Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering. Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL
|
|
|
- Rickard Axel Forsberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Avfallsindikatorer För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL Foto: Avfall Sverige
2 Avfallsindikatorer I projektet Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering har en uppsättning indikatorer tagits fram som ska kan användas för att årligen mäta och följa utvecklingen för vår avfallshantering. Totalt föreslås över 50 avfallsindikatorer.
3 Om projektet Stort forskningsprojekt, hösten 2012-dec 2013 Projektledare: IVL och Profu Fyra fallstudier Göteborg SÖRAB Malmö Nationellt (totalt + hushåll) Dokumenterats i en litteraturstudie, en metodrapport och en vägledning Finansiärer och projektdeltagare: Waste Refinery, Avfall Sverige, Naturvårdsverket, Stiftelsen IVL, Kretslopp och Vatten Göteborg, VA Syd Malmö, SÖRAB, SYSAV, Borås Energi och Miljö AB, Renova AB
4 Fyra olika typer av avfallsindikatorer
5 Exempel på bakgrundsindikatorer (B5, B7, B9, B11, B13 och B15) Insamlade och behandlade avfallsmängder Insamlade mängder B11 Behandlade mängder B B13 B13 0 Materialåtervinning B7 Biologisk återvinning -rötning B9 Energiåtervinning Biologisk återvinning - kompostering Konstruktions- material Deponering
6 Exempel på bakgrundsindikatorer (B5, B7, B9, B11, B13 och B15) Insamlade och behandlade avfallsmängder 300 Malmö 300 Nationellt Energiåtervinning Materialåtervinning Biologisk återvinning - rötning Materialåtervinning konstruktionsmaterial Biologisk återvinning - kompostering Deponi Ej angiven behandling
7 Förflyttningsindikator (F1) Position i avfallstrappan Hushållsavfall nationellt
8 Trappstegsvärden till förflyttningsindikatorerna (F1 och F2)
9 Förflyttningsindikator (F1 och F2) Position i avfallstrappan - Hushållsavfall
10 Förflyttningsindikator (F3) Klimatpåverkan Förflyttningsindikator Allt (F3) avfall (2012) 500 kg CO 2 -ekv/ton avfall Deponi Biologisk återvinning - kompostering Energiåtervinnig Biologisk återvinning - rötning Materialåtervinning Materialåtervinning (exklusive elektronikavfall) Förebyggande Endast hushållsavfall! -4000
11 Trappstegsindikator (TR1) Förebyggd (frikopplad) mängd hushållsavfall Före
12 Trappstegsindikatorer Biologisk återvinning - rötning Nr Indikator Enhet TR 11 TR12 Mängd avfall som rötas (exklusive rejektmängder) Mängd utsorterat avfall (rejektmängder) från rötning som energiåtervinns TR 13 TR 14 TR 15 TR16 Mängd producerad fordonsgas från rötning Total mängd producerad biogas från rötning Andel biogödsel från rötning där näringsämnen nyttiggörs MWh fordonsgas/ton till biogasproduktion MWh biogas/ton till biogasproduktion % av rötrest Netto-klimatpåverkan från rötning kg CO 2 -ekv /ton avfall Biologisk återvinning - Rötning rötning Energiåtervinning Rejekt till energiåtervinning
13 Trappstegsindikatorer (TR11 och TR12) Mängd matavfall till biogasproduktion 60 SÖRAB 60 Göteborg Malmö Nationellt Biologisk återvinning - Rötning rötning Energiåtervinning Rejekt till energiåtervinning
14 Exempel på trappstegsindikatorer (TR11 och TR12) Total mängd avfall som rötas inklusive rejekt Kg/person
15 Avfallsindikatorer Mer information på wasterefinery.se: Litteraturstudien Vägledningen enkel beskrivning: Avfallsindikatorer -Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Metodrapproten detaljerad beskrivning: Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering Kontaktpersoner: Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL Finansiärerer och projektdeltagare: Waste Refinery, Avfall Sverige, Naturvårdsverket, SIVL, Kretslopp och Vatten Göteborg, VA Syd Malmö, SÖRAB, SYSAV, Borås Energi och Miljö, RENOVA Framtid: Införliva ett urval av indikatorerna i AvfallWeb, diskussion med NV och flera kommuner om eventuell fortsättning på implementering.
