Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar?

Transkript

1 Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar? Detta informationsblad är tänkt som ett komplement till dokumentet Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun och här har miljöavdelningen specificerat de krav som ställs på avloppsanordningar i Eksjö kommun. Kraven utgår från Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten. Hög skyddsnivå I vissa områden i Eksjö kommun gäller hög skyddsnivå från miljöskyddssynpunkt. Detta innebär främst att det ställs högre krav på avloppsanordningens förväntade fosforrening. De områden som berörs av hög skyddsnivå från miljöskyddssynpunkt är: en zon inom 50 meter utmed alla sjöar och vattendrag (vattendrag definieras här som ett dike, bäck eller å där det finns rinnande vatten under större delen av året.) en zon inom 100 meter utmed följande sjöar och deras tillrinningsområden: Norra Vixen, Södra Vixen, Mycklaflon, Skedesjön och Försjön. samlad bebyggelse kring Klackasjön, Havravikssjön och Älghultasjön. Även andra områden kan efter miljöavdelningens bedömning i det enskilda fallet beröras av hög skyddsnivå. Läs mer om vilka tekniker som uppfyller kraven på hög skyddsnivå i informationsblad 3: Tekniklösningar.

2 Grundläggande krav på lokalisering av avloppsanordningar En ny infiltration eller markbädd kan inte lokaliseras på samma plats som den gamla utan en ny plats måste väljas. Planera gärna för detta redan nu. Avstånd till vattentäkt Följande skyddsavstånd gäller vid anläggande av avloppsanordningar: WC-avlopp som placeras närmare än 50 m från sjö/vattendrag ska uppfylla hög skyddsnivå. Minst 15 meter mellan utsläppspunkt från BDT-avlopp (bad-, disk- och tvättvatten) och sjö/ vattendrag. Avstånd till bostäder EKESJÖN Avstånd till sjö/vattendrag m Exempel på hur olika skyddsavstånd begränsar lokaliseringen av en avloppsanordning. Minst 1 meter från spridningslagrets underkant ned till berg och grundvatten. Minst 50 meter mellan utsläppspunkt från WC-avlopp och vattenbrunn förutsatt att utsläppspunkten lokaliseras nedströms vattentäkten. Minst 25 meter mellan utsläppspunkt från BDTavlopp och vattentäkt förutsatt att anordningen lokaliseras nedströms vattenbrunnen. Övrigt: Lokaliseras utsläppspunkten uppströms en vattentäkt ökar skyddsavståndet. Skyddsavståndet avgörs i sådana fall av markens genomsläpplighet och lutning. Generellt ska alltid avloppsanordningar lokaliseras nedströms vattentäkter. En anordning bör inte lokaliseras närmare än 4 meter till grannfastighet eller närmare än 10 meter från bostad. Skriftligt medgivande från markägaren behövs om avloppsanordningen ändå lokaliseras närmare än så. Avstånd från slamavskiljare till uppställningsplats för slamtömningsfordon bör inte överstiga 10 meter. Skriftligt medgivande från markägaren krävs om avloppsanordningen lokaliseras på annans mark. Kornfördelningsdiagram eller resultat från perkolationstest ska alltid bifogas ansökan om avloppsvattnet ska infiltreras i mark (se informationsblad 4).

3 Informationsblad 2: Val av entreprenör Ofta är det entreprenören som föreslår utformning och lokalisering av anordningen. Miljöavdelningen gör alltid ett platsbesök innan tillstånd till en avloppsanordning lämnas. Vid besöket bör det finnas förslag på lokalisering och utformning och det är bra om entreprenören kan medverka. Miljöavdelningen får inte rekommendera färdiga lösningar eller en särskild produkt eller teknik. Vid platsbesöket kontrollerar miljöavdelningen att den tänkta lokaliseringen uppfyller kraven på skyddsavstånd samt att tekniken kan förväntas uppfylla reningskraven. Det är bra att själv läsa på för att få en grundläggande kunskap om hur avloppsanordningar fungerar. Gå t.ex. in på En lite större infiltrationsanläggning för två hushåll. Entreprenörsvalet är viktigt för att anordningen ska bli så bra som möjligt. och läs under fliken Husägare. Det du som fastighetsägare först ska fundera över är vad du förväntar dig av din entreprenör: Ska entreprenören sköta all kontakt med myndigheten? Ska entreprenören sköta valet av teknik och utformningen av avloppsanordningen eller bara sköta själva grävandet? Ska du köpa in materialet själv eller gör entreprenören detta? Kom ihåg att det är du som fastighetsägare som är ansvarig för att avloppsanordningen uppfyller reningskraven. Om anordningen inte fungerar som tänkt kommer åtgärdskrav ställas mot dig, inte mot entreprenören. Entreprenören har å sin sida krav på sig att utföra arbetet fackmannamässigt och har garantiansvar för dolda brister i arbetet i 10 år från anläggningsdatumet.

