Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens

Transkript

1 Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens

2 Nya avfall att ta hand om Urinsortering Klosettvattensortering Minireningsverk Kemisk fällning P-Filter

3 Vad innehåller avlopp från hushåll? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kväve Fosfor Kalium Flöde Spolvatten från toalett Badvatten Disk- och Tvättvatten BDT-vatten Fekalier Urin Växtnäring Smittämnen Syreförbrukande ämnen Miljöskadliga ämnen

4 Hantering på fastigheten Urinsortering Skötsel av toaletten regelbunden rensning av rör Tank för fastigheten dimensionering. Ofta 2-3 m3 per hushåll. Separat hanering av fekalier tank, infiltration, fekaliekompost

5 Hantering på fastigheten Klosettvattensortering Snålspolande toalett nödvändig Tank på fastigheten dimensionering. X? m3/fastighet

6 Avfallsförordningen Avfallsfraktionerna klassas ej som farligt avfall Anmälningsplikt för hantering och transporter, tillstånd krävs i vissa fall Dokumentationskrav för fraktioner som hanteras Kommunens renhållningsordning reglerar detaljer.

7 Forts: Kommunen kan förelägga om försiktighetsmått etc. Kommunen kan kräva serviceavtal, t ex för P-filter, minireningsverk

8 Alternativ för hygienisering Transport till kommunens avloppsanläggning Kretsloppslösningar: Lagring av urin (eller klosettvatten) Upphettning i samband med behandling, t ex våtkompostering eller biogasrötning Kemisk hygienisering med urea eller kalk

9 Våtkompost Norrtälje Eskilstuna tar emot svartvatten, latrin, organiskt hushållsavfall och gödsel + Kontrollerad hygienisering + Kombinationsmöjligheter + Bra gödselmedel -Anläggningskostnad -Energiåtgång

10 Ureahygienisering Under utveckling Använts i full skala för salmonella stallgödsel Pilotskala för avlopp i Lund/Uppsala Ev tillämpning i Södertälje + Bra gödselmedel +Gårdsbaserad lösning, utnyttja befintliga gödselbehållare och spridare + Kort lagringstid - Under utveckling - Omrörning - Ej för eko

11 Urinsortering - från toalett till åkermark +markbädd Bedöms klara normal nivå + infiltration Bedöms klara hög nivå

12 Urinspridning + Urin är ett balanserat gödselmedel, god effekt +Lätt att hygienisera genom lagring 6 mån + Befintlig maskinpark -Utspädningsgrad kan öka om systemen sköts dåligt -- Fekalierna måste också hanteras.

13 Vad innehåller fraktionerna? OBS OBS ungefärliga siffror, denna bild visar på storleksordningen! Avloppsfraktion Kväve kg/m 3 Fosfor kg/m 3 Urin från fastigheter med urinsorterande toaletter Klosettavloppsvatten från fastigheter med snålspolande toaletter 2 0,2 0,3 0,05 Filtermaterial 0 2 Kemslam (blandslam från slamavskiljare och kemisk fällning) 0,5 0,3

14 Vanlig lösning inom lantbruket: eget avlopp till den egna gödselbrunnen Inga lagliga hinder, så länge det gäller det egna avloppet. Kommunen kan t ex ställa krav på nedbrukning eller hygienisering Tvärvillkoren! Uppköparens inställning? Om man skall hämta andra avlopp måste man ha tillstånd av kommunen. Deras ställningstagande kan variera från kommun till kommun.

15 Vanliga frågor Läkemedelsrester Varför skall vi ha kretslopp? Vad är riskerna för lantbrukaren?

16 Kvalitetssäkring av avloppsfraktionerna Avfallsansvariga i kommunen sammanställer beskrivning av avloppssystemet. Hushållen informeras En entreprenör hämtar avloppsfraktionen hos hushållet Entreprenören dokumenterar uppsamlade mängder, varifrån de hämtas och rutinerna för hämtning. Mottagande lantbrukare fyller i blankett med mängd avloppsfraktion, giva/ha samt skifte.

17 Kvalitetssäkring av avloppsfraktionerna, forts Kommunen samlar all dokumentation och skickar till kansliet för certifieringssystemet. Kansliet samlar materialet i en databas. Ett certifieringsorgan granskar att rutinerna följs genom slumpvis utvalda stickprov.

18 Lantbrukaren som kretsloppsentreprenör Hämtning, lagring och spridning av avloppsfraktioner Ekonomisk potential Kretslopp ökar lantbruket löser kommunernas problem Fleming Arvidsson, Grebbestad

19 Ekonomisk potential i kretsloppsentreprenörsskapet Ex Tanum: totala intäkter på kr för hämtning, lagring och spridning av urin från 35 hushåll Ex bostadsområde med 250 hushåll: Tömning av tankar för urin, lagring i befintlig gödselbrunn och spridning på åkermark: ca 450 kr/hushåll i en samlad entreprenad

20 Exempel på former för att organisera system Lantbrukare /entreprenör ansvarar för hela kedjan Kommunen ansvarar för hämtning, transport. Lantbrukare ansvarar för lagring och spridning. Urinen används på den egna fastigheten. Fastighetsägaren ansvarar.

21 Avtal om anläggning + ev. service/drift Fastighetsägare = Verksamhetsutövare Tillstånd/ anmälan Entreprenör s-rapport? Entreprenör Konsult? Lantbrukare? Teknikleverantör? Kommun

22 Fastighetsägaren behöver oftast: Hjälp med förundersökning Stöd i valet av tekniklösning Stöd i kontakter med kommunen Anläggande och idrifttagande av avloppsanläggningen Dokumentation och rapportering - Vem gör allt detta? LRF? Konsulter?

23 Stöd för de som vill gå vidare och åtgärda avloppen: - Utbildning för maskinentreprenörer - e

24 Kommunen är en nyckelaktör Kommunen bör skapa förutsättningar för att hushållsavfall som utgörs av avloppsfraktioner nyttiggörs, exempelvis genom att inrätta system för insamling, behandling och lagring samt överlåtelse till jordbrukare, eller genom att vägleda om nyttjande på den aktuella fastigheten Lantbruket sitter inne med många av lösningarna Åkerrareal Maskinpark/entreprenörskap Kunskap om kretslopp Närhet till fastighetsägare Win-win-lösningar i sikte!

25 Hur kan det se ut i regionen?

26 Tack, och lycka till! För mer information kontakta Anna Richert