16 Mängd uppkommet hushållsavfall (kton)
17 Förväntad och verklig uppkommen mängd hushållsavfall kton Minskade mängder på grund av lågkonjunktur Frikoppling A: Konsumtionsväxling från varu- till tjänstekonsumtion Frikoppling B: Konsumtionsväxling inom gruppen varukonsumtion
Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering
Avfallsindikatorer För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL Foto: Avfall Sverige Om projektet Stort forskningsprojekt, hösten
Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092. Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering
Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092 Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering förord INNehållSförteckNINg 1. Varför indikatorer? 3 2.
Avfallsindikatorer. Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering
Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Innehållsförteckning 1. Varför indikatorer? 3 2. Vad är en indikator? 4 3. Avfallsindikatorer
TRENDER I SVENSK AVFALLSHANTERING. Indikatorer och behandling av olika avfallsslag 2018
TRENDER I SVENSK AVFALLSHANTERING Indikatorer och behandling av olika avfallsslag 218 TRENDER I SVENSK AVFALLSHANTERING Indikatorer och behandling av olika avfallsslag 218 Denna rapport har tagits fram
Det svenska hushållsavfallet
Det svenska hushållsavfallet 2018 Avfallshantering i världsklass 99,5% 99,5 procent av hushållsavfallet återvanns under 2017. Utmaningen nu är att minska mängden avfall. Sveriges kommuner och svenskarna
Det svenska hushållsavfallet
Det svenska hushållsavfallet 2018 Avfallshantering i världsklass Sveriges kommuner och svenskarna är duktiga på avfallshantering. Från insamling till sortering och återvinning. Med den här skriften vill
Profu. Johan Sundberg. Profu. Profu 2010-10-01. Avfall i nytt fokus Från teknik till styrmedel 22 23 september 2010, Borås
Profu Profu Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Profu. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-25 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). Profu (Projektinriktad
Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering. Maria Elander David Holmström Carl Jensen Åsa Stenmarck Johan Sundberg
Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering Maria Elander David Holmström Carl Jensen Åsa Stenmarck Johan Sundberg Indicators for a resource efficient waste handling Maria Elander David Holmström
PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun
PM Mölndal 2014-12-04 PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun Inledning RAMBO har under de senaste åren undersökt förutsättningarna att införa fastighetsnärainsamling av hushållens förpackningar,
Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering
RAPPORT Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering Maria Elander David Holmström Carl Jensen Åsa Stenmarck Johan Sundberg B2153 Januari 2014 Rapporten godkänd: 2014-01-24 John Munthe Forskningschef
Perspektiv på framtida avfallsbehandling
Perspektiv på framtida avfallsbehandling Johan Sundberg, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se I ett miljöperspektiv så har Sverige världens bästa avfallsbehandling!
Profu. Johan Sundberg
Johan Sundberg Delägare i forsknings och utredningsföretaget Profu. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers Profu 1993 2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). Profu (Projek4nriktad forskning
Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget
Mattias Bisaillon Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 2001- Doktorand i avfallsgruppen på Chalmers 1998-2004 (tekn. doktor i avfalls- och energisystemanalys 2004) (Projektinriktad forskning
Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling
Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Åke Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se System för biogasproduktion
Kommunal Avfallsplan 2013-2017. Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning
Kommunal Avfallsplan 2013-2017 Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning Sammanfattning av förslag till Avfallsplan 2013 2017 Dalakommunerna Avesta Borlänge
Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle
Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Nu gör vi en gemensam avfallsplan för SÖRAB kommunerna Ett nytt angreppssätt som är kraftfullt och berör
Tillgång och efterfrågan på matavfall för rötning i Stockholms län idag och i framtiden
Tillgång och efterfrågan på matavfall för rötning i Stockholms län idag och i framtiden 1 Tillgång på utsorterat matavfall idag Årligen uppkommer nationellt knappt 100 kg matavfall per invånare och år
Linda Eliasson. Avfallsstrateg
Linda Eliasson Avfallsstrateg Strategisk verksamhet Operativ verksamhet Stödjande verksamhet Fjärrvärme Fjärrkyla El El Fordonsgas Sortering Insamling prod.avf Miljösamordning Vågmottagningskontr. ÅVC
Matavfall. Erfarenheter från insamlingssystem och förbehandlingsanläggningens krav på kommunernas insamling. Charlotta Ringdahl.
