Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Transkript

1 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010

2 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december 2010 HAPARANDA STAD

3 3 Innehåll Sammanfattning 4 1. Varför ska Haparanda kommun utöka insamling av matavfall? Exempel från andra kommuner 5 2. Nulägesanalys: Hur hanteras matavfallet idag? 6 3. Alternativa lösningar för hantering av matavfall i kommunen Kompostering i Överkalix 7 Kostnad Miljönytta 3.2 Biogas i Boden 7 Kostnad Miljönytta 4. Kostnadsjämförelse Kompostering jamfört med förbränning Biogas jamfört med förbränning 9 5. Slutsats Referenser 11

4 4 Sammanfattning Enligt det nationella miljökvalitetsmålet God Bebyggd Miljö skall senast år 2010 minst 35 procent av Sveriges matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. I riket samlades år 2009 totalt in 21 procent av matavfallet för biologisk behandling. Det återstår därmed 14 procent för att nå målet. Bland annat Haparandas tre grannkommuner Övertorneå, Kalix och Överkalix har alla utbyggda system för insamling av matavfall. Utökad insamling av matavfall i Haparanda kommun krävs för att förverkliga HaparandaTornios gemensamma Vision 2020 och specifikt målet om en Hållbar Livsmiljö, där utvecklad avfallshantering lyfts fram som en av åtgärderna för att nå de kritiska framgångsfaktorerna Hållbar utveckling och minskad klimatpåverkan. Ökad utsortering av matavfall bidrar även till att uppfylla Haparanda stads lokala miljömål God Bebyggd Miljö samt Begränsad Klimatpåverkan. Matavfallet sorteras idag till övervägande del inte ut ur hushållsavfallet utan kasseras tillsammans med hushållsavfallet och transporteras till Bodens fjärrvärmeverk för energiutvinning. Endast 65 ton samlades in år Haparanda kommun har en matavfallsmängd på totalt 831 ton per år, beräknat på 2009 års avfallsstatistik. År 2009 samlades 7,8 procent av Haparanda kommuns matavfall in och komposterades på Torneå avfallscentral Jätekeskus Jäkälä. Skulle Haparanda uppnå målet om 35 procents insamling av matavfall innebär det en volym på 291 ton per år, beräknat på 2009 års avfallsstatistik. Mängden som ytterligare måste samlas in för att nå det nationella miljökvalitetsmålet är därmed 27,2 procent, i vikt 226 ton. Kompostering i Torneå är ej ett alternativ från då Jätekeskus Jäkälä vill avveckla sin komposteringsdeponi. De alternativa hanteringsmöjligheterna för Haparanda kommuns matavfall som har jämförts är kompostering i Överkalix samt produktion av biogas i Boden. I båda utvärderade alternativ minskar kostnaderna för hantering av kommunens avfall i jämförelse med att som idag inte sortera ut matavfallet och transportera det tillsammans med övrigt hushållsavfall till Bodens fjärrvärmeverk för energiutvinning. Inget av alternativen ger heller ökade transporter då matavfallet idag redan transporteras till Boden. Den mest kostnadseffektiva lösningen för Haparandas kommuns matavfall är produktion av biogas i Boden. Det reducerar kostnaderna för avfallshantering med 80 procent mer jämfört med kompostering i Överkalix. Att utöka utsortering av matavfall till 35 procent för produktion av biogas i Boden innebär en kostnadsreduktion med kr per år plus en miljönytta på minst kr per år. Total kostnadsreduceringen är därmed minst kr per år. I detta är inte reducerade kostnader för metangasutsläpp medräknat. Den verkliga totala samhällsekonomiska kostnadsreduceringen är därmed betydligt högre. Varje ton insamlat matavfall reducerar de årliga samhällsekonomiska kostnaderna med minst 950 kr per ton.