4 Några tips inför val av entreprenör Maskinentreprenörerna anordnar regelbundet utbildningar för entreprenörer som anlägger enskilda avlopp. I utbildningen får entreprenörerna under en teoridag lära sig om kraven i Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten och under en fältdag lära sig om olika tekniker som uppfyller normal respektive hög skyddsnivå. De entreprenörer som har genomgått utbildningen har möjlighet att göra en referensanläggning för att visa sina kunskaper. De entreprenörer som har genomgått utbildningen och har fått sin referensanläggning godkänd av miljöavdelningen får ett diplom. Diplomerade entreprenörer finns listade under fliken Sök Företag/Produkter på Att använda en diplomerad entreprenör är inget krav från miljöavdelningen utan ska ses som en hjälp vid valet av entreprenör. Det är däremot viktigt att försäkra sig om att entreprenören har nödvändig kunskap. Mer komplicerade anordningar, t.ex. minireningsverk, ställer större krav på entreprenörens kompetens. Fråga vilken erfarenhet entreprenören har av att göra avloppsanordningar. Har entreprenören erfarenhet av att inrätta en sådan anordning som planeras? Be gärna entreprenören om referenser på liknande anordningar och kontakta de som entreprenören gjort arbeten för tidigare. Fler tips om vad du ska tänka på när du anlitar en entreprenör finner du på under fliken Husägare/Planera ditt avlopp/anlita en markentreprenör.

5 Informationsblad 3: Tekniklösningar Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten har tillståndsmyndigheten möjlighet att ställa olika krav på avloppsanordningars reningsförmåga utifrån hur känsligt eller hur hårt belastat ett område är. Vissa tekniker godkänns därför inte i vissa områden om kraven på reningsförmåga är högre än vad tekniken förväntas uppnå. Exempel på olika tekniker som uppfyller de olika kravnivåerna för normal och hög skyddsnivå från miljöskyddssynpunkt finner du i tabellen nedan. Mer om de olika teknikerna kan du läsa på under fliken Avloppsteknik. Normal skyddsnivå Slamavskiljare + infiltration Slamavskiljare + markbädd och ytterligare fosforrening alternativt urinseparering Hög skyddsnivå Slamavskiljare + infiltration eller markbädd med ytterligare fosforrening Minireningsverk + eventuell polerbädd Sorterande system och BDT-avlopp Sluten tank Sluten tank Sluten tank kan vara ett alternativ i de fall det är svårlösta markförhållande där det inte är tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt att anlägga någon annan typ av avloppsanordning. Om sluten tank installeras är det oftast för WC-vattnet och så tas BDT-vattnet (bad, disk och tvättvatten) omhand separat för att hålla nere antalet tömningar av tanken. Sluten tank anses inte vara en lämplig lösning för permanentboende. Vid ansökan om att inrätta en sluten tank ska uppgifter i form av beräknad vattenförbrukning, storlek på tank samt beräknat antal tömningar per år redovisas. Sorterande system Sorterande system innebär att urin och fekalier tas omhand separat. Eftersom urin och fekalier tillsammans står för 75 % av fosforinnehållet och 90 % av kväveinnehållet i blandat avloppsvatten ger en separering av detta en stor minskning av avloppsvattnets näringshalter. Genom att separera bort dessa två fraktioner och ta hand om BDT-vattnet separat med till exempel slamavskiljare och infiltration uppnås hög skyddsnivå från miljöskyddssynpunkt.

