Avlopp i kretslopp avloppslösningar för byar i den åboländska skärgården

Transkript

1 Avlopp i kretslopp avloppslösningar för byar i den åboländska skärgården Euroopan maaseudun kehittämisen maatalousrahasto: Eurooppa investoi maaseutualueisiin 1

2 Innehåll Avlopp i kretslopp... 3 Vad är avlopp i kretslopp... 3 Att tänka på vid val av avloppslösning...3 Uppsamling av klosettvatten i sluten tank samt av BDT-vatten i kompaktfilter...4 Behandling av avloppsvatten i sprayfilter och fosforfilter...5 Konventionellt sverk, biofilterdike och lokal slambehandling...6 Kemisk fällning, öppen markbädd och lokal slambehandling...7 Reningsverk med efterföljande våtmark...8 Bevattning sommartid och lagring vintertid...9 Behandling av avloppsfraktioner...10 Utgivare: Projekt Avlopp i Kretslopp, Kimitoöns kommun och Väståbolands stad Text: Marika Palmér Rivera & Ebba af Petersens, WRS Uppsala AB Projektledare: Kaj Mattsson, Kimitoöns kommun & Marika Palmér Rivera, WRS Uppsala AB Illustrationer: Johan Palmcrantz Grafisk Formgivning: Anette Rosén Müntzing, Bild & Kultur AB

3 Avlopp i kretslopp Den här broschyren ges ut inom projektet Avlopp i Kretslopp, som drivs av Kimitoöns kommun och Väståbolands stad. Projektet syftar till att de åboländska skärgårdskommunerna ska få gemensamma vatten- och avloppssystem där avloppsvattenen sker lokalt med kretsloppstänkande, och det renade avloppsvattnet och slammet utnyttjas. Projektet stöder kommunerna och kommuninvånarna genom att bistå med experthjälp för planering av avloppssystem och bildande av lokala vattenandelsslag. Vad är avlopp i kretslopp? Syftet med avlopps är framförallt att förhindra smittspridning från avloppsvatten och att förhindra utsläpp av ämnen som bidrar till övergödning och andra miljöproblem. Men för att avloppssystemen ska bli långsiktigt hållbara krävs också kretslopp av näringsämnen. Maten vi äter innehåller näringsämnen, och stora mängder näring förs bort från lantbruket i form av spannmål, potatis, mjölk, kött etc. Näringen som förs bort måste ersättas, antingen genom tillförsel av konstgödsel eller genom återvinning av näringen från livsmedlet (toalettavfall, avfall från livsmedelsindustrin och fast matavfall från hushåll, restauranger och storkök). Det är mycket energikrävande att tillverka konstgödsel, och fosfor i konstgödsel produceras från fosfatmineral, som är en ändlig resurs. För att produktionen av livsmedel ska bli hållbar på lång sikt, krävs därför att näringen från bl.a. avlopp återvinns. Det självklart viktigt att man inte skapar nya problem när man återvinner näringen. Avloppsfraktionerna måste därför hygieniseras innan de sprids på produktiv mark. De får heller inte innehålla för stora mängder av miljöstörande ämnen, t.ex. tungmetaller. I ett första skede kan det vara en bra idé att sprida avloppsfraktioner på energigrödor, där kraven på kvalitetssäkring inte är lika hårda som på livsmedelsgrödor. Att tänka på vid val av avloppslösning I den här broschyren presenteras sex olika avloppslösningar. När ni ska välja avloppslösning för er by, tänk på: Hur många är ni som ska anslutas till anläggningen? Avloppslösningarna i den här broschyren är uppdelade på lilla skalan (ca 5 10 fastigheter), mellanstora skalan (ca fastigheter) och stora skalan (ca fastigheter). Hur ser förhållandena ut på platsen? Hur mycket mark finns för avloppsanläggningen och hur är marken uppbyggd? Olika lösningar kräver olika mycket plats och kräver olika typer av mark. Vem ska driva och sköta anläggningen? Det är viktigt det finns någon som långsiktigt kan driva och sköta anläggningen. Prata med miljömyndigheten i er kommun om vilka krav som ställs på er avloppslösning. Till er hjälp har vi under varje avloppslösning angett när lösningen passar, för- och nackdelar med lösningen samt vad man bör tänka på innan man väljer denna lösning. 3

