Slam, en fråga man inte kan skita i! Aktuell avfallspolitik, Skellefteå Ulrika Olofsson

Transkript

1 Slam, en fråga man inte kan skita i! Aktuell avfallspolitik, Skellefteå Ulrika Olofsson

2 Upplägg Svensk avfallshantering (1950 ) Allmänt om slam Slamvolymer Avloppsslam Växtnäring från avlopp Slamdebatt Kretslopp av fosfor från avlopp Slamstrategi och slamhantering Naturvårdsverkets fosforutredningen Fosforutvinning AshDec EasyMining

3 Svensk avfallshantering En tillbakablick Årtionde Huvudfrågor Sanitära problem Avlopp Avfall Luft Kretslopp Energi Storskaliga lösningar Hälsoproblem Farligt avfall Deponiavveckling

4 Utveckling av svensk avloppsvattenrening 1911: 1:a ARV med biologisk rening (Skara) biobäddar 1942: 1:a svenska aktivslamanläggningen (Kristianstad) Avloppsvattenrening i tätorterna 50 % kväveavskiljning % av tätortsbefolkningen biologisk-kemisk rening ⅓ - ingen rening ⅓ - biologisk rening ⅓ - slamavskiljning 90 % biologisk-kemisk rening

5 Allmänt om slam

6 Definitioner Enligt Nationalencyklopedin är slam (kort version): Klibbig, slemaktig blandning av vatten och finkornigt material, halvflytande till plastisk. Slam kan även vara ett löst sediment bestående av ler eller silt och vatten. Slam kan också bildas vid olika tekniska processer, t.ex. vid rening av avloppsvatten. Enligt Naturvårdsverket är avloppsslam (SNFS 1994:2): Slam från avloppsreningsverk, flerkammarbrunnar eller liknande anordningar som behandlar avloppsvatten från hushåll eller tätorter, eller från andra reningsverk som behandlar avloppsvatten med liknande sammansättning.

7 Norrbotten - Slamvolymer ARV-slam Sverige: ca ton TS/år Invånare: (2013) ARV-slam: ton TS (2012) ( pers., 7/14, anläggningsjord) Enskilda avlopp: ton (2012, 5/14) Slamlaguner blandas/komposteras Behandlas igen i ARV slam Anläggningsjord eller sluttäckning

8 Västerbotten - Slamvolymer ARV-slam Sverige: ca ton TS/år Invånare: ARV-slam: ton TS ( pers., 6/15, sluttäckning deponier) Enskilda avlopp: ton (6/15) Slamlaguner blandas/komposteras Behandlas igen i ARV slam Anläggningsjord eller sluttäckning

9 Avloppsslam En viktig fosforkälla Potential som gödslings- och jordförbättringsmedel Innehåller mikronäringsämnen, mullbildande material, kväve (N), kalium (K), svavel (S) och fosfor (P) Mull: 450 g/kg TS (10 kg/pers./år) N: 45 g/kg TS (1 kg/pers./år) P : 30 g/kg TS (0,65 kg/pers./år) Energiinnehåll 7 kwh/kg TS (135 kwh/pers./år) 3 kwh/kg TS efter rötning (60 kwh/pers./år) 95 % av inkommande P till ARV avskiljs till slammet

10 1866: 1:a avloppsplanen Växtnäring från avlopp Avfallet från avlopp & hushåll = värdefull växtnäring Smutsguld 1973: Socialstyrelsen - Anvisningar ang. hygienisk hantering Debatt om tungmetaller och andra föroreningar började under 70-talet 1987: NV - Allmänna råd om hantering och användning av avloppsslam 1988: LRF - 1:a slamstoppet 1990: Regeringsuppdrag - Renare slam (1992) 1991: NV antog en policy för anslutning till kommunala reningsverk 1994: NV, LRF, VAV (numera Svenskt Vatten) - Slamöverenskommelsen om kvalitetssäkring vid användning av slam i jordbruket 1999: LRF - Slamstopp igen

