Möjligheter och risker vid samrötning

Transkript

1 RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson

2 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till 100% RISE Nettoomsättning (Mkr) 1100 Antal anställda 1000 Dotterbolag 6 Kunder 9000

3 TEKNIKOMRÅDEN ORGANISATION

4 TEKNIKOMRÅDEN ORGANISATION

5 FORSKNING Främst tillämpad forskning Utvecklas till ett internationellt ledande institut inom energi- och miljöteknik Starka forsknings- och innovationsmiljöer Satsningar på kompetensplattformar Biobränsle från alger Förgasning för tillverkning av flytande och gasformigt biobränsle Nedbrytning av biobränsle i bränslesystem Biogas från rötning SP Biofuels Produktion och användning av biodrivmedel Biobränslens påverkan på material El från rötning eller termokemisk omvandling av biomassa/avfall Metodutveckling kring kemiska analyser av bränslen SP Biofuels Kontakt: Linda.Bafver@sp.se

6 VAD ÄR BIOGÖDSEL? Biogödsel baseras på rena källsorterade avfallsfraktioner som härstammar från livsmedelskedjan (som t.ex. livsmedelsindustriavfall, slakteriavfall, källsorterat matavfall) Inga avloppsfraktioner!!!

7 PRODUCERAD MÄNGD BIOGÖDSEL OCH AVSÄTTNING År 2009 producerades ton biogödsel. Över 97 % återfördes till jordbruket! 10 certifierade biogasanläggningar 2009 producerade ca 80 % av biogödseln

8 VARFÖR CERTIFIERAD BIOGÖDSEL? Certifiering enligt Avfall Sveriges certifieringssystem SPCR 120 Biogödsel Tredjepartskontroll som skapar stort förtroende Förutsättning hos vissa kunder (livsmedelsföretagen) Färre kontroller från SJV-Jordbruksverket Strukturerat miljö- och kvalitetsarbete Får bekräftat att produkten som produceras är av bra kvalitet Bra vid nyanställning

9 SYSTEMKRAV, CERTIFIERAD BIOGÖDSEL Krav på inkommande material Krav på processen (hygienisering!) Krav på slutprodukten Krav på innehållsdeklaration och bruksanvisning

10 Avloppsslam 32 certifierade reningsverk ton avvattnat slam år ton i jordbruket som gödselmedel Producerade mängder och användningsområden Avsättning av avloppsslam i %, 1 % = ton slam. Användningsområde Deponitäckning Anläggningsjord Jordbruk/åker Energiskog/salix 5 3 Skogsmark 2 0 Förbränning 2 1 Övrigt 4 3 Summa 100 % 100 %

11 Varför certifierat avloppsslam? Certifiering enligt Svenskt Vattens certifieringssystem för avloppsslam - REVAQ Arbete mot ständiga förbättringar! Inflödet av Cd - 7 kg under 2009 Tredjepartskontroll som skapar stort förtroende Förutsättning hos vissa kunder (livsmedelsföretagen) Strukturerat miljö- och kvalitetsarbete Får bekräftat att produkten som produceras är av bra kvalitet Bra vid nyanställning

12 SYSTEMKRAV FÖR CERTIFIERAT SLAM - REVAQ Krav på inkommande material uppströmsarbete Krav på processen Krav på slutprodukten hygienisering! Krav på innehållsdeklaration och bruksanvisning Krav på spårbarhet nedströmsarbete Krav på ständiga förbättringar redovisas i en årsrapport