4 Den lilla skalan (5 10 fastigheter) Uppsamling av klosettvatten i sluten tank samt av BDT-vatten i kompaktfilter Klosettvattnet tas om hand separat och samlas upp samt behandlas gemensamt i byn eller kommunen. Därefter kan det spridas som gödselmedel på åkermark eller annan beväxt mark. För att underlätta uppsamling och transport ska klosettvattnet avskiljas med små vattenmängder. Därför installeras extremt snålspolande toaletter (max 1 liter/ spolning). På marknaden finns 3 4 tillverkare av vakuumtoaletter anpassade för ett eller ett fåtal hushåll. Bad-, disk- och tvättvattnet (BDT) innehåller små mängder av näringsämnen och smittämnen, men höga halter av syreförbrukande ämnen. Detta vatten behandlas därför i t.ex. ett kompaktfilter, en infiltrationsanläggning eller en markbädd. Om det redan finns en fungerande infiltrationsanläggning eller markbädd på fastigheten kan den vara möjlig att använda för behandling av BDT, vilket minskar kostnaden för avloppslösningen. För hus som ligger tätt kan BDT-en lösas gemensamt. Klosettvattnet samlas upp i sluten tank på varje fastighet och körs efter årlig tömning till en gemensam lagringstank för behandling. Gemensam lagringstank?! När passar denna lösning? I spridd bebyggelse, där en gemensam avloppslösning inte är ekonomiskt rimlig. I känsliga områden, t.ex. kustnära eller vid grundvattentäkt. Vid nybyggnation, men även i de flesta befintliga hus. I närhet till lantbruk eller annan plats för behandling och spridning. Fördelar Systemet är robust och enkelt att sköta. Merparten av föroarna samlas upp i tanken, vilket ger ett litet utsläpp till den lokala behandlingen. Med vakuumtoalett är man inte beroende av självfall, och har därför större frihet vid placering av tanken. Nackdelar El krävs för vakuumtoaletten. Flera fabrikat av vakuumtoaletter kan dock drivas med 12V batteri. Systemet kräver nydragning av avloppsrör invändigt. Tänk på Viktigt att anläggning sker på rätt sätt så inte tanken skadas och att anslutningarna sitter rätt. Att inte spola i onödan och hålla koll på när tanken behöver tömmas. Flera tillverkare har räkneverk eller nivålarm. Smittskydd Risken för utsläpp av smittämnen till grundvatten och badvatten är mycket liten, eftersom nästan alla smittämnen samlas upp med toalettvattnet i den slutna tanken. BDT-vattnet innehåller endast små mängder smittämnen, som avskiljs effektivt i en rätt anlagd infiltrationsanläggning, markbädd eller kompaktfilter. Reningseffekt 85 % avskiljning av fosfor. 90 % avskiljning av kväve. Ca 95 % avskiljning av BOD (syreförbrukande ämnen). Kretslopp Klosettvattnet som samlas upp innehåller ca 75 % av fosforn och ca 90 % av kvävet i avloppsvattnet. Efter hygienisering kan klosettvattnet spridas på åkermark eller energiskog. Referenser Systemet finns installerat på flera håll bl.a. i Sverige och Norge. I Norrtälje kommun i Sverige finns ett hundratal vakuumtoaletter installerade. På bygdegården Trostorp, Trosa kommun, Sverige finns tre offentliga vakuumtoaletter installerade. Läs mer: 4

