Så här går en REVAQ-besiktning till och vad händer sen? Gunilla Henriksson, SP
|
|
- Lucas Nyberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Så här går en REVAQ-besiktning till och vad händer sen? Gunilla Henriksson, SP
2 Besiktning & Certifiering, så här går det till Ansökan skickas till SP SP tar kontakt med reningsverket samt orderbekräftar Besiktning tredjepartskontroll Ev. avvikelser åtgärdas och redovisas för SP skriftligt eller, SP utför en ombesiktning SP granskar åtgärdade avvikelser Kontroll att avgift till Svenskt Vatten är betald Avtal om fortlöpande kontroll mellan reningsverk och SP upprättas SP utfärdar certifikat samt certifieringsmärke med certifikatsnummer SP publicerar certifierade slamproducenter på SPs hemsida
3 Besiktning innan utfärdat certifikat Vid första besiktningen granskas speciellt följande områden: Policy; fastställd och förankrad! Prioriteringar; utifrån riskbedömning och utifrån analyser av metaller etc. Mål; mätbara, kortsiktiga och långsiktiga, lagom många, etc. Uppströmsarbete: Lista på anslutna A- och B-verksamheter, för A- anläggningar; lista på eventuella PRIO-ämnen samt strategi för åtgärder Handlingsplan aktiviteter där organisation och ansvar framgår, hur rapportering ska ske samt att tillräckliga resurser finns tillgängliga. Att ledningens genomgång där slam behandlats är genomförd (alt. dokumenterade rutiner finns). Nedströmsarbete: spårbarhet och praktisk hantering Kvalitetsmanualen: att nödvändiga rutiner och dokument finns
4 Arbetsgången på ett REVAQ-verk följer REVAQ-snurran REVAQ-snurran = ett så kallat förbättringshjul enligt ISO 14001
5 Områden som genererar flest avvikelser vid besiktning Planering Metaller Kontroll under produktion Oönskade organiska ämnen Praktisk hantering Styrande dok-instruktion Externslam Lakvatten Antal avvikelser för respektive område från alla utförda besiktningar år 2008, både stora och små avvikelser redovisade tillsammans.
6 Minskning av avvikelser från "förbesiktning" till "skarp besiktning" vid fyra olika VA-verk , : a 2: a A B C D Medel
7 Besiktning vid fortlöpande kontroll (from år 2) Fokus i certifieringsarbetet är enligt certifieringsvillkoren kapitel 1.2; Strukturerat arbetssätt Bra praktisk hantering Systematiskt förbättringsarbete Uppfyller krav på bland annat hygienisering Relevant redovisning Dessutom Besiktningarna skall återspegla kundernas synpunkter. Marknaden skall genom certifikatet få en fullgod bild över att arbetet uppfyller de förväntningar man ställer.
8 Kundernas synpunkter! Detta vill kunderna se! Redovisning av kadmiumförbättring Prioritering av övriga metaller Utfasning av organiska oönskade ämnen Med beaktande av marknadens synpunkter och det arbetssätt som beskrivs i certifieringsvillkoren innebär detta att besiktningarna vid fortlöpande kontroll medför utökad inriktning och granskning.
9 Skall-krav vid fortlöpande kontroll 1(2) Detaljerade mål skall vara uppsatta som mätbara mål som skall kunna uppnås på kort sikt, cirka 2 5 år. Arbeten som utförts med avsikt att nå Cd/P-kvot 17, skall ha redovisats vid ledningens genomgång. Arbetena skall omfatta bland annat metallbalans över reningsverket, metallflöden i ledningsnät samt spårning av källor. Fullständiga kemikalielistor för A och B industrier skall ha redovisats. Plan för åtgärder för utfasning av oönskade ämnen skall finnas förankrad.
10 Skall-krav vid fortlöpande kontroll 2(2) PRIO-ämnen, skall finnas listade. Om det ej finns några, anges noll (0). Måluppfyllelse skall vara avrapporterat angående kortsiktiga mål på 2 5 år. Protokoll från ledningens genomgång skall finnas som visar hur avrapportering har skett. Åtgärdsplaner, eller förslag till sådana, skall finnas efter de beslut som tagits vid ledningens genomgång.