13 BIOGÖDSEL VS AVLOPPSSLAM Certifierad Biogödsel SPCR120 Certifierad Biogödsel SPCR120, Ej ABP-innehåll Biogödsel ej certifierad REVAQ-certifierat avloppsslam Avloppsslam ej certifierad Lagstiftning ABP-förordningen EU-lagstiftning (EG) nr 1774/ huvuddokument (EG) nr 93/2005 handelsdokument (EG) nr 2008/2006 uppdateringar ABP nytt from 4 mars! SJVFS 2009:6 ABP för svenska förhållanden SJVFS 2004:62 (2006:66, 2010:1) Spridningsmängder, P, N SJV 2005:1, Allmänna Råd lagring och spridning av gödsel SNFS 1994:2 (1998:4, 2001:5) metallkrav SNFS 2003:15, Allmänna Råd lagring, rötning mm SNFS (2003:19) Allmänna Råd förtydligande av rengöring EG-direktiv (86/278/EEG) Nytt på gång! SNFS 1994:2 (1998:4, 2001:5) föreskrift om EG-förordn. Metallkrav, P, N tillförsel & gränsvärden åkermark SNFS 1998:899 miljöfarlig verksamhet SNFS 1998:944 metallkrav - försäljning Avfallsförordningen 2001:1063 SNFS 1998:808 Allmänna Råd mellanlagring, rötning, kompostering SJVFS 2004:62 (2006:66, 2010:1) Spridningstid & mängd, P, N SNV rapporten 5214, Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Nytt på gång!? Övriga krav Hygienisering Rena substrat från livsmedelskedjan Sigill kräver redovisning av Cd/P-kvot EU-blomman metallkrav 70 grader, 1 h, 12 mm Alternativ metod mot verifiering Växtpatogener under utredning! Enligt allmänna råd 2003:15 Ofta 70 grader - 34 mg Cd/kg P Analys av 60 spårelement Ständiga förbättringar 70 grader, 1 h, 12 mm Långtidslagring 6 månader, kalkning, termofil rötning, vassbädd Acceptans OK! OK! OK? NJA! NEJ! - -

14 Möjligheter och risker vid samrötning Vid samrötning av ABP-material och avloppsslam ABP-material: kräver hygienisering, normalt före rötkammaren, 70 grader, 1 timme, 12 mm (ABP-förordningen) Alternativ hygienisering är möjligt! Ökad uppehållstid i reaktorn Termofil rötning (temperatur beroende på uppehållstid i reaktorn) Kräver specifik verifiering och ansökan hos Jordbruksverket! Avloppsslam (REVAQ-certifierat): kräver hygienisering normalt efter rötkammaren. Metoder: lagring 6 månader, pastörisering, kalkning, termofil rötning > 2 h (uppehållstid för allt slam) Andra metoder ok om de kan verifieras! Avloppsslam ej certifierat: inget krav på hygienisering i lagstiftning! (hygieniseringsförslag finns i nya slamförordningen)

15 Möjligheter och risker vid samrötning Källsorterat hushållsavfall som samrötas med avloppsfraktioner kan inte bli certifierad enligt SPCR120 biogödsel Certifierad Återvinning Röta vad som rötas kan ökat gasutbyte avsättning av rötrest? Utnyttja befintliga rötkammare på reningsverk ekonomisk vinst avsättning av rötrest? Hur säkerställs avsättning av rötresten? Vilka krav har lantbrukaren på sin produktion? Vilka avsättningsområden finns för rötrest/slam?

16 Waste Refinery: Rätt slam på rätt plats Bakgrund: Idag finns en mängd olika slam med olika kvaliteter. För vissa slam är det lätt att avgöra var de passar bäst medan för andra slam är lämpliga användningsområden mer oklara. I dagsläget saknas en sammanställning över olika slam och deras egenskaper. Nulägesbeskrivning Olika slam och dess egenskaper Parametrar för att bedöma slam Lagstiftning Olika användningsområden Syfte: Ta fram kunskap och verktyg så att avsättning av olika sorters slam kan ske på ett för samhället mer hållbart effektivt sätt m.a.p. miljö, ekonomi och resursanvändning. Vägledning till slamproducenter, slamanvändare och myndigheter så att ett visst slam används på rätt plats utifrån dess innehåll och utifrån vilka krav som ställs för respektive användningsområde. Bedömningsverktyg Karakterisering av slam Kravspecifikationer för användningsmetoder Finansiär: Waste Refinery Partner: Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, LRF, Kretsloppskontoret, Skogsstyrelsen, Stena Metall, Renova, Ragn Sells, Svenskt Vatten, Avfall Sverige, Svenska EnergiAskor, VAK (Avloppskommittén), JTI och SP Kontakt: gunilla.henriksson@sp.se Rätt slam på rätt plats Förslag på användningsområden Rekommendation till vilka slam som inte bör användas inom specifika områden Projektledningsgrupp: Ola Palm, JTI, Kent Davidsson, Anna Sager och Gunilla Henriksson SP