5 Den lilla skalan (5 10 fastigheter) Behandling av avloppsvatten i sprayfilter och fosforfilter Avloppsvattnet samlas upp i ett ledningsnät och leds eller pumpas till en gemensam behandling. Efter slamavskiljning pumpas vattnet till ett filter där det sprayas ut. Vattnet som passerat filtermaterial för sprayfiltret leds sen vidare till en filterbädd med ett kalkbaserat fosfor- inbindning. Filterbädden är helt tät i botten. Fosforfiltret byggs så att det har en god fosfor i ca 15 år. Sedan behöver filtermaterialet bytas, och då grävs bädden upp och läggs om med nytt material. Filtermaterialet kan då spridas på åkermark eller annan beväxt mark. Flockning Våtmark Nivåkontroll Slamavskiljare Biologisk Kemisk Slamavskiljare Filterbädd med fosforbindande material Provtagningsbrunn?! När passar denna lösning? Upp till ca hushåll, som ligger samlat. Mest lämpad som gemensamhetslösning med fungerar även för enstaka hushåll. Där det finns plats för att anlägga fosforfiltret, så att det är åtkomligt för service, underhåll samt byte av filtermaterial. I närhet till lantbruk eller annan mark för spridning vid filterbyte (efter ca 15 år). Fördelar Robust och säker lösning. Litet underhållsbehov. Låg driftskostnad (tills filtermaterialet behöver bytas ut). Nackdelar Driftskostnaden är ojämnt fördelad över tid. Anläggningen tar relativt stor plats. Tänk på El krävs för pumpning av vattnet till sprayfiltret. Utan elförsörjning fungerar därför inte anläggningen. Att anläggningen utformas enligt de riktlinjer som finns. Om fosforfiltermaterialet inte byts ut efter ca år (beroende på belastning) avtar en. Smittskydd Avskiljning av smittämnen sker i såväl sprayfiltret som fosforfiltret. Högt ph i fosforfiltret ger en god hygienisering av avloppsvattnet. Reningseffekt Mer än 90 % reduktion av organiskt material (BOD 7 ). Mer än 90 % reduktion av fosfor (tot-p). Mer än 50 % reduktion av kväve (tot-n). Kretslopp Minst 50 % av fosforn kan återvinnas till odlad mark genom att filtermaterialet sprids på åkermark. Detta kan utföras i ett lokalt system. Filtermaterialet innehåller också kalk och kan användas som ett fosforrikt kalkningsmedel. Referenser System med behandling av avloppsvatten med sprayfilter och fosforfilter är väl beprövat, särskilt i Norge och många anläggningar dimensionerade från ett hushåll till ca 100 personer har byggts. Läs mer: NFK og NORVARS VA/Miljø nr 49,