11 Skall-krav vid fortlöpande kontroll innebär 1(2) att följande dokument skall kunna uppvisas: Handlingsplan, eller del av handlingsplan, som visar hur arbetet med metaller och kemikalielistor bedrivs. Handlingsplanen skall vara utformad enligt kriteriedokumentet. Rapport över utfört arbete som redovisats vid ledningens genomgång. Redovisning av måluppfyllelse. Protokoll från ledningens genomgång. Bedömning och värdering av utfört arbete skall dokumenteras i protokollet. Förslag till fortsatt arbete baserat på beslut från ledningens genomgång. Kan innebära revidering av handlingsplan.
12 Skall-krav vid fortlöpande kontroll innebär 2(2) också att följande dokumentation skall finnas: Årsrapport Produktblad
13 Även REVAQ-verk vill öka biogasproduktionen Samrötning med organiska material, vad gäller? Biproduktsförordningen 1774/2002 (eller "ABP-förordningen") är tillämplig i sin helhet sedan den 1 maj Animaliska biprodukter är, för att uttrycka det enkelt, allt från djurriket som inte är livsmedel, t.ex. döda djur och biprodukter som inte är avsedda som livsmedel från slaktade djur, samt naturgödsel. Animaliska biprodukter delas in i tre olika kategorier: kategori 1-material, kategori 2-material och kategori 3-material
14 Samrötning med organiska material, vad gäller? Kategori 1-material: bl.a. delar av eller hela djur som innehåller specificerat riskmaterial, SRM, EJ TILLÅTET! Kategori 2-material: kan jämföras med det som före år 2003 kallades för högriskavfall DELVIS TILLÅTET! Följande är undantagna från ABP-förordningen = ok att röta med hygienisering (70 C, 1 h, < 12 mm): Naturgödsel Avskilt mag- och tarminnehåll från mag- och tarmsystemet Mjölk och råmjölk
15 Samrötning med organiska material, vad gäller? Kategori 3-material: kan jämföras med det som före år 2003 kallades för lågriskavfall TILLÅTET! Hushållsmatavfall Restaurangmatavfall Matavfall från livsmedelsaffärer (ej tillåtet med råa köttvaror) Kräver dock hygienisering enligt Metoder för lagring, rötning och kompostering av avfall Naturvårdsverkets Handbok 2003:4 med allmänna råd. Hygieniseringen är en mycket viktig del av processen och en av grundstenarna för förtroendet utåt för certifieringssystemet!
16 Även REVAQ-verk vill öka biogasproduktionen Sammanfattningsvis Vad är tillåtet enligt ABP att röta? Kategori 3 + undantagen från kategori 2-material (naturgödsel, från mag- och tarmsystemet avskilt mag- och tarminnehåll, mjölk och råmjölk). Övrigt ur kategori 2 kan också rötas, men inte inom certifieringssystemet, och dessa material kräver först värmebehandling enligt specifik metod enligt ABP förordningen.
17 Varför certifiering? Tredjepartskontroll som skapar stort förtroende Förutsättning hos vissa kunder (livsmedelsföretagen) Strukturerat miljö- och kvalitetsarbete Får bekräftat att produkten som produceras är av bra kvalitet Bra vid nyanställning
18 Gunilla Henriksson
Möjligheter och risker vid samrötning
RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till
Läs merVanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost
Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost Vad är det för skillnad på rötrest, biogödsel och rötslam? Svar: Rötrest produceras vid en biogasanläggning genom att biologiskt lättnedbrytbara
Läs merCertifiering av avloppsslam
Vad handlar certifieringssystemet om: Certifiering av avloppsslam Henrik Tideström Vad -verken kan göra g för f r att uppnå Riksdagens miljömål samtidigt som -lösningarna ska vara ekonomiskt hållbara h
Läs merVad händer nu inom ReVAQ? Framtidsarbete och kontinuitet. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Vad händer nu inom ReVAQ? Framtidsarbete och kontinuitet En lägesrapport av Annika Ekvall & Matz Sandström SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Dagens föredrag: 1. Manual och certifieringsregler för
Läs merAnimaliska biprodukter. Sofie Gredegård Enheten för foder och hälsa 036-15 62 54 sofie.gredegard@jordbruksverket.se
Animaliska biprodukter Sofie Gredegård Enheten för foder och hälsa 036-15 62 54 sofie.gredegard@jordbruksverket.se Animaliska biprodukter (abp): hela kroppar eller delar från djur produkter med animaliskt
Läs merRötning av animaliska biprodukter
1(6) 2011-09-21 Enheten för foder och hälsa Rötning av animaliska biprodukter En biogasanläggning är en anläggning där material genomgår biologisk nedbrytning under anaeroba förhållanden (d.v.s. utan tillgång
Läs merTJÄNSTESKRIVELSE Motion om uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa miljöledningssystem i vissa kommunala verksamheter 2018
TJÄNSTESKRIVELSE Datum DNR: KS2016/903/06 Sida 2018-02-21 1 (2) Kommunstyrelsen Motion om uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa miljöledningssystem i vissa kommunala verksamheter 2018 KS2016/903/06
Läs merHur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ
Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?