11 Växtnäring från avlopp (forts.) 2001: Regeringsuppdrag - Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp (2002) 2002: Utvecklingsprojektet Revaq startas 2005: Förbud mot deponering av organiskt material 2008: Certifieringssystemet Revaq - standard ägd av Svenskt Vatten 2008: Regeringsuppdrag - revidera Aktionsplanen (2010) 2012: Regeringen antar inte en slamförordning enligt NVs förslag 2012: Regeringsuppdrag - Hållbar återföring av fosfor (2013) inkl. deluppdrag om investeringsstöd och finansieringsförslag Remisstid t.o.m. 31 mars fortsättning följer

12 Slamdebatt Kretslopp av fosfor från avlopp Slamstrategi och slamhantering

13 Fosfor Världens livsmedelsförsörjning är beroende av fosfor Peak fosfor ändlig resurs ( år?) Jordens fosfortillgångar: Mindre andel apatit med lågt Cd-innehåll (ca 10 mg Cd/kg P) Majoriteten (90 %) utgörs av sedimentära bergarter med högt Cdinnehåll (100 mg Cd/kg P eller högre) Exempel på andra fosforkällor Avloppsslam, medelvärde (2012) 29 mg Cd/kg P Biogödsel, ca 37 mg/kg P Löst fosfor kan återvinnas Att bättre ta tillvara fosfor i avfall minskad import, minskad miljöbelastning i sjöar och hav

14 Aftonbladet Metro

15 Slamhantering och slamstrategi Förr - kvittblivning av avfallet (slammet) Nu - ökad insikt om hållbarhetsfrågor och resurshantering samt deponiförbud (SFS 2001:512) Intressenter T.ex. jordbruket, energisektorn Utnyttja växtnäringen som gödsel Innehåller metaller/oönskade organiska ämnen/läkemedel/etc. Acceptans för slamgödsel krävs Krav på slamkvalitén Kemikaliefritt så att inga negativa effekter kan uppstå ens vid långvarig slamgödsling Hygieniserat slam Utvinna fosfor ur slammet

16 Svenskt Vattens rapport M 137 Förutsättningar, mål, policys och lagar Miljömålen Avfallshierarkin EU-direktiv Fakta Slammängder, energi- och näringsinnehåll Slambehandlingsteknik Energifrågor och hygienisering Användningsområden Mars 2013 Viktigt att tänka på vid utformning av en slamstrategi

17 Användningsområden (utöver fosforutvinning) Alternativ där näringsämnena tillvaratas: Växtnäring i jordbruk och vid odling av energigrödor Skogsgödsling Markåterställning Inarbetning Certifierad anläggningsjord Andra jordprodukter och kompost Gödselprodukter Alternativ där näringsämnena inte tillvaratas: Sluttäckning av avfallsdeponier Samförbränning med avfall Samförbränning med biobränslen Separat slamförbränning Samspel mellan stad och land

18 Slamanvändning i dag 100 År Annat Jordtillverkning Deponi Deponitäckning Jordbruk Jordbruk REVAQ 0 Sverige Slam 2012 Källa: SCB Danmark, England och Frankrike använder % av sitt slam i jordbruket EU: 45 % (totalt producerat slam: 11 miljoner ton TS/år) Sverige: 25 % (totalt producerat slam: 0,2 miljoner ton TS/år)

19 Naturvårdsverkets rapport Framtida utmaningar Redovisades 5 september 2013 Ute på remiss t.o.m. 31 mars 2014

20 Regeringsuppdraget om hållbar återföring av fosfor Naturvårdsverket har Kartlagt fosforresurser och innehållet av oönskade ämnen i olika fosforkällor Gjort en bedömning av potentialen för hållbar återföring av fosfor Tagit fram förslag till författning Tagit fram förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor Tagit fram ett förslag på investeringsstöd för teknikutveckling för hållbar återföring av fosfor (deluppdrag)

