruk Salix 2 8

9 Slamhantering i dag Fokus i dag Energi Optimerad process Organiskt avfall Kostnader Att under de närmsta åren klara slamavsättningen (slamproblemet) genom deponitäckning, inblandning av strukturmaterial för utfyllnader osv. 9

10 Slamhantering i dag Vad är problemen för en mer långsiktig slamavsättning? Det finns ingen avsättning till odlingsmark eller som anläggningsjord osv. Det finns intresse men mottagaren får inte Dålig slamkvalitet, höga metallhalter Ingen organisation för efterbehandling och avyttring Det är billigast att inte göra något 10

11 Nytt regelverk /kommentarer Återföring av växtnäring till jordbruksmark är utgångspunkten P till produktiv mark år 2015 minst 60% P till åkermark år 2015 minst 30% Begränsningar för avyttring av slam som inte uppfyller behandlingsklass A Regler för skogsgödning? Beskattning där fosfor och kväve inte återförs? Kommer långtidslagring accepteras som hygiensieringsmetod? 11

12 Metodval / inledande planering Storskalighet skapar fördelar - Kan samordning ske med kommunens övriga anläggningar? - Hur planerar grannkommunerna? - Hur hanterar närliggande industrier sitt slam? - Hur hanteras det organiska hushållsavfallet? - Hur hanteras fett och storköksavfall? osv. 12

13 Metodval / inledande planering Undersök alternativa former för avsättning och hur det påverkar valet av slambehandlingsmetod Slam som uppfyller behandlingsklass A ger störst handlingsfrihet Var kreativ! Förutsättningarna varierar med det geografiska läget Kan slutbehandling, marknadsföring och logistik vid avyttring ske i kommunal regi? Beräkna slamhanteringskostnaden från uttag ur process till och med avyttring 13

14 Metodval / praktiska exempel Behandlingsklass A Avsättningsområde Jordbruk Grönytor Skogsmark Energiskog Metodval Termofil rötning Kalkbehandling med osläckt kalk Mesofil rötning och termisk torkning 14

15 Metodval / praktiska exempel Behandlingsklass B Avsättningsområde Anläggningsjord Markberedning Metodval Öppen kompostering 15

16 Praktiska exempel / Behandlingsklass A Sunne ARV Metodval Termofil rötning och certifiering Producerad slammängd 1700 ton/år Avsättning Deponitäckning 700 ton Jordbruksmark 1000 ton 16

17 Praktiska exempel / Behandlingsklass A Sunne ARV Goda erfarenheter av termofil rötning Ingen lukt, hög TS-halt, lätt att sprida Certifieringen kräver mycket internt arbete Planeringen viktig, betr. transporter, mellanlagring och spridning Ingen kostnad för lantbrukaren Kostnad för lastning, transport, lagring, spridning och certifiering: 430 kr/ton 17

18 Praktiska exempel / Behandlingsklass A Bodens ARV Metodval Pastörisering, termofil rötning, planerad certifiering Producerad slammängd 1800 ton/år Avsättning Jordtillverkning 1200 ton Jordbruksmark 600 ton 18

19 Praktiska exempel / Behandlingsklass A Bodens ARV 19 Internt slam sambehandlas med matavfall, latrin, fett, gränsmjölk Pastörisering utförs av matavfallet Goda erfarenheter av termofil rötning Lite lukt, tålig för varierande belastningar, hög gasproduktion Certifieringen kommer att ske i närtid Bra intresse från jordbruket Kostnader Enbart transportkostnad för 7 km Ragn-Sells AB sköter avyttring till lantbruket samt tillverkning av anläggningsjord utan kostnad för kommunen

20 Praktiska exempel / Behandlingsklass A Kungsbacka ARV Metodval: Kalkbehandling av bio/kemslam med osläckt kalk, certifiering Producerad slammängd 7400 ton/år Avsättning Jordbruksmark 7400 ton 20

21 Praktiska exempel / Behandlingsklass A Kungsbacka ARV 40-års erfarenhet av kalkbehandling Stort intresse från lantbrukarna Arbetsmiljöfrågorna viktiga, kunskap krävs Teknik som bör utvecklas är främst silohanteringen Framställning av osläckt kalk är energikrävande arbete pågår med att effektivisera processen Kostnad Låg total slambehandlingskostnad räknat på producerad slammängd exkl. kalk: 461 kr/ton 21

22 Praktiska exempel / Behandlingsklass A Bionäring till skogsmark SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) utför praktiska fältförsök i skog med termiskt torkat och pelleterat slam. Försöken har utförts sedan 2001 Under perioden har ca 4000 ton slam tillförts områden i Norrbotten 22

23 Praktiska exempel / Behandlingsklass A Bionäring till skogsmark Bionäringen är ett fullvärdigt gödselmedel för skogsbruk Färre gödseltillfällen kan ske jämfört med konstgödning Ökat upptag av CO2 med Bionäring System för spridning finns utvecklat Grundkrav Pelleterat, torkat slam enligt klass A Certifiering, anpassat för skogsbruk Torksystemen behöver utvecklas till att producera jämnare kvalitet av pellets 23

24 Praktiska exempel / Behandlingsklass B Gällivare ARV Metodval: Öppen kompostering av ej stabiliserat slam med inblandning i av träflis och hästgödsel Producerad slammängd 5000 ton/år Avsatt mängd anläggningsjord ca 7500 ton/år 24

25 Praktiska exempel / Behandlingsklass B Gällivare ARV Hanteringen sker i dag under enkla former i egen regi Processen följer riktlinjerna för klass B Intresset för anläggningsjord är stort, all produktion går till externa företag Arbete pågår med utbyggnad och förbättring av anläggningen Kostnader Mottagarna betalat t för frakt samt kommunens hanteringskostnad t 25

26 Slutord 26 Planering för en långsiktig avsättning bör ingå vid valet av metodval Sätt tid och resurs på att utvärdera tänkbara avsättningsmöjligheter Viktigt att skapa en totalbild över kostnader för olika alternativ Entreprenörsanda är viktigt! Varför skall privata företag driva lönsam avyttring av slam medan kommunen skall betala?

27 Slutord Hygienisering tillsammans med certifiering ger produkten kvalitetsstämpel Förutsättning för en långsiktig avyttring 27