Läs merLakvatten så klarar vi utmaningarna i Revaq
Lakvatten så klarar vi utmaningarna i Revaq Revaq-certifiering och lakvattenfrågor hur ser Revaqs regelverk ut? 7 september 2017 Anders Finnson, Svenskt Vatten Svenskt Vattens vision: Sverige ska ha Friskt
Läs merRevaq/Slamhantering. Bengt Hansson Envisys AB
Revaq/Slamhantering Bengt Hansson Envisys AB Skånes Miljö och Hälsoskyddsförbund 11 april Inledning Revaq/Slamhantering Regelverk/styrande faktorer Situationen i Skåne Vad skiljer de olika systemen Certifiering/kravspecifikation
Läs merAnimaliska Biprodukter
Animaliska Biprodukter Sammanfattning Projektgruppen har arbetat med detta projekt under 2016. Gruppen bestående av livsmedelsinspektörer från kommunerna Eslöv, Höör och Hörby har tillsammans med MERAB
Läs merRötning av animaliska biprodukter
1(6) 2016-10-24 Enheten för CITES, foder och djurprodukter Rötning av animaliska biprodukter Detta dokument beskriver i korthet de krav som ställs vid rötning av animaliska biprodukter. Bakomliggande lagstiftning
Läs mernågot för framtidens lantbrukare?
Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner
Läs merSlamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF
Slamfrågan Möte 7 okt 2009 SpmO Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål Ny lagstiftning på gång viktig milstolpe Slamfrågan komplex LRF & avloppsfraktioner
Läs merProjektrapport: Kontroll av animaliska biprodukter i butiker
Miljöförvaltningen Livsmedelskontrollen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-02-25 Handläggare Helena Storbjörk Windahl Telefon: 08-508 28 908 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2014-03-18 p 17 Projektrapport:
Läs merKvalitetssystem och förutsättningar för ekologisk odling med biogödsel. Katarina Hansson Kvalitetsansvarig, Matavfallsanläggningar
Kvalitetssystem och förutsättningar för ekologisk odling med biogödsel Katarina Hansson Kvalitetsansvarig, Matavfallsanläggningar www.sysav.se Kvalitetsarbete under 20 års tid Marknaden har ställt krav
Läs merAnimaliska biprodukter
Animaliska biprodukter (temadag med Avfall Sverige) 3 feb. 2015 Av Susanne Liljenström (enheten för CITES, foder och djurprodukter) Enheten för CITES, foder och djurprodukter (avdelningen Djurskydd och
Läs merABP. Animaliska biprodukter
ABP Animaliska biprodukter Vad är animaliska biprodukter? Animaliska biprodukter, även kallat ABP, är hela kroppar eller delar av kroppar från djur, produkter av animaliskt ursprung eller andra produkter
Läs merStig Widell. Konsult (arbetat 20 år på SJV) Lantbrukare Pensionär
Stig Widell Konsult (arbetat 20 år på SJV) Lantbrukare Pensionär ABP = Animaliska BiProdukter ett begrepp sedan 2003 då började (EG) nr 1774/2002 (föregångare till (EG) nr 1069/2009) att gälla ABP-lagstiftning
Läs merVägledning för Kommunernas kontroll inom pilotprojekt: Offentlig kontroll av insamling av matavfall kategori 3
2018-02-06 Dnr 6.7.18-1445/2018 Avdelningen för djurskydd och hälsa Vägledning för Kommunernas kontroll inom pilotprojekt: Offentlig kontroll av insamling av matavfall kategori 3 Jordbruksverket 551 82
Läs merAnimaliska biprodukter i butiker. Komma igång med tillsyn Dela erfarenheter Kartläggning av läget
Animaliska biprodukter i butiker Komma igång med tillsyn Dela erfarenheter Kartläggning av läget Varför? VEM deltar? Miljösamverkan Västra Götaland Hallands län Lagstiftning Definition enligt förordningen
Läs merVÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!
VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion till miljö & kvalitetsledningssystemet och beskriver dess uppbyggnad. INTRODUKTION TVS står för TriffiQs
Läs merAnläggning för hantering och lagring av animaliska biprodukter 1 - krav för godkännande samt krav på verksamheten
INFORMATION Detta dokument är en sammanställning av delar ur Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav
Läs merIntern kontroll och riskbedömningar. Strömsunds kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Intern kontroll och riskbedömningar Anneth Nyqvist Mars 2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte och Revisionsfråga... 3 1.3. Kontrollmål
Läs merVälkommen till NMTs miljöledningssystem
Välkommen till NMTs miljöledningssystem Presentationsslingan Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion och handbok till NMTs miljöledningssystem. Här beskrivs ledningssystemets uppbyggnad.
Läs merFÖRELÄGGANDE VID VITE ATT FÖRETAGET SKALL FÖLJA GÄLLANDE LAGSTIFTNING SOM REGLERAR HANTERING AV ANIMALT AVFALL KATEGORI 1
MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN BESLUT DNR 2008-010386-351 SID 1 (4) 2008-10-01 Marc Hess Stadsveterinär 08-508 28 817 lars.thoang@miljo.stockholm.se Fruängens Kött och Fläsk AB Box 5050 121 05 JOHANNESHOV
Läs merJämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator
Jämtlands läns landsting Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen Jonas Pettersson Miljökoordinator Certifiering Första landstinget i Europa att certifieras enligt ISO 14
Läs merP-märkning av byggprodukter
P-märkning av byggprodukter Certifieringsregel CR BBR - Generella regler avseende krav i BBR 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Förord 2 1 Inledning 3 2 Villkor för certifiering 3 2.1 Allmänt
Läs merSubstrat till certifierad biogödsel skall vara rena, källsorterade och biologiskt lättnedbrytbara enligt Tabell 1.
BILAGA 1 version 07 Sid 1 (2) Bilaga 1a Substrat Substrat till certifierad biogödsel skall vara rena, källsorterade och biologiskt lättnedbrytbara enligt Tabell 1. Om en anläggning önskar ta emot ett substrat
Läs merPlanering och uppföljning av kontrollen i livsmedelskedjan
Planering och uppföljning av kontrollen i livsmedelskedjan - kommunernas ansvar med fokus på animaliska biprodukter 2017-10-02 Vikten av att träffa er idag Nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan?
Läs merSvensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016)
Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 25 augusti 2016 www.svenskkvalitetsbas.se 1 INNEHÅLL Inledning... 3 Syfte med standarden... 3 Föreningens
Läs merAnimaliska biprodukter. Sofie Gredegård Enheten för foder och hälsa 036-15 62 54 sofie.gredegard@jordbruksverket.se
Animaliska biprodukter Sofie Gredegård Enheten för foder och hälsa 036-15 62 54 sofie.gredegard@jordbruksverket.se Animaliska biprodukter (abp): hela kroppar eller delar från djur produkter med animaliskt
Läs merFör mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se
Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs
Läs merVAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik
VAD ÄR KVALITET? Verksamhetsförbättring Kvalitetskontroll är allt som görs EFTER Kvalitetsstyrning är allt som görs för att säkra kvaliteten i ett pågående arbete, dvs NU Kvalitetssäkring är allt som görs
Läs merRutin för miljöaspekter, miljömål och handlingsplan
STYRDOKUMENT Dokumenttyp: Rutin Ärendenummer: HIG-STYR 2017/19 Samlingsnr styrdok: HIG-STYR 2016/105 Beslutat av: Annika Johansson Beslutsdatum: 2017-03-09 Reviderad: 2017-03-09 Giltighetstid: Tillsvidare
Läs merAvesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning
Uppföljning av revisionsgranskning Offentlig sektor KPMG AB 2012-10-02 Antal sidor: 6 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Ansvarig styrelse 2 6. Metod
Läs merUtförande av kontroll av ABP Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner
Utförande av kontroll av ABP Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner På den här sidan hittar du information som är tänkt att vara ett stöd i ditt arbete med kontroll av animaliska biprodukter
Läs merUpplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?