Matavfall Erfarenheter från insamlingssystem och förbehandlingsanläggningens krav på kommunernas insamling 18 april 20131 Charlotta Ringdahl Agenda 1.NATIONELLT MÅL 2.HUR BIDRAR VI TILL ATT UPPNÅ MÅLET?
Johan Sundberg. Profu. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget
Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 1999 Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993) (Projektinriktad forskning och utveckling)
2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN
Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket
Bilaga 3 Uppföljning av föregående avfallsplan
Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 1 av 5 Bilaga 3 Uppföljning av föregående avfallsplan 2009-2012 Mål 1: Minskade avfallsmängder Mängden säck- och kärl avfall till förbränning skall minska
Sysavdagen Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 15 maj 20171
Sysavdagen 2017 Aktuellt från Sysav Peter Engström 15 maj 20171 Fn (2016) lever jordens befolkning som om vi hade 1,6 jordklot istället för det enda vi har Om hela jordens befolkning skulle ta efter den
OMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER
2013-06-14 OMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 1 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner
Marknadsanalys av substrat till biogas
Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse
Nya styrmedel för en mer hållbar avfallshantering?
Nya styrmedel för en mer hållbar avfallshantering? Göran Finnveden Miljöstrategisk analys fms KTH Exempel på existerande styrmedel Deponiförbud förbud att deponera brännbart och organiskt avfall Deponiskatt
Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.
Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse
Sopberget i världen: Hot eller möjlighet? Håkan Rylander
Sopberget i världen: Hot eller möjlighet? Håkan Rylander [kg] 500 Hushållsavfall per person i Göteborg 1885-2007 450 400 350 300 250 200 150 100 50 Björkdalen 1929 0 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940
Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen
Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...
Stadigt ökande avfallsmängder
Stadigt ökande avfallsmängder Johan Sundberg, Profu / Avfallsgruppen, Chalmers tekniska högskola Mattias Olofsson, Profu / Avfallsgruppen, Chalmers tekniska högskola Mikael Johnsson, Profu Trots alla nya
Bilaga 7. Begreppsförklaringar
Bilaga 7 sförklaringar Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 sförklaring och definitioner Avfall Avfall Web Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avslutade deponier
Klimatbokslut. Greenhouse gas protocol
Klimatbokslut för energiföretag Greenhouse gas protocol Framtaget av World Resources Institute (WRI) och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD). Mer info på http://www.ghgprotocol.org/)
Arbetsgruppen biologisk återvinning. Caroline Steinwig,
Arbetsgruppen biologisk återvinning Caroline Steinwig, 2019-02-13 Jag tänkte prata om Kort om Avfall Sverige Strukturen kring arbetsgrupper Aktuella frågeställningar och projekt inom arbetsgruppen Biologisk
Varför en avfallsplan?
Varför en avfallsplan? Enligt miljöbalken är varje kommun skyldig att ha en avfallsplan. Planen ska omfatta allt slags avfall men fokuserar på det avfall som kommunen ansvarar för. Planen beskriver kommunernas
Vad är DalaAvfall - Avfallsplanen - Ny lagstiftning - Vad händer med avfallet, varför sortera?
