Enskilda avlopp lagstiftning och teknik

Transkript

1 Enskilda avlopp lagstiftning och teknik Ola Palm Enskilda avlopp i kretslopp För Kiladalen - I tiden

2 Vad är enskilda avlopp? Definition enligt allmänna råden (2006:7) Hushållsspillvatten från enstaka hushåll och från gemensamhetsanläggningar dimensionerade för upp till 25 personekvivalenter (pe) Per definition finns enskilda avlopp utanför VA-verksamhetsområden

3 Lagstiftning Lagkravet innebär att avloppsvatten från vattentoalett eller tätbebyggelse ska ha genomgått längre gående rening än slamavskiljning (12 Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) Naturvårdsverkets allmänna råd (2006:7) om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten uttolkar lagkravet och miljöbalken

4 Generella krav i allmänna råden (1) Kunskapskrav Den som inrättat eller driver en avloppsanordning bör genom att ta del av tillverkarens instruktioner, anlitande av sakkunnig eller på annat sätt, skaffa sig tillgång till sådan kunskap så att anordningen underhålls och sköts på ett sätt så att dess funktion säkerställs

5 Generella krav i allmänna råden (2) Dag- och dränvatten ska inte leds inte till avloppsanordningen Avloppsanordningen är, med undantag för eventuell infiltrerande del, tät för att hindra in- och utläckage av vatten Avloppsanordningens funktion är enkel att kontrollera Avloppsanläggningen är utformad så att underhåll och service underlättas Avloppsanordningen anläggs på ett sådant sätt och på en sådan plats att dess funktion kan upprätthållas under anordningens livslängd

6 Generella krav i allmänna råden (3) Avloppsanordningen åtföljs av en drift- och underhållsinstruktion från leverantören som innehåller de uppgifter som behövs för att säkra anordningens funktion (exempel på innehåll finns specificerat) Avloppsanordningen är, i den mån det behövs, försedd med larm om det uppstår drift-, eller andra funktionsstörningar (alltid larm på en sluten tank) Det finns möjlighet att ta prov på det avloppsvatten som kommer ut från anordningen

7 NV:s allmänna råd 2006:7 Hälsoskydd Miljöskydd Återvinning växtnäring Normalnivå Inte öka risken för smitta eller annan olägenhet BOD 7 : 90 % (30 mg/l) P: 70 % (3 mg/l) N: ej krav Bör möjliggöras Hög nivå Ytterligare åtgärder vidtas BOD 7 : 90 % (30 mg/l) P: 90 % (1 mg/l) Bör möjliggöras N: 50 % (40 mg/l)

8 Läget idag Antal anläggningar: ca till 1 milj. (55 % permanentboende) Andel som inte uppfyller lagkravet: ca. 40 % Beräknat antal nytillkomna per år: Årligt P-utsläpp: ca 600 ton (jmf med kommunala ARV 350 ton) Permanentboende svarar för ca 95 % av utsläppen

9 Teknikindelning Urinsortering Källsorterat avloppsvatten Klosettvattensortering Torra system Minireningsverk Kemisk fällning som komplement Blandat avloppsvatten Förbehandling Filter med P-sorberande förmåga Rotzonanläggningar Infiltrerande system med vertikalt flöde i markprofilen markbädd, infiltration System med ytvattenflöde damm, våtmark

10 Förbehandling Sker normalt i slamavskiljare (trekammarbrunn) normer finns Tar bort partikulärt material gör fortsatt behandling möjlig och minskar driftsproblemen Reduceras suspenderat material (SS) >70 %

11 Urinsortering Urinen sorteras ut via speciell toalettstol Urinen lagras vid fastigheten Kräver system för omhändertagande av urinen Komplement till annan teknik Tillförlitliga utvärderingar finns All urin sorteras inte ut Kräver att boende accepterar lösningen Möjliggör bra återvinning av växtnäring

12 Klosettvattensortering Allt klosettvatten samlas upp separat via extremt snålspolande toalettstol (< 1 l/spolning) Klosettvattnet lagras vid fastigheten (sluten tank) Kräver system för omhändertagande och behandling av klosettvattnet Endast BDT-vattnet behöver behandlas lokal med enklare teknik Tillförlitliga utvärderingar finns Möjliggör bra återvinning av växtnäring

13 Torra system Många varianter finns (utedass, mulltoa med eller utan urinavskiljning) liksom produkter Används mest i fritidsfastigheter Uppsamlat material lagras lokalt Kräver behandling av uppsamlat material Ofta problem med lakvatten och flugor Ofta behöver bara BDT-vattnet behandlas lokal med enklare teknik Kräver att boende accepterar lösningen

