Torrötning en teknik på framfart

Transkript

1 Torrötning en teknik på framfart En stor del av biogaspotentialen finns bland torra material. När fasta och staplingsbara material ska rötas som exempelvis tång, skörderester och gödsel, erbjuder torrötning en rad tekniska fördelar jämfört med våtrötning. Biogas Syd har besökt två av de svenska torrötningsanläggningarna som finns i Smygehamn utanför Trelleborg och i Baskemölla. Till hösten planeras även ett studiebesök till den nyligen invigda torrötningsanläggningen i Mörrum. Torrötning är alltså en typ av biogasframställning som skiljer sig markant från den mer konventionella, kontinuerligt matade, helomblandade våtrötningstekniken. Det finns två typer av torrötning som båda representeras i de tre anläggningar som vi skriver om här. De två mindre anläggningarna, tångrötningsmodellen i Smygehamn och lantbruksanläggningen i Baskemölla, är av en enkel modell där man fyller reaktorn i början av processen och sedan utvinner den gas som finns i materialet. Proceduren upprepas sedan och man får en så kallad batch-process. Den större matavfallsanläggnigen i Mörrum tillämpar istället plug-flow -teknik. Här matas råvaran kontinuerligt in från ena kortsidan av en avlång reaktor och materialet pressas sedan långsamt genom processen och avger gas under tiden. På Smygehamns reningsverk finns Sveriges första tångrötningsanläggning. Det började som ett pilotprojekt där tång framgångsrikt torrötades och har sedan dess byggt ut. Torrötningsanläggningen är en del av EU-projektet Bucefalos där Trelleborgs kommun samarbetar med Malmö Stad och Region Skåne. Norups Gård är entreprenören som byggt anläggningen. Just tång passar bra för torrötning eftersom den innehåller en del sand som gör den olämplig för konventionell rötning där sanden kan skada pumpar och omrörare. Problemen med ansamling av tång längs kusten är stora, speciellt i Smygehamn där tången till biogasanläggningen hämtas. Utöver att stränderna blir rena från tång, bidrar upprensningen också till att minska näringsläckaget till Östersjön. I Smygehamn testar man att koppla samman biogassystemet med reningsverket genom att koldioxid från biogasprocessen används för att gödsla mikroalger som renar avloppsvatten från reningsverket. - Algerna gödslas med koldioxid som bildas i biogasprocessen och systemet blir därmed mycket effektivt. Tanken är också att dessa mikroalger ska kunna användas för biogasproduktion och på så sätt sluta kretsloppet, säger Matilda Gradin från Trelleborgs kommun.

2

3 I utkanten av en ekoby i Baskemölla äger lantbrukare Ulf Pyk en liten torrötningsanläggning där fårgödsel rötas. När anläggningen når full drift ska biogasen användas för uppvärmning av husen i ekobyn. Själva reaktorn är en container på 30 m 3. Denna fylls till hälften av fårgödsel och sedan cirkuleras vatten i containern som samlas i en tank där utvinningen av biogas sker. Anläggningen besöktes nyligen av en delegation från Tanzania där det finns ett stort intresse för småskaliga biogaslösningar. Här används gasen för elproduktion och matlagning snarare än värme och det finns en stor potential för att använda kodynga.

4 Det finns ett intresse för torrötning bland lantbrukare i Skåne. Anita Gunnarsson på Hushållningssällskapet Kristianstad har startat ett torrötningsnätverk som träffades första gången på en torrötningskurs i vintras. Nu återsågs nätverket på visningen i Baskemölla som följdes av ett möte med gruppen. Tanken är att skapa en erfarenhetsgrupp där kunskap samlas och sprids. - Vi hoppas att det genom nätverket kan skapas utvecklingsprojekt på området, säger Anita Gunnarsson. När olika aktörer samarbetar blir utvecklingsarbete ofta framgångsrikt och leder till verkliga förändringar. Ett sådant arbetssätt brukar kallas brukardriven eller deltagardriven forskning och utveckling. Under kommer sådant arbete att kunna finanserias genom EU-medel i det s.k. EIP-programmet (European Innovation Partnership).

5 I Mörrum, Blekinge finns också en torrötningsanläggning, men i större skala. Här har Västblekinge Miljö AB nyligen invigt en anläggning som årligen kan behandla ton avfall ( ton matavfall och ton park- och trädgårdsavfall). Anläggningen, byggd av tyska Eisenmann, är den största av sitt slag i Skandinavien och man kommer årligen producera m 3 fordonsgas vilket motsvarar cirka liter bensin. Projektet har beviljats 19 miljoner kronor i statligt investeringsstöd (total investering 54 miljoner kronor) med motivationen att produktionen kompletterar biogasinfrastrukturen i Skåne. Det ger även värdefulla erfarenheter av torrötning i Sverige, bland annat genom att man skapat ett forskningssamarbete med LTH (Lunds Tekniska Högskola). De tre nybyggda anläggningarna visar att torrötning är en teknik som kan tillämpas på vitt skilda områden i biogassystemet. Hittar man de rätta förutsättningarna finns stor potential till biogasproduktion från torra material som ofta benämns som andra generationens substrat - avfallsfraktioner som med konventionell teknik ofta är svårhanterlig. Torrötning är alltså en viktig del i pusslet där alla tillgängliga, hållbara råvaror kommer behövas för att ställa om till ett grönt samhälle. Text: Kristina Engdahl, Biogas Syd och Anna Troedsson, Biogas Syd. Foto: Kristina Engdahl, Biogas Syd