Upplägg Utgångspunkt Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar? Vad satsar vi på inom VA-teknik Södra Vad begränsar biogasproduktionen vid
Läs merSPCR 179. RISE Research Institutes of Sweden AB Certification SPCR
SPCR 179 ignature_1 Certifieringsregler för Tillsatsanordningar till taxametrar som omfattas av STAFS 2012:5 RISE Research Institutes of Sweden AB Certification SPCR 179 2019-03-28 2 Abstract These certification
Läs merFör miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD
För miljön, nära dig Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD VA SYD kort presentation Va-lagen, ABVA + Tilläggsbestämmelser VA SYDs uppströmsarbete
Läs merCertifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning
Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning Inledning Detta är en information, utarbetad av SP, som kan användas som hjälpmedel för att sammanställa
Läs merRiktlinjer för internkontroll
Dokumentansvarig Åsa Bejvall, 0485-470 35 asa.bejvall@morbylanga.se RIKTLINJE Beslutande Kommunstyrelsen 259 2018-12-04 1(5) Beteckning Handbok Giltighetstid 2018-12-04 Aktualitetsprövning/revidering senast
Läs merAnsökan om granskning av kvalitetssystem enligt LVFS 2003:11 (för CE märkning av medicintekniska produkter)
Företag (sökande): ansöker om granskning, av, som Anmält organ, enligt Läkemedelsverkets föreskrift LVFS 2003:11, (EG-direktiv 93/42/EEG senast ändrat genom 2007/47/EG2007/47/EG), enligt nedan Granskning
Läs merVattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och?
Vattenstämman 14 maj 10.30-12.00 Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och? Linda Gårdstam, Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets Regeringsuppdrag fosfor, (20 minuter) Anders Finnson,
Läs merFRÅGOR OM ABP LAGSTIFTNINGEN
FRÅGOR OM ABP LAGSTIFTNINGEN DEFINITIONER Vad skiljer definitionsmässigt en slutanvändare från en användare och de i sin tur från en naturgödselanvändare? DEFINITIONER Vad är en mellanhanteringsanläggning/
Läs merMiljöledningssystem Sammanfattande punkter
Miljöledningssystem Sammanfattande punkter 2017-06-12 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-12 1 1. Miljöutredning Definiera och beskriv verksamhetens omfattning med hänsyn till
Läs merBiogasanläggning och komposteringsanläggning krav för godkännande samt krav på verksamheten
INFORMATION Detta dokument är en sammanställning av delar ur Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav
Läs merSvenska kyrkans miljödiplomering Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg
Svenska kyrkans miljödiplomering Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg Hanna Hermansson, miljö- och fastighetsingenjör Syftet med miljödiplomeringen Systematiskt, strukturerat arbetssätt Ständig förbättring
Läs merRiktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem
Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning
Läs merSamma krav gäller som för ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom
Läs merMiljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter
Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter EU - Näringslivet - Miljön 2005-01-26 (uppdaterad 2005-04-14) ENVIVE AB Pia M Berglund-Lundström www.envive.se Övergång till ISO 14001:2004 Förberedelsetid
Läs merSå hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam
Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam Tillsammans för världens mest hållbara stad Avloppsslam en viktig resurs som innehåller många växtnäringsämnen När man renar avloppsvatten från samhället
Läs merUppföljande revision 2007 - 2 Revisionens resultat och rekommendation till certifieringsinstansen Totalt noterades 4 mindre avvikelser.