5 5 1. Varför ska Haparanda kommun utöka insamling av matavfall? Enligt det nationella miljökvalitetsmålet God Bebyggd Miljö skall senast år 2010 minst 35 procent av Sveriges matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. 1 Med biologisk behandling menas omhändertagande för rötning för produktion av biogas eller kompostering. I riket samlades 2009 totalt in 21 procent av matavfallet för biologisk behandling. 2 Det återstår därmed 14 procent för att nå målet. 154 av landets kommuner har system för insamling av matavfall för biologisk behandling och ytterligare 63 kommuner har planer på att ta hand om matavfallet inom den närmaste tiden. 3 Haparandas tre grannkommuner Övertorneå, Kalix och Överkalix har alla utbyggda system för insamling av matavfall. Övertorneå transporterar sitt matavfall för kompostering vid Överkalix komposteringsanläggning där även Överkalix komposterar sitt matavfall. Kalix matavfall komposteras i Sunderbyn avfallsanläggning i Luleå kommun. Utökad insamling av matavfall krävs för att förverkliga HaparandaTornios gemensamma Vision 2020 och specifikt målet om en Hållbar Livsmiljö, där utvecklad avfallshantering lyfts fram som en av åtgärderna för att nå de kritiska framgångsfaktorerna Hållbar utveckling och minskad klimatpåverkan. Målsättningen i visionen är att införa ett hållbart kretsloppstänkande samt att regionen ska vara fossilbränslefri år Ökad insamling av matavfall skulle bidra till uppfyllandet av samtliga mål och visioner. Ökad utsortering av matavfall bidrar även till att uppfylla Haparanda stads lokala miljömål God Bebyggd Miljö samt Begränsad Klimatpåverkan. 5 Det är ofta ekonomiskt fördelaktigt att separera matavfallet från resterande hushållsavfall. Vilka kostnadsreduceringar ökad insamling och separat hantering av matavfall det innebär för Haparanda stad framgår av presenterade alternativ senare i utredningen. 1.1 Exempel från andra kommuner Västerås samlar in 65 procent av kommunens matavfall och producerar biogas lokalt. Alla länets 40 bussar drivs med biogas, liksom de 13 sopbilar som samlar in avfallet. 6 I Övertorneå samlades 2009 in 413 ton matavfall 7, vilket är nästan 95, som komposteras i Överkalix. I Boden samlades 2008 in ton matavfall och rötades till biogas 8 som används till stadens kollektivtrafik, kommunens tjänstebilar samt till privat försäljning. 1 Sveriges miljömål (2010) Avfall ( ) ( kl ) 2 Avfall Sverige (2010) Matavfall har varit ett viktigt styrmedel 3 Avfall Sverige (2010) Matavfall har varit ett viktigt styrmedel 4 HaparandaTornio (2010) Vision Haparanda kommuns miljömål 6 Miljöaktuellt (2010) Därför missar Sverige målet 7 Övertorneå kommun (2010) Avfallsplan 8 Boden kommuns (2008) Avfallsplan Bodens kommun 2008

6 6 2. Nulägesanalys: Hur hanteras matavfallet idag? Matavfallet sorteras idag till övervägande del inte ut ur hushållsavfallet utan kasseras tillsammans med hushållsavfallet, vilket av Haparanda Renhållning AB transporteras till Bodens fjärrvärmeverk för energiutvinning. Enligt nationella plockanalyser utgör matavfall 43 procent av kärl och säckavfall. 9 För Haparandas del innebär det en matavfallsmängd på totalt 831 ton per år, beräknat på 2009 års avfallsstatistik. Enligt denna beräkning samlades år 2009 in 7,8 procent av Haparandas matavfall. Om Haparanda skulle uppnå målet om 35 procents insamling av matavfall blir det en volym på 291 ton per år, beräknat på 2009 års avfallsstatistik. Mängden som ytterligare måste samlas in för att nå det nationella miljökvalitetsmålet är 27,2 procent, därmed 226 ton. Visst matavfall, 65 ton, samlas idag in separat från stiftelsen Haparandabostäders hyreshus, ett fåtal restauranger samt viss offentlig verksamhet. Matavfallet transporteras av Haparanda Renhållning till biologisk behandling på Torneås avfallscentral Jätekeskus Jäkälä i Kalkkimantie som ligger 1,5 mil utanför Torneå. Den biologiska behandlingen innebär kompostering och att matavfallet blivit jordförbättringsmedel. Haparanda Renhållning måste årligen söka dispens från Naturvårdsverket samt SYKÄ i Finland för transport av matavfall över nationsgränsen. Då Torneå avfallscentral vill avveckla sin kompostering på grund av allt för höga hanteringskostnader är transportering dit ej längre ett alternativ. Haparanda stad bör därmed hitta annat alternativ för hantering av biologiskt nedbrytbart matavfall från och med då avtalet med Torneås avfallsanläggning löper ut Tabell 1. Kostnad förbränning i Bodens fjärrvärmeverk Kr/ton Förbränningskostnad 550 Transport 470 Totalt 1020 Det kan dock vid dålig sortering tillkomma en felsorteringsavgift á 1500 kr/ton. Tabell 2. Kostnad kompostering i Torneå Kr/ton Komposteringskostnad 341 Transport 0 Totalt RVF Utveckling (2005) Trender och variationer i hushållsavfallets sammansättning. Plockanalys av hushållens säck- och kärlavfall i sju svenska kommuner