6 Informationsblad 4 : När ska provgrop grävas och hur gör man? Används någon teknik där avloppsvattnet ska tillåtas infiltrera genom marken ska alltid en provgrop grävas och ett jordprov tas. Följande gäller för provgropar: tätskikt Provgropen grävs där avloppsvattnet är tänkt att infiltrera. Provgropen grävs för att kontrollera att avståndet till grundvatten och berg är minst 1 meter från den nivå som spridningslagret är tänkt att läggas på. grundvatten Påträffas grundvatten eller berg ska djupet på detta anges på ansökan. Exempel på hur en provgrop kan se ut. Här är det tre jordskikt varav det mellersta är det tätaste. Jordprov tas från det tätaste skiktet. I botten på gropen syns grundvatten som sipprar fram. Provgropen bör helst lämnas öppen i ett dygn innan grundvattennivån läses av för att vattnet ska ha möjlighet att rinna till. Tänk på att det är den högsta grundvattennivån som är begränsande. En provgrop görs därför helst då marken är som blötast t.ex. under vår eller höst. I annat fall bör större marginal än 1 m finnas mellan infiltration och provgropens botten. Jordprovet ska tas ur det tätaste skiktet under den nivå som spridningslagret är tänkt att läggas. Om det är svårt att bedöma vilket skikt som är tätast tas ett jordprov ur varje skikt. Jordprovet ska innehålla cirka 0.5 liter jord och stenar större än 2 cm tas bort. Jordprovet ska sedan skickas till ett laboratorium för siktanalys. Analysen ska omfatta både finjord och grovjord och i siktkurvan ska kornstorlekar ned till 0,002 mm redovisas. Resultatet av siktanalysen visar om infiltration är möjlig och avgör också hur infiltrationen ska utformas och dimensioneras. I täta jordarter där vanlig infiltration inte är lämplig kan förstärkt infiltration eller markbädd bli aktuellt. Istället för jordprov kan ett perkolationstest utföras. Testet visar hur bra marken är på att infiltrera vattnet.

7 Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar? Detta informationsblad är tänkt som ett komplement till dokumentet Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun och här har miljöavdelningen specificerat de krav som ställs på avloppsanordningar i Eksjö kommun. Kraven utgår från Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten. Hög skyddsnivå I vissa områden i Eksjö kommun gäller hög skyddsnivå från miljöskyddssynpunkt. Detta innebär främst att det ställs högre krav på avloppsanordningens förväntade fosforrening. De områden som berörs av hög skyddsnivå från miljöskyddssynpunkt är: en zon inom 50 meter utmed alla sjöar och vattendrag (vattendrag definieras här som ett dike, bäck eller å där det finns rinnande vatten under större delen av året.) en zon inom 100 meter utmed följande sjöar och deras tillrinningsområden: Norra Vixen, Södra Vixen, Mycklaflon, Skedesjön och Försjön. samlad bebyggelse kring Klackasjön, Havravikssjön och Älghultasjön. Även andra områden kan efter miljöavdelningens bedömning i det enskilda fallet beröras av hög skyddsnivå. Läs mer om vilka tekniker som uppfyller kraven på hög skyddsnivå i informationsblad 3: Tekniklösningar.