21 Regeringsuppdraget om hållbar återföring av fosfor Utgångspunkt för arbetet Generationsmålets strecksats om resurseffektiva kretslopp, så långt som möjligt fria från farliga ämnen Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö har betonats av regeringen Naturvårdsverket betonar att Utredningen är bara ett steg på vägen För att komma till rätta med problemen på lång sikt krävs andra åtgärder än på avfalls- och avloppsidan Användningen i samhället av de ämnen som riskerar att leda till negativa miljö- och hälsoeffekter måste begränsas

22 Naturvårdsverkets förslag Förslag till etappmål Kretsloppen av växtnäringsämnen ska vara resurseffektiva och så långt som möjligt fria från oönskade ämnen Tillförsel och bortförsel av växtnäringsämnen bör balansera i skog och jordbruk Avloppssystemen bör utvecklas så att en hållbar återföring av växtnäringsämnen underlättas

23 Förslag till etappmål (forts.) Senast år 2018 kommer: Minst 40 % av fosforn och 10 % av kvävet i avlopp tas tillvara och återföras som växtnäring till åkermark utan att detta medför en exponering för föroreningar som riskerar att vara skadlig för människor eller miljö Minst 50 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 % behandlas, så att även energi tas tillvara (Redan beslutat av regeringen)

24 Författningsförslaget Förebyggande åtgärder (Uppströmsarbete) Plan ska upprättas som beskriver förebyggande åtgärder som vidtas i syfte att minimera förekomsten av metaller, organiska ämnen och andra icke önskvärda föroreningar Ska ge kunskap om varifrån föroreningarna kommer, hur förändringar kan upptäckas och förekomst minskas Förslaget ska införas 1 januari 2016 för de större ARV (> pe) och som producerar slam som avses användas på åkermark 1 januari 2018 för ARV som producerar slam som avses användas på åkermark 1 januari 2020 för övriga tillståndspliktiga ARV (> pe) 1 januari 2017 för anläggningar för biologisk behandling

25 Författningsförslaget Hygieniseringsmetoder Gäller avloppsfraktioner Användas, saluhållas eller överlåtas Var för sig ELLER i blandningar Åkermark, skogsmark eller annan mark Godkända metoder? Det behövs en tydlig och förutsägbar process för godkännande och validering av godkänd hygieniseringsmetod Detta saknas i förslaget, viktigt att få besked!

26 Författningsförslaget Innehåll av metaller i fraktioner

27 Författningsförslaget Innehåll av organiska ämnen i avloppsfraktioner Gäller bara avloppsfraktioner!

28 Sammanfattning Sluta kretsloppet vad gäller fosfor NV föreslår etappmål Oönskade ämnen i avloppet NV föreslår att ARV ska ansvara för att miljögifter hamnar i avloppsvattnet (krav på uppströmsarbete) Skärpa kraven på t.ex. Cd, Cu, Cr, Ag och Zn i slam Reglering av långlivade organiska ämnen (PFOS, dioxiner, klorparaffiner, PCB och PBDE) Hygieniseringskrav för användning av avloppsslam Investeringsstöd för teknikutveckling NV föreslår även en finansieringslösning

29 Avloppsslam Åkermark Konsekvenser Avsättning Betydligt skärpta gränsvärden Hygienisering krävs Anläggningsjord Begränsning av inblandad mängd (max 20 % avloppsfraktioner) Hygienisering kan krävas beroende på användning Andelen till förbränning kommer att öka Biogödsel Problem att ge full giva

30 Fosforutvinning Alternativa metoder för att ta tillvara fosfor

31 AshDec-metoden Monoförbränning följt av fosforutvinning Monoförbränning av torkat slam AshDec - Termokemisk metod (1 000 C) Slamaskan upphettas tillsammans med kalcium- eller magnesiumklorid kalcium- eller magnesiumfosfat uppgradering mineralgödsel Pilotanläggning i Österrike Organiska ämnen och läkemedelsrester destrueras Lågt innehåll av metaller Inte tillämpbar för samförbränning av slam och avfall (ger för högt innehåll av oönskade metaller)

32 EasyMining- metoden Samförbränning följt av fosforutvinning Samförbränning av rötslam och återvunnen träflis Upplösning av slamaskan med syra Vätskeextraktion och kemisk fällning vattenlöslig ammoniumfosfat mineralgödsel Utvecklad teknik för utvinning av fosfor ur t.ex. apatit, askor, etc. Organiska ämnen och läkemedelsrester destrueras Lågt innehåll av metaller

33 Regional samverkan Slamhanteringsfrågan regionalt problem? Kan regional samverkan leda till framtida idéer och samarbetskonstellationer? TACK för visat intresse!