1 Revisionsfakta Aktivitet Uppföljande revision Omfattning av denna revision samt avsteg från planeringen Dokument som utgör underlag för revisionen (handbok/manual) Revision i enlighet med planering (bekräftelse/revisionsplan)
Läs merRegeringsuppdrag om återföring av fosfor
Regeringsuppdrag om återföring av fosfor 3 maj 2013 Ulrika Gunnesby 1 Uppdraget: Naturvårdsverket ska föreslå de författningskrav avseende kvalitet för att möjliggöra spridning av olika fraktioner såsom
Läs merIP NÖT GRUNDCERTIFIERING
IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP NÖT GRUNDCERTIFIERING Standard för kvalitetssäkrad nötproduktion. LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör Sigill
Läs merRegler för certifieringssystemet
Regler för certifieringssystemet Utgåva 3.2 2015-05-01 1 Innehållsförteckning Förord 4 Certifieringsregler 5 1. Inledning 5 1.1 Allmänt om certifiering 5 1.2 Certifiering 5 1.3 Definitioner 6 2. Certifieringsprocessen
Läs merKravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15
Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...
Läs merHur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar?
Kvalitetssäkring Hur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar? Inte ovanligt att: Olika lab rapporterar olika resultat (från exakt samma prov!) Olika analystekniker
Läs merVäxjö väljer termisk hydrolys varför och hur?
Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk
Läs merCertifieringssystem för återföring av växtnäring med avloppsfraktioner
Svenskt Vatten Anders Finnson Box 47607 117 94 Stockholm Certifieringssystem för återföring av växtnäring med avloppsfraktioner Hushållningssällskapens Förbund har getts möjlighet och lämna synpunkter
Läs merDe 77 frågorna för systematisk egendeklaration av socialt ansvarstagande enligt svensk specifikation SIS-SP 2:2015
De 77 frågorna för systematisk egendeklaration av socialt ansvarstagande enligt svensk specifikation SIS-SP 2:2015 Dokument upprättat av Staffan Söderberg, AMAP Sustainability www.amap.se 2018-03-28 SIS-SP
Läs merBilaga A Checklista vid leverantörsbedömning SIDA 1AV 11
ENHET: DATUM: Bilaga A REVISOR: SIGNATUR: SIDA 1AV 11 Kvalitet: Frågorna nedan grundar sig på kraven i SS-EN ISO 9001:2000. OBS! Stickprov. AVSER FRÅGOR OK ANM. KOMMENTARER KAPITEL 4.1 Finns organisationens
Läs merKällsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll
IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.
Läs merEnergi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)
Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54) Sötåsens Biogasdag den 7 november 2013 Gunilla Henriksson SP Energiteknik, avfallsgruppen Energi-
Läs merTidaholms kommun. Miljö- och byggnadsnämnden
Tidaholms kommun Miljö- och byggnadsnämnden Uppföljande granskning nr 2 avseende miljöoch byggnadsnämndens styrning och ledning av verksamheten med avseende på miljötillsyn och livsmedelskontroll på uppdrag
Läs merSvenskt Kötts utvecklade kriterier för märkesanvändare
Svenskt Kötts utvecklade kriterier för märkesanvändare 1. Introduktion Denna avtalsbilaga reglerar former för verifiering av att villkor följs som gäller för företag som ingått avtal med Svenskt Kött kring
Läs merLagen om Energikartläggning i stora företag
Lagen om Energikartläggning i stora företag Anders Pousette Workshop: Energikartläggning i industriföretagrapportering 2016-10-04 EKL Bakgrund Vem berörs av lagen om energikartläggning i stora företag?
Läs merRevisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den
Revisionsregler för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den 2018-10-04 1 Allmänna bestämmelser... 3 2 Revisorernas ansvar och agerande... 3 3 Genomförande av revision...