14 Markbädd/infiltration (1) Den dominerande tekniken idag Lång drifterfarenhet Viktigt att bygga rätt Markbädd: tätt membran nedåt då skydd av grundvatten krävs eller då anläggningen ska kompletteras för bättre P-reduktion

15 Markbädd/infiltration (2) Ämne Reduktion BOD 7 >90 % P-tot Markbädd ca 50 % Infiltration ca 70 % enligt NV N-tot % Enligt NV klarar infiltration normalkrav för miljöskydd Hälsoskydd: Bra vid rätt byggd anläggning

16 Kemisk fällning som komplement Placeras före markbädd/infiltration eller kompaktfilter (ibland integrerat i slamavskiljaren) ökad P-rening (>90 %) Normala fällningskemikalier för vattenrening används En lösning funnits länge nya koncept har utvecklats senaste 8 åren och fler kommer Kräver regelbunden skötsel och påfyllning av kemikalier Goda driftserfarenheter

17 Exempel Uponor:s fosforfälla

18 Filter med fosforsorberande förmåga Komplement till markbädd eller annan BOD-rening kräver att bädden är tät nedåt. Placeras alltid efter en bädd. Höjer ph på utgående avloppsvatten hygienisering! Material (tillverkade för detta ändamål) som kan binda fosfor till sin yta via adsorption, absorption, jonbytesreaktioner etc. Ny teknik under utveckling - färdiga produkter finns idag En komplett lösning eller komplement till befintlig teknik för ökad P-rening (>90 %) Begränsad livslängd materialet behöver bytas ut regelbundet

19 Installation av filterbrunn med Nordkalks Filtra P

20 Minireningsverk (1) Samma principer som för stora reningsverk Stordriftsfördelar ekonomi och drift (relativt dyrt för ett hushåll, men billigare om flera går samman) Stark teknikutveckling senaste 8 åren Kräver regelbunden professionell tillsyn Kräver fällningskemikalie Teknikintensivt Kräver el Provtagning lätt

21 Minireningsverk (2) Ämne Reduktion BOD 7 >90 % P-tot Upp till 90 % N-tot Upp till 50 % Hälsoskydd: Kan kräva ytterligare åtgärder beror på utsläppspunkten och recipienten Återvinning av näringsämnen: P-rikt slam

22 Installation av minireningsverk från WehoPuts Minireningsverk från Uponor

23 Filterboxar Marknadsförs ibland som paketreningsverk Prefabricerade filter för biologisk rening (geotextil, plastmaterial, leca, mineralull etc.), ibland kombinerat med P-sorberade filter. Saknar normalt rörliga delar avloppsvattnet rinner vertikalt genom filtret Tillförlitliga utvärderingar saknas Många produkter finns, små tillverkare

24 Dammar, våtmarker, diken etc. Naturbaserade system som kan vara helt konstruerade (biodamm, rotzon, infiltrationsvåtmark, biofilterdike, resorptionsdike, översiling, bevattning etc.) Ibland oklar var anläggningen börjar och slutar svårt att kontrollera Idag lämpliga som komplement - efterbehandling Stor variation i behandlingsresultat (över året, geografiskt, konstruktion, flöde etc.)

25 Sammanfattning (1) Befintliga lösningar kan kompletteras för att klara nya krav för max utsläpp av fosfor (ibland även kväve) Vid nybyggnation finns bra kompletta system eller komplement till traditionell teknik (markbädd eller infiltration)

26 Sammanfattning (2) De nya funktionskraven gör teknik för små avlopp mer komplicerad som kräver mer skötsel Många nya leverantörer och produkter alla inte bra! Viktigt med oberoende utvärderingar eller test enligt europisk standard för kompletta anläggningar (JTI kan göra detta) Små avlopp ska vara enkla!

27 Litteratur Bra små avlopp Utvärdering av 15 enskilda avloppsanläggningar. Stockholm Vatten rapport Robusta, uthålliga, små avloppsystem, en kunskapssammanställning. Naturvårdsverket Rapport 5224 Åtgärder för att minska fosforutsläpp från befintliga enskilda avlopp. Naturvårdsverket Rapport 5427 Avlopp i kretslopp en utvärdering av LIP-finansierade enskilda avlopp,vassbäddar och bevattningssystem med avloppsvatten. Naturvårdsverket, Rapport 5406 Småskalig avloppsrening en exempelsamling. Redaktör Birgitta Johansson. Formas Uppföljning av funktionen hos öppna filterbäddar, VA-Forsk rapport Kompendium Avloppsteknik 1. Svenskt Vatten