6 Mellanskalan (30 60 fastigheter) Konventionellt sverk, biofilterdike och lokal slambehandling Allt avloppsvatten från byn leds eller pumpas till den gemensamma anläggningen, i det här exemplet ett litet sverk. Behandlingsmetoden bygger på samma processer som finns i stora kommunala sverk: sedimentering, biologisk behandling med aktivt slam samt kemisk för att fälla ut fosfor. Slammet som bildas innehåller fosfor och kan användas som gödselmedel eller till jordtillverkning efter behandling, t.ex. i slamvassbäddar. Efter sverket leds avloppsvattnet till ett biofilterdike för ytterligare avskiljning av smittämnen och kväve. Biofilterdiket utgörs i princip av en lång och grund (1 2 dm) vassbeväxt våtmark. Den första delen av diket förses med tät botten och hägnas in, eftersom avloppsvattnet som passerat sverket fortfarande innehåller smittämnen. Biofilterdike Flockning Slamvassbädd Slamavskiljare Biologisk Kemisk Reject?! När passar denna lösning? På platser belägna i känsliga områden, t.ex. kustnära. En efterbehandling minskar utsläppen ytterligare, samt fungerar som en buffert vid kortare driftstörningar. Där tillgänglig mark finns för placering av biofilterdike och lokal slambehandling. Fördelar Reningsverk är kompakta och tar liten plats. Biofilterdikets utformning kan enkelt anpassas till förhållanden på platsen. Biofilterdiket är en robust lösning, som kräver minimalt med skötsel. Nackdelar Reningsverk är något känsligare för belastningsvariationer än andra avloppslösningar, och om belastningen varierar mycket över året kan en annan tekniklösning vara att föredra. Reningsverk är känsliga för driftsstörningar och kräver regelbunden skötsel och service. Tänk på Reningsprocesserna i sverket är beroende av el. För att sverket ska fungera som det ska krävs regelbunden service och underhåll. Ett serviceavtal med en sakkunnig, t.ex. leverantören, rekommenderas. Smittskydd Avskiljningen av smittämnen i ett sverk i denna skala är i allmänhet inte tillräcklig, så biofilterdiket är viktigt för att uppnå god avskiljning av smittämnen. Lokal slambehandling kan vid ev. driftsstörningar ge upphov till lukt. Reningseffekt > 95 % för organiskt material (BOD 7 ). > 90 % för fosfor (tot-p). > 50 % för kväve (tot-n). Effekten varierar dock beroende på typ av sverk och hur långt biofilterdiket är. Kretslopp En stor del av den fosfor som finns i avloppsvattnet samlas in i slammet. Det är dock inte allt fosfor i slammet som är växttillgängligt, men minst % av fosforn kan, efter behandling, återföras till odlad mark. Referenser Reningsverk i denna skala finns på många platser i såväl Finland som övriga Norden och Europa. Det är viktigt att det fabrikat man väljer har bra referenser och har utvärderats i en oberoende utvärdering. Reningsverk med efterföljande biofilterdike finns t.ex. i Vadsbro, Flens kommun, Sverige. 6

7 Mellanskalan (30 60 fastigheter) Kemisk fällning, öppen markbädd och lokal slambehandling I detta exempel sker fosforen med kemisk fällning i ett litet sverk, medan den biologiska behandlingen sker utomhus i en öppen markbädd. Avloppsvattnet pumpas till markbädden några gånger per dygn efter slamavskiljning och kemfällning. Vattnet flödar ut över bäddens yta, infiltrerar ner genom ett sandlager och samlas upp i en dräneringslager i botten, och leds ut. I markbädden avskiljs smittämnen, restfosfor och organiskt material. Markbädden består av minst två, men gärna flera bäddsektioner, så att en bädd kan vila medan de andra är i drift. Genom att belasta en eller flera bäddar samtidigt kan man anpassa behandlingen till t.ex. ökad belastning sommartid. Markbädden utgör i sig en mycket effektiv. Den kemiska fällningen behövs dock för att man skall klara kraven på fosfor och kretslopp. Det fosforrika slammet behandlas i en lokal slambehandling. Flockning Öppen markbädd Slamavskiljare Slamlager Slamvassbädd?! När passar denna lösning? Där det finns plats för markbädden och där marken går att schakta (t.ex. inte innehåller alltför stora stenar). Där det finns plats för lokal slambehandling, som inte ligger i alltför nära anslutning till bostadshus. Där mängden avloppsvatten varierar mycket över året, t.ex. vid en stor andel fritidsboende. Fördelar Kemisk fällning och öppen markbädd är en robust behandlingslösning som klarar belastningsvariationer väl. Markbädden kan sköta fosforen vid korta driftstopp i kemfällningen. Nackdelar Systemet är något mer platskrävande än ett sverk. Tänk på För att fosforfällningen ska fungera som det ska krävs regelbunden service och påfyllning av kemikalier. Det bör finnas en rutin för skötsel av markbädden. Ogräs gör att spridningen av vatten hindras, vilket på sikt försämrar en. Smittskydd Avskiljningen av smittämnen är effektiv och säker och utgående avloppsvatten antas klara hygienkraven för tjänligt badvatten. Den öppna markbädden förses med ett enkelt stängsel. Reningseffekt > 90 % för organiskt material (BOD 7 ). > 90 % för fosfor (tot-p). Ca 40 % för kväve (tot-n). Kretslopp En stor del av den fosfor som finns i avloppsvattnet samlas in med slammet. Det är dock inte allt fosfor i slammet som är växttillgängligt, men minst % av fosforn kan återföras till odlad mark. Slammet behandlas först i en lokal slambehandling. Referenser Öppna markbäddar finns på flera platser i Sverige, liksom kemisk fällning. En anläggning med kemisk fällning och öppen markbädd finns t.ex. i Knivsta kommun, Sverige. Läs mer: Norin, Bellander och Johansson Uppföljning av funktionen hos öppna filterbäddar. 7