2019-05-07 - Vad är DalaAvfall - Avfallsplanen - Ny lagstiftning - Vad händer med avfallet, varför sortera? DalaAvfall är ett samverkansorgan mellan kommunernas avfallsverksamheter med ansvar för hushållsavfall
Biogas från matavfall David Holmström 2012-11-20
Morgondagens biogasproduktion från matavfall Biogas från matavfall David Holmström 2012-11-20 Perspektiv på framtida avfallsbehandling Waste Refinery Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall
Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars
Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars Bakgrund PFA-projektet: Ökad biogasproduktion från matavfall gynnsamt med de förutsättningar som antas gälla år 2020.
Avfallsmängder och materialeffektivitet
Avfallsmängder och materialeffektivitet Johan Sundberg, Profu Tomas Ekvall, IVL Svenska Miljöinstitutet Hur har mängden avfall ökat historiskt? Framtidens avfallshantering En heldag om avfall, policy och
Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan
Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och
Utvärdering av rötning och hemkompostering av matavfall i Västra Götaland ur ett systemperspektiv 2015-11-18
Utvärdering av rötning och hemkompostering av matavfall i Västra Götaland ur ett systemperspektiv 2015-11-18 Sammanfattning Hemkompostering och central kompostering var de metoder som de flesta kommuner
Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin
Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program - vad är på gång? Christina Jonsson 22 februari 2012 1 Jag kommer att ta upp: Den kommande nationella avfallsplanen
Bilaga 1: Miljökonsekvensbeskrivning
Bilaga till avfallsplan 2010-04-22 Bilaga 1: Miljökonsekvensbeskrivning Bakgrund Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket (NFS 2006:6) ska en miljöbedömning
Avfall i verksamheter
Avfall i verksamheter Vellinge.se TYG PÅSE FÖREBYGGANDE RE FILL LOPPIS ÅTERANVÄNDA DEPONI MATERIALÅTERVINNA ENERGIÅTERVINNA Grafik: Sysav DEPONERING Reglerna på avfallsområdet är många och inte alltid
Avfallets roll i framtidens energisystem
Avfallets roll i framtidens energisystem Ambjörn Lätt Futureheat konferens, 2018-11-21 ARFEN Bakgrund Litteraturstudie ARFEN Scenarier Slutsatser Intervjustudie Bakgrund Recap Energiåtervinning uravfall
Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering
Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Göran Finnveden Avdelningen för Miljöstrategisk analys fms Institutionen för Samhällsplanering och miljö Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad KTH Delprojekt
Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)
Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54) Sötåsens Biogasdag den 7 november 2013 Gunilla Henriksson SP Energiteknik, avfallsgruppen Energi-
Avfallsplan för Eskilstuna kommun kortversion
Avfallsplan 2018-2022 för Eskilstuna kommun kortversion Beslutad av kommunfullmäktige 14 december 2017 Vår vision Året är 2022. I Eskilstuna arbetar vi aktivt med att minska mängden avfall. Begagnade produkter
Mot framtiden: styrmedel för en mer hållbar avfallshantering
Mot framtiden: styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Göran Finnveden Professor Miljöstrategisk analys Vice-rektor för Hållbar utveckling KTH Typer av styrmedel Juridiska (t.ex. lagar, förordningar)
Mot framtiden: styrmedel för en mer hållbar avfallshantering
Mot framtiden: styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Göran Finnveden, Yevgeniya Arushanyan, Åsa Svenfelt och Ulrika Gunnarsson Östling, KTH Mattias Bisaillon, Jenny Sahlin och Johan Sundberg, Profu
STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt
STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och
Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall. Workshop för färdplan Skåne Malmö 2012-05-24 Bo von Bahr, SP
Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall Workshop för färdplan Skåne Malmö 2012-05-24 Bo von Bahr, SP Från DN Debatt, torsdag 24 maj 2012 (igår), Kjell Aleklett, President of ASPO International