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och
Läs merHofors kommun. Intern kontroll. Revisionsrapport. KPMG AB Mars 2011 Antal sidor: 10
Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 10 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 3 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier 4 6. Ansvarig styrelse/nämnd 4 7. Metod 4 8. Projektorganisation 4
Läs merCertifiering av kedjor
Certifiering av kedjor Regler för ber Bokföring KONTROLLMATERIAL Reglerna för certifiering av kedjor ska du tillämpa tillsammans med reglerna för Butik, kapitel 14, eller reglerna för Restauranger och
Läs merRapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092. Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120
Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092 Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120 FÖRORD På uppdrag av Avfall Sverige, systemägare till certifieringssystemet Certifierad
Läs merCertifieringsregler för biogödsel SPCR 120
Certifieringsregler för biogödsel SPCR 120 SP Sveriges Tekniska Forskninginstiut SP Technical Research Institute of Sweden Certifiering SPCR 120 - Version Maj 2010 2 Abstract Certification rules for digestate
Läs merRISE Research Institutes of Sweden Division Certification Enhet Certifiering
CERTIFIERING ENLIGT ISO 13485 Division Certification Enhet Certifiering KONTAKTUPPGIFTER Karin Andresen Revisionsledare / Senior rådgivare Karin.andresen@kandadvise.se Telefon: 0761 15 61 68 Division Certification
Läs merIntern styrning och kontroll
Intern styrning och kontroll Reglemente och tillämpningsanvisningar Fastställs av regionfullmäktige 2015-06-17 Reglemente intern styrning och kontroll med Sida 1 av 6 Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Region
Läs merREGLEMENTE INTERN KONTROLL
REGLEMENTE INTERN KONTROLL Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet
Läs merAnvändning av slam från kommunala reningsverk
Användning av slam från kommunala reningsverk Knutpunkten för utbildningar inom De svenska reningsverken producerar ca. 1 miljon ton slam per år - 70 kg per ansluten person och år Viktigt med rätt slam
Läs merINTERN STYRNING OCH KONTROLL. - Resultat av en webbenkät genomförd på uppdrag av kommunens revisorer
www.pwc.se Revisionsrapport INTERN STYRNING OCH KONTROLL Hans Axelsson Göran Persson- Lingman Juni 2016 KULTUR OCH FRITIDSNÄMNDEN LIDKÖPINGS KOMMUN - Resultat av en webbenkät genomförd på uppdrag av kommunens
Läs merSvenskt Vatten KVALITETSRUTIN A&M REVAQ 01 Fastställd Beslutsordning för REVAQ. Styrelsen - fastställer mål och inriktning för REVAQ
1 Svenskt Vatten KVALITETSRUTIN A&M REVAQ 01 Fastställd 2017-09-29 Fastställare: VD/AL Reviderad Ansvarig: AFI Beslutsordning för REVAQ Styrelsen - fastställer mål och inriktning för REVAQ VD - fastställer
Läs merÄldres behov i centrum. Erik Wessman
Äldres behov i centrum Erik Wessman Behovsinriktat arbetssätt Äldres behov i centrum systematiskt arbetssätt Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Äldres behov i centrum 2 Det ska bli bättre
Läs merAnsökan om granskning av kvalitetssystem enligt LVFS 2003:11 (för CE märkning av medicintekniska produkter)
Företag (sökande): ansöker om granskning, av, som Anmält organ, enligt Läkemedelsverkets föreskrift LVFS 2003:11, (EG-direktiv 93/42/EEG senast ändrat genom 2007/47/EG2007/47/EG), enligt nedan Signerad
Läs merSvensk Kvalitetsbas kravstandard (2:2019) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter. Antagen den 15 maj 2019
Svensk Kvalitetsbas kravstandard (2:2019) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 15 maj 2019 www.svenskkvalitetsbas.se 1 INNEHÅLL INLEDNING... 3 Syfte med standarden... 3 Föreningens ska
Läs merProdukter av animaliskt ursprung [8521]
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:84) om befattning med animaliska biprodukter och införsel av andra produkter, utom livsmedel, som kan sprida smittsamma sjukdomar till djur Anm. Förordningsrubriken
Läs merTrycksår - handlingsplan