8 Den stora skalan ( fastigheter) Reningsverk med efterföljande våtmark I detta exempel samlas byns avloppsvatten upp och behandlas i ett sverk. Efter sverket leds vattnet ut i en våtmark. Våtmarker som placeras efter sverk byggs ofta för att ta hand om kväve i avloppsvattnet. Kväve är relativt komplicerat och kostsamt att rena bort i sverk. Våtmarken kan också minska mängden organiskt material, smittämnen samt fosfor i avloppsvattnet. Den fungerar som en buffert vid korta driftstopp i sverket och jämnar ut tillfälliga höga föroshalter. Våtmarken kan utformas på olika sätt beroende på vilken teknik som finns i sverket, hur stor yta som finns tillgänglig och vad man vill uppnå. Den är en fördel om våtmarken kan placeras på lermark, i annat fall krävs tätduk i botten på alla vattenområden. Flockning Våtmark Flockning Våtmark Slamavskiljare Biologisk Kemisk Slamavskiljare Biologisk Kemisk? När passar denna lösning? Där det finns tillgängliga ytor i närheten av sverket, för placering av våtmarken, och där markpriserna är rimliga. Våtmarker fungerar därför bäst för byar och mindre samhällen. Efter mindre sverk, där man idag saknar kväve, eller har svårt att få kväveen att fungera optimalt. I känsliga områden, t.ex. kustnära. En efterbehandling i våtmark minskar utsläppen av de flesta föroar ytterligare, samt fungerar som en buffert vid driftstörningar. Fördelar Tekniken med behandling i våtmark är beprövad, robust och tillförlitlig. Med våtmark blir systemet mer driftssäkert, eftersom våtmarken kan buffra för belastningstoppar och tillfälliga driftsstörningar i sverket. Nackdelar Processerna i ett sverk är relativt känsliga, och anläggningen kräver regelbunden skötsel och underhåll.! Tänk på Om skötsel av våtmarken inte görs av den som ansvarar för sverket, krävs avtal med någon annan, för - slags vis en närboende lantbrukare. Smittskydd Smittämnesreduktionen i våtmarken är mycket god, och normalt uppnås badvattenkvalitet i eller efter våtmarken. Reningseffekt Ca 95 % för organiskt material (BOD 7 ). Ca 95 % för fosfor (tot-p). Ca 80 % för kväve (tot-n), genomsnitt över året. >90 % för smittämnen. Kretslopp Våtmarken bidrar inte till kretslopp av näringsämnen till odlad mark. Kväve omvandlas till ofarligt luftkväve, fosfor sedimenterar. En viss del av näringsämnena tas upp av våtmarksväxterna och frigörs igen när växterna bryts ned. För att få kretslopp med denna avloppslösning (framförallt fosfor) måste slammet från sverket behandlas och spridas ut på odlad mark. Referenser Våtmarker för avloppsbehandling finns bl.a. på följande platser i Sverige: Oxelösunds våtmark (24 ha, byggd 1993), våtmark Alhagen i Nynäshamn (28 ha, byggd 1997), Vagnhärads våtmark (2 ha, byggd 2001), Trosa våtmark (6 ha, byggd 2003). Läs mer: Flyckt_ pdf 8