34

35 Annan mark Grönytor där människor normalt sett vistas och som inte utgör tomtmark, såsom parker, idrottsplatser, golfbanor och trädgårdar Skogsmark Detsamma som i 2 skogsvårdslagen (1979:429), inklusive träd- och buskmark Åkermark Författningsförslaget - Definitioner Mark som är lämplig att plöja och som kan användas till växtodling eller bete

36 Författningsförslaget - Definitioner Avloppsfraktioner Slam från avloppsreningsverk, slamavskiljare eller liknande anordningar som behandlar avloppsvatten från hushåll eller från andra reningsverk som behandlar avloppsvatten med en liknande sammansättning samt klosettvatten, fekalier eller urin. Begreppet omfattar även de ingående delarna i behandlad form Biogödsel och kompost Rötrester eller kompost från en anläggning för biologisk behandling som omfattas av ett tillstånd eller en anmälan enligt miljöprövningsförordningen (2013:251)

37 Författningsförslaget Tillämpningsområden Författningsförslaget gäller INTE Avloppsfraktioner från enskilda hushåll som varken överlåts eller saluhålls Biogödsel/kompost om stallgödsel mer än 80 % våtvikt

38 Författningsförslaget Innehållsdeklaration Innehållsdeklaration ska åtfölja fraktioner Ansvarig är Producent av avloppsfraktion eller biogödsel/kompost Annan som saluför eller överlåter rena fraktioner eller blandningar Ska innehålla Ursprung, hygieniserande behandling, ingående beståndsdelar samt ev. blandningsförhållanden, egenskaper före blandning, halter önskade och oönskade ämnen

39 Författningsförslaget Information, anteckningar och rapportering Den som avser använda, åkermark eller annan mark, ska två veckor innan spridning informera tillsynsmyndighet Producenter för alla fraktioner som ska användas på alla marktyper ska föra anteckningar Användarens namn och adress Plats där fraktion används De mängder som avses användas Om annan än producent saluför eller överlåter ansvarar denne

40 Författningsförslaget Innehåll av metaller i mark * I Jämtlands, Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västernorrlands och Västmanlands län får halten av zink i åkermark uppgå till 150 mg/kg TS.

41 Författningsförslaget Tillförsel av metaller till mark * Sju års giva ** I genomsnitt per år för ett obestämt antal år *** I åkermark med en kopparhalt om mindre än 7 mg/kg TS tillåts högst 600 g/ha och år

42 Författningsförslaget Tillförsel av oönskade ämnen till mark Åkermarken får inte tillföras mer än Totalfosfor: 22 kg/ha och år (max 110 kg/tillfälle, 5-års giva) Ammoniumkväve: 150 kg/ha och år (flera tillfällen på ett år) Blandningar som till någon del består av avloppsfraktioner och som ska användas på annan mark max 20 volymsprocent avloppsfraktion.

43 Investeringsstöd Naturvårdsverkets förslag på investeringsstöd Finansiering skatt på mineralgödsel (s.k. fosforskatt) 5 kr/kg P vid innehåll av högst 5 mg Cd/kg P 15 kr/kg P vid innehåll som överstiger 5 mg Cd/kg P Riktat styrmedel Mångfald av tekniker för olika P-innehållande fraktioner Utveckla ny teknik Prova idéer i större skala Effektivisera och utveckla befintlig teknik Utveckling av hållbar återföring av fosfor i kretslopp