Förutsättningar för hållbar slamhantering i SITE-kommunerna

Transkript

1 Förutsättningar för hållbar slamhantering i SITE-kommunerna Anna Matsson, hållbarhetsstrateg 21 mars 2014

2 SITE Destination Interregprojekt mellan juli 2011-augusti 2014 Finansieras delvis av EU-medel och norska staten Målsättning är att det offentliga (de fyra samarbetskommunerna Engerdal, Trysil, Älvdalen och Malung- Sälen) ska skapa förutsättningar för besöksnäringen att utvecklas till helårsturism Arbetsområden är kompetensförsörjning, infrastruktur och samhällsservice.

3 Slam ett exempel på SITE-samarbetet 2013 lyfte Ordförer i Trysil frågan om Trysil kommunesutmaning med slam Intresserad av att undersöka möjligheter med att SITEkommunernas slam som gemensam resurs SITE fick uppdrag, tillsammans med interregprojektetfem, att genomföra förstudie.

4 Dagsläget Kommunernas avloppsslam används för sluttäckning av avslutadeavfallsdeponier(malung-sälen, TrysilochEngerdal) ochför täckningaven sligdammvid en nedlagdgruva (Älvdalen). Dagens lösningar anses vara kortsiktiga och inte långsiktigt hållbara. Gemensamt behov av långsiktiga och hållbara lösningar för hanteringavavloppsslam.

5 Uppdrag undersöka användningsområden av biogas; elproduktion, uppvärmning och fordonsgas undersökaförutsättningarnaföranläggningochdrift aven gemensam biogasanläggning utreda produktionspotential på slam från kommunala avloppsreningsverk och enskilda avloppsanläggningar samt övrigt organiskt avfall samt undersöka hantering av rötrester med fokus på utvinning av fosfor. Hantera variationsskillnader pga säsongsbetonad turism

6 Varför fokus på fosfor? Målsättning inom SITE är ett slutet, hållbart kretslopp för fosfor Fosfor är ett grundämne Används som gödselämne Sverige och Norge är beroende av import från andra länder en osäker framtida kostnad (samt tillgång) Fosfor är en ändlig resurs peakfosfor närmar sig Bristande uppsamling och återvinning av fosfor leder till övergödning ett stort miljöproblem

7 RESULTAT FÖRSTUDIE

8 Biogaspotential Rapporterad data visar största potentialen för biogasproduktionien kombinationavmatavfallochslam. Avloppsslam = Resurs från pe (årspersonekvivalenter) Biogaspotentialen är ca 2,1 GWh/år för SITE totalt Slam från reningsverk står för ca 3/4 av denna potential Organiskt avfall ökar potentialen = ca 4,5 GWh/år utomräckhållidagsläget ingetsystem förattkartläggaoch samla in matavfallet från besöksnäring och fritidsstugor.

9 Utvinna och få avsättning för biogas Värme + enklaste sättet att nyttiggöra biogasen är att göra värme + befintlig infrastruktur kan sannolikt utnyttjas - uppvärmningsbehovet för byggnader varierar över året El + de två tredjedelar av energin som blir värme i gasmotorn kan användas för uppvärmning - uppvärmningsbehovet för byggnader varierar över året Fordonsgas + tillräcklig efterfrågan finns sannolikt i SITE-regionen - ekonomin och insamlingen av matavfallet

10 Avsättning av rötrester Oavsett om man utvinner biogas eller inte bör rötresterna hanteras hållbart med fokus på återvinning, helst utnyttjande av växtnäring i jordochskogsbruk. Gödsling av skogsmark med torkat slam eller aska från slamförbränning förbränning av slam samt utvinning av fosfor ur askan anläggningsjord eller matjord

11 Fosforåtervinning Stort antal teknikutvecklingsprojekt i hela världen Ökat intresse i Sverige Finns kommersiell teknik till rimliga priser Förbränningsbaserad: P i aska, efter utlakning P i aska, efter termisk behandling och rening Ej förbränningsbaserad: Löst P ur koncentrerad delström i reningsverk P i rötat slam/biomassa, med utlakning

12 Skillnader i slamhantering Sverige Inga krav på behandling Restriktioner för P- och N- tillförsel Återföring av P viktigt Flera olika regler för organiska gödsel Norge Stabiliserings- och hygieniseringskrav Inga restriktioner för näringstillförsel Det organiska materialet viktigare Samma regler för alla organiska gödsel 25% av slam till jordbruk 60% till jordbruk Slam till jordbruk ska certifieras Ingen slamförbränning i Sverige Slamdebatt: NGO s negativa till slam som gödsel Inga branschkrav på certifiering Slamförbränning etablerad i Norge Ingen slamdebatt i Norge

13 Slutsatser Tekniskt möjligt att göra en biogasanläggning/rötkammare för enbartslammetsomuppkommerisite-kommunerna. Gemensam verksamhet har potentiell ekonomisk lönsamhet (pågående lönsamma verksamheter i Norge och Sverige har slammängd som uppkommer från ca pe(befolkning och turister) Påegenhand ärde aktuellareningsverkenförsmåförattbära kostnaderna för anläggning och drift av en biogasanläggning avsedd föruppvärmning. Det finns möjligheterna att utvinna biogas i kombination med hållbar hantering av rötresterna. Det ena utesluter inte det andra!

14 Seminarium om slam och biogas 28 november Ole Martin Norderhaugpresenterar Trysils utmaningar med slam

15 Kommentarer från 28 november Bra att arbeta mot en ekonomiskt hållbar slutanvändning Insamlingavmatavfallärettstortarbetedådetberörbådehushåll och näringen. Utmaningarna är även spridd geografiskt spridning inomstoraområden Bättrestatistikkrävs. Bra attta tag iutmaningengemensamt. Redan etablerade samarbeten måste beaktas, t ex Älvdalens samarbete med Mora och Orsa Intressant att arbeta med hantering av slam. Närliggande områden till SITE-kommunernakanvaraintresseradeavattdelta

16 Kommentarer från 28 november Realistisk förstudie SITE-kommunerna har ett gott samarbetsklimat, bör bygga vidare på detta Ingenkommunärstornog attlösafråganpåegenhand. Villgåvidare efterförstudien. Slammetochbiogas ären resurssomkanbidratill att säkra värmebehov för t ex flygplatsen. Bra att vända slamproblemet till en tillgång. Kräver dock vettig ekonomi.

17 Agera nu eller vänta? Ett gott exempel som rätt utnyttjat kan gynna turismen till SITEkommunerna Om man väntar kan de attraktivaste materialen bokas upp av annan aktör Risk att gå miste om en lokal kunskapsuppbyggnad som kan ge vinster senare i andra projekt Detta är ett miljöprojekt senareläggs det försenas miljövinsterna

18 Nästa steg Ett pilotprojekt där SITE-kommunerna banar ny väg 1) identifiering av samarbetspartners i området Hedmark-Dalarna med omnejd 2) utformning och implementering av process för insamling av organiskt avfall 3) forskning om biogasutvinning samt återvinning av rötrester 4) lokalisering av anläggning för biogas och återvinning av rötrester 5) finansiering av gemensam anläggning.

19 Finansiering av nästa steg ett samarbete kring miljöteknik öppnar upp för affärsmöjligheter. InomTeknikdalenfinnsettnätverkmed 100 affärscoacher. Nummer 1 är att arbeta fram den goda idén och målbild. Ledorden bör vara intressant-viktigtmöjligt. Steg2 blirattidentifierade finansieringsmöjlighetersompassarmålbilden. Anders Sundvall, FEM och Stiftelsen Teknikdalen