9 Den stora skalan ( fastigheter) Bevattning sommartid och lagring vintertid Bevattning med avloppsvatten är en gammal metod. De grödor som bevattnas är framförallt energiskog (ofta salix, dvs. olika arter av pil och vide) eller andra buskar och träd, t.ex. björk eller al. Bevattningen sker under växtsäsongen, maj september. Under resten av året lagras avloppsvattnet. Avloppsvattnet leds via ett ledningsnät till en gemensam slamavskiljare. Sommartid pumpas därefter vattnet via en tryckledning ut i energiskogen som bevattnas. Bevattningen sker under lågt tryck och i ledningar i marken. Vintertid lagras vattnet, lämpligen i en damm/dammar som placeras i anslutning till bevattningsfältet. Energiskog Flockning Våtmark Slamavskiljare Rensgaller Biologisk Kemisk Sedimentering Renstunna? När c passar WRS / Palmcrantz denna & Co lösning? 2011 Där det finns tillräcklig mark som är lämplig för energiskogsodling. Där det finns någon som långsiktigt kan åta sig att sköta bevattningen och skörda grödan. Där det finns avsättning för den skördade energi skogen, t.ex. i värmeverk eller lokal halm- eller flispanna.! Fördelar Om bevattningen dimensioneras och utformas rätt tas i stort sett alla näringsämnen upp av den växande grödan, så utsläppen blir låga. Systemet är robust och klarar belastningsvariationer väl. Driftskostnaderna för själva bevattningssystemet uppvägs ofta av värdet av grödan, vilket gör att driftskostnaderna blir låga. Nackdelar Om bevattningen inte utformas på rätt sätt finns risk för föro av grundvattnet. Om det inte finns avsättning för den bevattnade grödan finns risk för att bevattningen inte fungerar på lång sikt. Tänk på För att minimera risken för smittspridning och risken för näringsläckage är det viktigt att utforma bevattningen på rätt sätt. För att minska investeringskostnaderna bör området som ska bevattnas ligga relativt nära bebyggelsen. Typ av gröda väljs utifrån förutsättningarna i varje område, och anpassas till användning av grödan. Val av gröda bör göras i samråd med en expert. Smittskydd För att få ett bra smittskydd och minimera risken för lukt måste bevattningen utformas rätt och lagringsdammar ligga minst 300 m från bebyggelse. Dammarna bör hägnas in så att obehöriga inte får tillträde. Reningseffekt Minst 90 % för organiskt material (BOD 7 ). Minst 90 % för fosfor (tot-p). Minst 80 % för kväve (tot-n). Kretslopp I en rätt utformad bevattningsanläggning kan i stort sett alla näringsämnen i avloppsvattnet återvinnas. En viss del av kvävet kan försvinna vid lagringen. Den bevattnade grödan skördas och används för energiproduktion. Referenser System med bevattning av energiskog med avloppsvatten och lagring vintertid finns på flera ställen i Sverige, bl.a. Gotland, Skåne, Götene och Öland. Bevattning med avloppsvatten finns också i t.ex. Irland och Polen. 9