Från kvittblivning till garanterad. Christer Lundgren, Renova AB. Energisession i Trollhättan. 8 februari 2006. återvinning
Från kvittblivning till garanterad Här börjar bakgrund till ansökan återvinning Energisession i Trollhättan 8 februari 2006 Christer Lundgren, Renova AB 2006-02-27/1 Gammal bild på utfyllnad av göta älv
20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1
20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 Optimalt system för energi ur avfall i Göteborg Utbyggnad av Jonas Axner, Renova AB Renovas avfallskraft- värmeverk i Sävenäs Sävenäs AKVV Omvärld Teknik / begränsningar Åtgärder
Datum. Antagen av kommunfullmäktige Dokumentnamn: Strategi för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun
Datum för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun Utgör del av kommunens renhållningsordning (avfallsplan och renhållningsföreskrifter) enligt 15 kap, 11 MB Antagen av: Kommunfullmäktige 268 2016-12-19
Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun
Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun 2006-02-23 Avfallsplanering Avfallsfrågor är viktiga element i arbetet mot en hållbar utveckling. Avfall uppstår som ett resultat av de olika mänskliga
Möjligheter och risker vid samrötning
RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till
Lösningar för lönsamhet
Lösningar för lönsamhet Waste Refinerys öppna seminarium 21 mars Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Waste Refinery nationellt kunskapscentrum FoU i ett gemensamt kluster
Remissvar gällande betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU:2012:56)
M2012/2143/Ke Miljödepartementet Kemikalieenheten Henrik Dahlsson henrik.dahlsson@energigas.se 103 33 Stockholm Stockholm den 17 december 2012 Remissvar gällande betänkandet Mot det hållbara samhället
Remissynpunkter RUFS 2050"
Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Remissynpunkter RUFS 2050" Dnr: TRN 2016-0047 SÖRAB är ett regionalt avfallsbolag i norra Stockholms län som ägs av kommunerna Danderyd,
Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid.
www.hushallninsgssallskapet.se Hushållningssällskapet står för; Kunskap för landets framtid Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid. Värderingsövningar
Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning
Miljöbyggnad 3.0 Sweden Green Building Council Landsvägen 50A 172 63 Sundbyberg Malmö den 26 augusti 2016 Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning
mer med Förslag till nationellt miljömål.
Bilaga 6 Uppföljning av föregående avfallsplan från år 2010 Detta är en uppföljning och utvärdering av föregående avfallsplan och avser utveckling till och med. Källa: Statistik från Sigtuna kommun och
Matavfallsinsamling i butiker, restauranger och storhushåll
SHMF100 v 1.0 2007-03-14 MILJÖFÖRVALTNINGEN HÄLSOSKYDD DELRAPPORT SID 1 (5) 2011-01-19 Eva-Britt Andersson & Eva Cedergren Miljö- och hälsoskyddsinspektörer Telefon 08-508 28 800 miljoforvaltningen@stockholm.se
BILAGA 2 Uppföljning av mål i föregående avfallsplan år 2013 AVFALLSPLAN 2018
BILAGA 2 Uppföljning av mål i föregående avfallsplan år 2013 AVFALLSPLAN 2018 FÖR ESKILSTUNA Arbetsmaterial 2017 04 25 I Eskilstuna kommuns avfallsplan 2013 antogs 18 delmål i linje med det övergripande
BILAGA 4 - UPPFÖLJNING TIDIGARE AVFALLSPLAN
Uppföljning av tidigare avfallsplan 2009 2016 Under år 2008 arbetade Karlshamns, Olofströms och Sölvesborgs kommuner fram en gemensam avfallsplan under ledning av Västblekinge Miljö AB (VMAB). Planen fastställdes
Avfallsplan. Gislaveds kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170
Avfallsplan Gislaveds kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170 Förord Gislavedskommunpåbörjadearbetetmeddennaavfallsplanunderhösten2009.Arbetet inleddesmedenbeskrivningochanalysavnulägetkommunensamtenuppföljningavden
Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.
Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och
ANTECKNINGAR 2014-04-15 Ärendenr: NV-00322-14
1(11) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Colleen Moberg, Emma Tel: 010-698 15 42 Emma.colleen-moberg @naturvardsverket.se ANTECKNINGAR 2014-04-15 Ärendenr: NV-00322-14 NÄRVARANDE
Den nya avfallspolitiken
Den nya avfallspolitiken Följderna av avfallsutredningen Mattias Johansson (c), stabschef, Miljödepartementet Kommentarer från Riksdagen Christer Akej (m) Helena Leander (mp) Johan Löfstrand (s) Vad händer
Nationell avfallsplan Vägledning om nedskräpning Avfallsförebyggande program
Nationell avfallsplan Vägledning om nedskräpning Avfallsförebyggande program Hans Wrådhe 18 april 2013 2013-04-23 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Vad behöver vi göra? Naturvårdsverket
Avfallsplanering Dalarna. Uppföljning 2019
Avfallsplanering Dalarna Uppföljning 2019 Nyttan med avfallsminimering och källsortering Dalarna 2019 Klimatpåverkan hushållens avfall (LCA) Fraktion CO2 minskning förebygga material (tillverkning ny råvara)
Avfall Sveriges vision
Anna-Carin Gripwall Avfall Sverige Expertorgan inom avfallshantering och återvinning Företräder Sveriges invånare, genom kommunerna Privata företag är associerade medlemmar Verkar för en miljöriktig, hållbar
Behöver svensk avfallshantering förbättras? Jan-Olov Sundqvist IVL Svenska Miljöinstitutet 08-59856374 jan-olov.sundqvist@ivl.se
Behöver svensk avfallshantering förbättras? Jan-Olov Sundqvist IVL Svenska Miljöinstitutet 08-59856374 jan-olov.sundqvist@ivl.se Frågeställning Har vi inte tillräckligt bra avfallshantering i Sverige?
En introduktion till. s arbete med deponier (moderna avfallsanläggningar) Johan Fagerqvist, Rådgivare deponering
En introduktion till s arbete med deponier (moderna avfallsanläggningar) Johan Fagerqvist, Rådgivare deponering Om Avfall Sverige Kommunernas expertorgan inom avfall och återvinning Utveckling, utbildning,
Det ska vara lätt att göra rätt
Det ska vara lätt att göra rätt Nedbrutna slutmål för den gemensamma avfallsplanen för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby
VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s
VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s PLOCKANALYS 2016 En metod för att utvärdera den gemensamma avfallsplanen för Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna.
Statistik är en mycket viktig branschfråga.
Avfall Web för din skull! Introduktion till Avfall Sveriges statistikverktyg Statistik är en mycket viktig branschfråga. God statistik skapar trovärdighet och är grunden för en långsiktig utveckling av
Avfallsplan Kick off 2013-01-30
Kick-off Agenda 09.00 Introduktion Gunnar Peters/Svante Stomberg 09.30 Delprojekt 1,2,7 Fredrik Seger 09.45 Delprojekt 3, 8 Ofelia Hendar /Per Karlsson 10.00 Delprojekt 4 Hans Skoglund 10.15 Delprojekt
På väg in i framtidens återvinning och återbruk
Söderhalls Renhållningsverk AB, SÖRAB, org.nr 556197-4022 Torggatan 11, plan 2, Box 63, 18621 Vallentuna Tel: 08-505 804 00 info@sorab.se www.sorab.se På väg in i framtidens återvinning och återbruk Idag
Miljöpåverkan av framtida avfallshantering
Miljöpåverkan av framtida avfallshantering Göran Finnveden, Yevgeniya Arushanyan och Anna Björklund, KTH Ola Norrman Eriksson, Högskolan i Gävle Maria Ljunggren Söderman, Åsa Stenmarck och Jan-Olov Sundqvist,
VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s
VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s PLOCKANALYS 2016 En metod för att utvärdera den gemensamma avfallsplanen för Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna.