8 Grundläggande krav på lokalisering av avloppsanordningar En ny infiltration eller markbädd kan inte lokaliseras på samma plats som den gamla utan en ny plats måste väljas. Planera gärna för detta redan nu. Avstånd till vattentäkt Följande skyddsavstånd gäller vid anläggande av avloppsanordningar: WC-avlopp som placeras närmare än 50 m från sjö/vattendrag ska uppfylla hög skyddsnivå. Minst 15 meter mellan utsläppspunkt från BDT-avlopp (bad-, disk- och tvättvatten) och sjö/ vattendrag. Avstånd till bostäder EKESJÖN Avstånd till sjö/vattendrag m Exempel på hur olika skyddsavstånd begränsar lokaliseringen av en avloppsanordning. Minst 1 meter från spridningslagrets underkant ned till berg och grundvatten. Minst 50 meter mellan utsläppspunkt från WC-avlopp och vattenbrunn förutsatt att utsläppspunkten lokaliseras nedströms vattentäkten. Minst 25 meter mellan utsläppspunkt från BDTavlopp och vattentäkt förutsatt att anordningen lokaliseras nedströms vattenbrunnen. Övrigt: Lokaliseras utsläppspunkten uppströms en vattentäkt ökar skyddsavståndet. Skyddsavståndet avgörs i sådana fall av markens genomsläpplighet och lutning. Generellt ska alltid avloppsanordningar lokaliseras nedströms vattentäkter. En anordning bör inte lokaliseras närmare än 4 meter till grannfastighet eller närmare än 10 meter från bostad. Skriftligt medgivande från markägaren behövs om avloppsanordningen ändå lokaliseras närmare än så. Avstånd från slamavskiljare till uppställningsplats för slamtömningsfordon bör inte överstiga 10 meter. Skriftligt medgivande från markägaren krävs om avloppsanordningen lokaliseras på annans mark. Kornfördelningsdiagram eller resultat från perkolationstest ska alltid bifogas ansökan om avloppsvattnet ska infiltreras i mark (se informationsblad 4).

9 Informationsblad 2: Val av entreprenör Ofta är det entreprenören som föreslår utformning och lokalisering av anordningen. Miljöavdelningen gör alltid ett platsbesök innan tillstånd till en avloppsanordning lämnas. Vid besöket bör det finnas förslag på lokalisering och utformning och det är bra om entreprenören kan medverka. Miljöavdelningen får inte rekommendera färdiga lösningar eller en särskild produkt eller teknik. Vid platsbesöket kontrollerar miljöavdelningen att den tänkta lokaliseringen uppfyller kraven på skyddsavstånd samt att tekniken kan förväntas uppfylla reningskraven. Det är bra att själv läsa på för att få en grundläggande kunskap om hur avloppsanordningar fungerar. Gå t.ex. in på En lite större infiltrationsanläggning för två hushåll. Entreprenörsvalet är viktigt för att anordningen ska bli så bra som möjligt. och läs under fliken Husägare. Det du som fastighetsägare först ska fundera över är vad du förväntar dig av din entreprenör: Ska entreprenören sköta all kontakt med myndigheten? Ska entreprenören sköta valet av teknik och utformningen av avloppsanordningen eller bara sköta själva grävandet? Ska du köpa in materialet själv eller gör entreprenören detta? Kom ihåg att det är du som fastighetsägare som är ansvarig för att avloppsanordningen uppfyller reningskraven. Om anordningen inte fungerar som tänkt kommer åtgärdskrav ställas mot dig, inte mot entreprenören. Entreprenören har å sin sida krav på sig att utföra arbetet fackmannamässigt och har garantiansvar för dolda brister i arbetet i 10 år från anläggningsdatumet.

10 Några tips inför val av entreprenör Maskinentreprenörerna anordnar regelbundet utbildningar för entreprenörer som anlägger enskilda avlopp. I utbildningen får entreprenörerna under en teoridag lära sig om kraven i Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten och under en fältdag lära sig om olika tekniker som uppfyller normal respektive hög skyddsnivå. De entreprenörer som har genomgått utbildningen har möjlighet att göra en referensanläggning för att visa sina kunskaper. De entreprenörer som har genomgått utbildningen och har fått sin referensanläggning godkänd av miljöavdelningen får ett diplom. Diplomerade entreprenörer finns listade under fliken Sök Företag/Produkter på Att använda en diplomerad entreprenör är inget krav från miljöavdelningen utan ska ses som en hjälp vid valet av entreprenör. Det är däremot viktigt att försäkra sig om att entreprenören har nödvändig kunskap. Mer komplicerade anordningar, t.ex. minireningsverk, ställer större krav på entreprenörens kompetens. Fråga vilken erfarenhet entreprenören har av att göra avloppsanordningar. Har entreprenören erfarenhet av att inrätta en sådan anordning som planeras? Be gärna entreprenören om referenser på liknande anordningar och kontakta de som entreprenören gjort arbeten för tidigare. Fler tips om vad du ska tänka på när du anlitar en entreprenör finner du på under fliken Husägare/Planera ditt avlopp/anlita en markentreprenör.