10 Behandling av avloppsfraktioner Behandling av avloppsfraktioner görs för att minimera mängden smittämnen, innan materialet används som gödselmedel i lantbruket eller på annan beväxt mark. I de flesta fall sker insamling, behandling och spridning av avloppsfraktioner gemensamt för en by eller en kommun, och är inget den enskilde husägaren behöver ansvara för. Hygienisering av slam eller klosettvatten genom lagring Långtidslagring av slam eller klosettvatten är en relativt enkel metod för hygienisering och behöver inte innebära stora investeringar. Lagring sker i någon typ av behållare, t.ex. dammar, gödselbehållare på gårdar som slutat med djurhållning, flyttbara s.k. kuddtankar eller liknande. Behållaren bör vara täckt för att inte förlora kväve. Lagringstiden bör vara minst ett år, men ger ändå inte en fullständig avdödning av alla smittämnen. Spridning bör därför inte ske på grödor som används för livsmedel, utan t.ex. på energi- eller fodergrödor. + Enkel och billig. Befintlig behållare, t.ex. gödselbrunn, kan användas. + Flexibel, kräver inte en viss volym. + Litet skötselbehov. - Bedöms inte ge tillräcklig säker hygienisering för spridning på livsmedelsgrödor. Figur 2. Vassbädd 1½ år efter plantering. Hygienisering genom tillsats av urea Urea är ett kvävegödselmedel. Metoden innebär att den ammoniak som bildas när man tillför urea till slammet har en avdödande effekt. Behandlingstiden beror på mängden tillsatt urea och temperaturen. Behandling och lagring sker i någon typ av behållare, t.ex. en gödselbrunn. Behållaren bör vara täckt för att inte förlora kväve. + Fungerar även för ganska små volymer. + Kräver inte avancerad utrustning. + Restprodukten innehåller stor mängd kväve, vilket är intressant för lantbruket. - Tillverkning av konstgödsel (urea) är energikrävande. - Metoden är relativt oprövad i större skala. Figur 1. Lagringsdammar för klosettvatten och brunnsslam, Enköping. Slamvassbäddar Slamvassbäddar är beväxta dräneringsbäddar för avvattning och biologisk behandling av slam. Växterna tillför syre och kol till slammet, och skapar en bättre jordstruktur, vilket ger en ökad nedbrytning jämfört med dräneringsbäddar utan växter. Flera parallella bäddar byggs där en eller några belastas åt gången. Bäddarna behöver vila för att vassen ska kunna återhämta sig och för att vattnet ska dräneras av. Totalt behövs ca 0,5 1 m 2 per person som är ansluten till anläggningen. + Robust metod som kräver lite skötsel. + Tömning görs bara vart tionde år. + Slammängden minskar avsevärt jämfört med ett obehandlat slam. - Etablering av vass kan vara svår. - Efter tömning måste vassen etableras på nytt. Figur 3. En gödselbrunn med täckning bestående av flytande hexagoner i plast. 10

11 Figur 5. Våtkompost i Norrtälje kommun. Hygienisering genom tillsats av kalk Tillsats av kalk höjer ph och ger därmed en hygienisering. Avvattnat slam behandlas med bränd kalk. Hela volymen ska hålla ph 12 och 55 C eller mer under minst 2 timmar för en fullgod hygienisering. Hygienisering med släckt kalk kan användas för oavvattnat slam eller klosettvatten, men räknas som en mindre säker behandlingsmetod. Behållaren bör vara täckt för att inte förlora kväve. + Kalk är intressant för lantbruket. + Processen är robust och lätt att kontrollera. - Hanteringen av kalk är dammig och irriterande. - Utfällning av karbonater kan försvåra tömning av behållaren efter behandling. - Bedöms inte ge tillräcklig säker hygienisering av klosettvatten för spridning på livsmedelsgrödor. - Material med ph 12 är frätande, vilket gör det svårt att hantera. Våtkompostering Metoden bygger på att man tillför luft till slam eller klosettvatten i en sluten och isolerad tank. Vid processen utvecklas värme, vilket ger en snabb nedbrytning och hygienisering. För att processen ska fungera behövs tillskottsmaterial i form av t.ex. organiskt hushållsavfall, latrin och/ eller stallgödsel. För- och efterlager bör vara täckta, för att inte förlora kväve. + God avdödning av smittämnen. + Väl beprövad metod. - Tillgång på tillskottsmaterial krävs. - Stor investering. - Tekniskt avancerad metod som kräver regelbunden tillsyn. Figur 4. Kalkfällningsdamm för avloppsvatten, Funäsdalen. 11

12 Projekt Avlopp i Kretslopp Kimitoöns kommun & Väståbolands stad Euroopan maaseudun kehittämisen maatalousrahasto: Eurooppa investoi maaseutualueisiin 12