2016 Trollhättan Energi
Klimat bokslut 2016 Trollhättan Energi 12 juni 2017 Klimatbokslut för energiföretag Hantera utvecklingsarbetet Utvärdera åtgärder Följa upp och redovisa utvecklingen Utökat klimatbokslut Konsekvensmetoden
Beräkningsmetod för uppföljning av etappmålet om resurshushållning i livsmedelskedjan, biologisk
SMED Rapport Nr 144 2014 Beräkningsmetod för uppföljning av etappmålet om resurshushållning i livsmedelskedjan, biologisk återvinning Carl Jensen, IVL Svenska Miljöinstitutet Malin Stare, IVL Svenska Miljöinstitutet
VafabMiljö - Våra anläggningar
VafabMiljö - Våra anläggningar Omhändertagna avfallsmängder Försäljning, Nm3/år (tusental) Biogas som fordonsbränsle!! 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 Publikt Sopbilar Bussar 3 000 2 000 1 000
Johan Sundberg. Profu. Profu
Johan Sundberg Delägare i forsknings och utredningsföretaget. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993 2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). (Projektinriktad forskning och utveckling)
Förbränningsskatt- effekt på biologiskt avfall
Förbränningsskatt- effekt på biologiskt avfall 2007-09-18 Författare: Jenny Sahlin, Tomas Ekvall, IVL Mattias Bisaillon, Johan Sundberg, (alla tidigare Avfallsgruppen, Chalmers) Agenda Bakgrund Om förbränningsskatten
Plan för ökad återvinning och resurshushållning
Plan för ökad återvinning och resurshushållning 2013-2017 Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Strategier och mål Gagnefs kommun Beslutad i kommunfullmäktige
STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP
STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP VÅR VISION Ett internationellt ledande institut VÅR AFFÄRSIDÉ Skapa, använda och förmedla internationell konkurrenskraftig kompetens för innovation
Framtidens kretsloppsanläggning
Framtidens kretsloppsanläggning Kretsloppsanläggningen i Högbytorp förvandlar det som ingen vill ha till sådant som alla behöver. Här gör vi el, värme, biogas och biogödsel av avfall. Varför bygger vi
Avfallsplan för Västerviks kommun
2015-2020 Avfallsplan för Västerviks kommun Sammanfattning av lokala mål och ambitioner Inledning Avfallsplan och Lokala föreskrifter för avfallshantering utgör tillsammans Renhållningsordningen för Västerviks
Kommunal Avfallsplan
Kommunal Avfallsplan Populärversion Hudiksvall kommun Förenklad version som komplement till utställning Kommunstyrelsen har beslutat att ställa ut ett förslag till avfallsplan för granskning under fyra
Välkommen till. Sydskånes avfallsaktiebolag
Välkommen till Sydskånes avfallsaktiebolag Sysavregionen 14 kommuner 655 000 invånare Kävlinge 50 km Burlöv Lund Lomma Staffanstorp Sjöbo Måsalycke Tomelilla Malmö Vellinge Svedala Trelleborg Skurup 100
AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015
AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 Anl./Projekt/ Kund Avfallsslag Projekttyp År KRAB, Kristianstad Hushåll, slakteri, gödsel, bränneri Design, rådgivning 1994 o 2004
Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall
Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december
Miljöeffekter av avfallsförbränning 1. Fossila utsläpp i dag och i framtiden
Miljöeffekter av avfallsförbränning 1. Fossila utsläpp i dag och i framtiden Mattias Bisaillon, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Perspektiv på framtida avfallsbehandling
Vilken roll kan biogas spela i Västra Götalandsregionens utveckling? Energisessionen 2009 Skövde 5-6 februari
Vilken roll kan biogas spela i Västra Götalandsregionens utveckling? Energisessionen 2009 Skövde 5-6 februari Hans Larsson Biogas Väst Business Region Göteborg Business Region Göteborg Vi är en neutral
Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling
Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling 1 Denna bok är författad av Profu AB och kan beställas från: Profu i Göteborg AB Götaforsliden 13 nedre 431 34
KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL
från APRIL KÄLLSORTERAR Vi även matavfall START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL FÖR EN BÄTTRE MILJÖ Tack vare att du källsorterar kan avfall återvinnas till nya produkter. Därför har återvinningsstationer
Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk
Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg
Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen
Sida 1 (7) 2014-02-28 Handläggare Jonas Dahllöf 08-508 466 06 jonas.dahllof@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-03-20 Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om investeringsstöd