11 Informationsblad 3: Tekniklösningar Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten har tillståndsmyndigheten möjlighet att ställa olika krav på avloppsanordningars reningsförmåga utifrån hur känsligt eller hur hårt belastat ett område är. Vissa tekniker godkänns därför inte i vissa områden om kraven på reningsförmåga är högre än vad tekniken förväntas uppnå. Exempel på olika tekniker som uppfyller de olika kravnivåerna för normal och hög skyddsnivå från miljöskyddssynpunkt finner du i tabellen nedan. Mer om de olika teknikerna kan du läsa på under fliken Avloppsteknik. Normal skyddsnivå Slamavskiljare + infiltration Slamavskiljare + markbädd och ytterligare fosforrening alternativt urinseparering Hög skyddsnivå Slamavskiljare + infiltration eller markbädd med ytterligare fosforrening Minireningsverk + eventuell polerbädd Sorterande system och BDT-avlopp Sluten tank Sluten tank Sluten tank kan vara ett alternativ i de fall det är svårlösta markförhållande där det inte är tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt att anlägga någon annan typ av avloppsanordning. Om sluten tank installeras är det oftast för WC-vattnet och så tas BDT-vattnet (bad, disk och tvättvatten) omhand separat för att hålla nere antalet tömningar av tanken. Sluten tank anses inte vara en lämplig lösning för permanentboende. Vid ansökan om att inrätta en sluten tank ska uppgifter i form av beräknad vattenförbrukning, storlek på tank samt beräknat antal tömningar per år redovisas. Sorterande system Sorterande system innebär att urin och fekalier tas omhand separat. Eftersom urin och fekalier tillsammans står för 75 % av fosforinnehållet och 90 % av kväveinnehållet i blandat avloppsvatten ger en separering av detta en stor minskning av avloppsvattnets näringshalter. Genom att separera bort dessa två fraktioner och ta hand om BDT-vattnet separat med till exempel slamavskiljare och infiltration uppnås hög skyddsnivå från miljöskyddssynpunkt.

12 Informationsblad 4 : När ska provgrop grävas och hur gör man? Används någon teknik där avloppsvattnet ska tillåtas infiltrera genom marken ska alltid en provgrop grävas och ett jordprov tas. Följande gäller för provgropar: tätskikt Provgropen grävs där avloppsvattnet är tänkt att infiltrera. Provgropen grävs för att kontrollera att avståndet till grundvatten och berg är minst 1 meter från den nivå som spridningslagret är tänkt att läggas på. grundvatten Påträffas grundvatten eller berg ska djupet på detta anges på ansökan. Exempel på hur en provgrop kan se ut. Här är det tre jordskikt varav det mellersta är det tätaste. Jordprov tas från det tätaste skiktet. I botten på gropen syns grundvatten som sipprar fram. Provgropen bör helst lämnas öppen i ett dygn innan grundvattennivån läses av för att vattnet ska ha möjlighet att rinna till. Tänk på att det är den högsta grundvattennivån som är begränsande. En provgrop görs därför helst då marken är som blötast t.ex. under vår eller höst. I annat fall bör större marginal än 1 m finnas mellan infiltration och provgropens botten. Jordprovet ska tas ur det tätaste skiktet under den nivå som spridningslagret är tänkt att läggas. Om det är svårt att bedöma vilket skikt som är tätast tas ett jordprov ur varje skikt. Jordprovet ska innehålla cirka 0.5 liter jord och stenar större än 2 cm tas bort. Jordprovet ska sedan skickas till ett laboratorium för siktanalys. Analysen ska omfatta både finjord och grovjord och i siktkurvan ska kornstorlekar ned till 0,002 mm redovisas. Resultatet av siktanalysen visar om infiltration är möjlig och avgör också hur infiltrationen ska utformas och dimensioneras. I täta jordarter där vanlig infiltration inte är lämplig kan förstärkt infiltration eller markbädd bli aktuellt. Istället för jordprov kan ett perkolationstest utföras. Testet visar hur bra marken är på att infiltrera vattnet.