Nationella satsningen för ökad patientsäkerhet, indikator 4, 2013 Handlingsplan med mål och förbättringsarbete för att minska andelen trycksår inom Norrbottens läns landsting (NLL). Handlingsplan: NLL;s
Läs merGöteborg Energi AB. Självdeklaration 2012 Verifiering av inköpsprocessen Utförd av Deloitte. 18 december 2012
Göteborg Energi AB Självdeklaration 2012 Verifiering av inköpsprocessen Utförd av Deloitte 18 december 2012 1 Sammanfattning Med start hösten 2010 har Deloitte, Ernst & Young och PwC på uppdrag av Göteborgs
Läs merCertifierad återvinning av biogödsel och kompost,
Certifierad återvinning av biogödsel och kompost, SPCR 120 och SPCR 152 Vägledning November 2012 ISSN 1103-4092 Förord Skriften togs fram i början av 2000-talet i samband med sjösättningen av certifieringssystemet
Läs merEMAS Easy. Miljöledningssystem för små och medelstora företag
EMAS Easy Miljöledningssystem för små och medelstora företag metod som förenklar införandet av miljöledningssystem för små företag miljöstyrningsrådets uppdrag sanktionerade avgifter Emas - EU:s verktyg
Läs mer2016 CERTIFIERINGSREGLER FÖR KOMPOST SPCR 152
2016 CERTIFIERINGSREGLER FÖR KOMPOST SPCR 152 Abstract Certification rules for compost from biowaste by the quality assurance system of Swedish Waste Management After permission from the Technical Research
Läs mermakes it easier, faster and more fun! www.viqma.se
makes it easier, faster and more fun! www.viqma.se VIQMA System - Komplett Ledningssystem på webben I VIQMA System finns 12 moduler. De samverkar och skapar en röd tråd i systemet. På så sätt bildar de
Läs merINTERN STYRNING OCH KONTROLL KOMMUNSTYRELSEN LIDKÖPINGS KOMMUN. - Resultat av en webbenkät genomförd på uppdrag av kommunens revisorer
www.pwc.se Revisionsrapport INTERN STYRNING OCH KONTROLL Hans Axelsson Göran Persson- Lingman Juni 2016 KOMMUNSTYRELSEN LIDKÖPINGS KOMMUN - Resultat av en webbenkät genomförd på uppdrag av kommunens revisorer
Läs merRegler för certifiering av brunnsborrningsföretag Kravdokument
Regler för certifiering av brunnsborrningsföretag Kravdokument Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Omfattning... 1 2.1 Allmänna krav... 1 3 Krav på ledningssystem för kvalitet och miljö... 2 4 Märkning...
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Läs merVeroma Omsorgs kvalitetsberättelse
Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Enhetens namn: Veroma Omsorg VD: Veronica Forsberg-Meurling Enhetschefens namn: Eva Torgestad/ Veronica Forsberg-Meurling Telefonnummer till enheten: 0705850067 E-post
Läs merPolicy. Policy för informationssäkerhet och personuppgiftshantering i Herrljunga kommun DIARIENUMMER: KS 47/2018 FASTSTÄLLD: VERSION: 1
DIARIENUMMER: KS 47/2018 FASTSTÄLLD: 2018-04-10 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: GILTIG TILL: DOKUMENTANSVAR: Tills vidare Fullmäktige Policy Policy för informationssäkerhet och personuppgiftshantering i
Läs merKrav Svensk Kvalitetsbas 1:2016 ISO 9 001:2015 Sammanfattning av hur motsvarar kraven i SKB kraven i ISO Ledarskap, ansvar och delaktighet
Jämförelse mellan kvalitetsledningssystemen Svensk Kvalitetsbas och ISO 9001 Sammanfattning av jämförelse + eventuell bild Likvärdigt i SKB Liknande i SKB Andra krav i SKB Krav Svensk Kvalitetsbas 1:2016
Läs merHandläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund
Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning
28.2.2019 L 61/5 BILAGA I Bilaga IX till förordning (EG) nr 999/2001 ska ändras på följande sätt: 1. I kapitel B ska i) avsnitt A led b inledningsfrasen ersättas med följande: b) Djuren har identifierats
Läs merTrumkompostering lönsamhet i avfallet
Den första godkända komposteringslösningen på svenska marknaden. enl. Jordbruksverket 2009* Trumkompostering lönsamhet i avfallet www.ecsab.com *Rölundaanläggningen är godkänd av Jordbruksverket för kompostering
Läs merREDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015
REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s
Läs merSvensk Miljöbas kravstandard (3:2013)
Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...
Läs mer