7 7 3. Alternativa lösningar på hantering av Haparanda kommuns matavfall 3.1 Alternativ 1: Kompostering i Överkalix Kompostering av matavfall ger jordförbättringsmedel. Överkalix komposteringsanläggning har kapacitet att ta emot Haparanda stads matavfall. Tabell 3. Kostnad kompostering i Överkalix Kr/ton Komposteringskostnad 477* Transport 470 Totalt 947 * Om leveransen överstiger 700 ton blir komposteringskostnaden 370 kr/ton Miljönytta med kompostering Genom enbart kompostering av matavfall går samhället miste om den resurs som matavfallet utgör om det nyttjas för produktion av biogas. Metangas (CH 4 ) som bildas vid biologisk nedbrytning kan, istället för att frigöras till atmosfären och bidra till ökad växthuseffekt (som är fallet vid kompostering), nyttjas som ersättare av fossil energi till drivmedel eller energiproduktion. Nedbrytbart avfall som deponeras ger upphov till utsläpp av metangas motsvarande cirka 3 procent av landets totala utsläpp av växthusgaser. 10 Metan är en av de mest aggressiva växthusgaserna och har en effekt som är mer 21 gånger starkare än koldioxid (CO 2 ) 11. Andra miljöproblem som kan uppstå i samband med kompostering är utsläpp till luft av lustgas som även den gasen har en starkt klimatpåverkande effekt. Det kan även orsaka utsläpp av ammoniak som kan bidra både till övergödning och försurning. Lakvattnet från främst kompostering innehåller organiskt material och närsalter och kan vid utsläpp ge upphov till övergödning och luktproblem Alternativ 2: Produktion av biogas i Boden Med biogas menas en gas som framställs genom mikrobiologisk omvandling av organiskt material och som innehåller främst metan (vanligen %) och koldioxid (vanligen %). 13 Biogasen används med fördel som fordonsbränsle och kan även användas till värme och energiproduktion. Bodens biogasanläggning har kapacitet för att ta emot Haparanda kommuns matavfall. Restavfallet vid biogasproduktion går till jordförbättringsmedel. I Bodens biogasanläggnings fall minskar matavfallet med 50 procent efter produktion av biogas. 10 Naturvårdsverket (2002) Ett ekologiskt omhändertagande av avfall 11 IVl, SLU, KTH och Institut för jordbruks- och miljöteknik (1999) Systemanalys av energiutnyttjande från avfall- en utvärdering av energi, miljö och ekonomi 12 Naturvårdsverket (2009) Biologisk behandling 13 IVL (1999) Systemanalys av energiutnyttjande från avfall utvärdering av energi, miljö och ekonomi Översiktsrapport

8 8 Tabell 4. Kostnad produktion av biogas i Boden Kr/ton Biogaskostnad 200 Transport 470 Totalt 670 Det kan dock vid dålig sortering tillkomma en kostnad för felsortering á 1500 kr/ton. Risken för att en sådan kostnad ska uppstå bedöms relativt låg då marginalen för felsortering är 2 procent samt om en utbildning av personal och information till allmänheten genomförts Miljönytta med produktion av biogas Biogasen betraktas som biogent bränsle. Växthusgasutsläpp från biogena bränslen räknas inte som bidrag till växthuseffekten eftersom de antas ingå i ett naturligt kretslopp. När metangas tas tillvara som drivmedel eller annat bränsle används den metangas som vid anaerob (syrefri) nedbrytning av biologiskt nedbrytbart avfall (bland annat kompostering) skulle frigöras till atmosfären och bidra till ökad växthuseffekt. Produktion av biogas har därmed hög miljönytta då de naturliga utsläppen av metan (CH 4 ) reduceras. Genom produktion av biogas av Haparanda kommuns matavfall skulle den samhällsekonomiska kostnaden för utsläpp av metangas minska i jämförelse med kompostering. Användningen av biogas från matavfall kan även leda till minskade utsläpp av fossil koldioxid (CO 2 ), då konsumtionen av biogas ersätter fossila drivmedel. Dels minskar det den direkta konsumtionen av fossil energi, men även den indirekta som används vid produktion av fossil energi, därför att biogas produceras och konsumeras mer lokalt än fossil energi och kräver inte lika långa transporter som bensin och diesel. 1 kj biogas från matavfall ger en besparing på 0,074 kg fossilt CO Varje ton insamlat matavfall ger ungefär 0,4 ton minskade utsläpp av fossilt koldioxid. 15 Minskade ton CO 2 utsläpp till följd av att Haparanda kommun samlar in matavfall till 35 procent för produktion av biogas blir därmed 0,4 x 291 =116, 4 ton per år. Den samhällsekonomiska kostnaden för utsläpp av CO 2 är 1,50 kr per kg 16, per ton blir den 1500 kr. Produktion av biogas från Haparandas matavfall ger därmed reducerade samhällsekonomiska kostnader med 1500 x 116,4= kr per år. Miljönyttan av biogasproduktion kan därmed anses vara dubbel och till och med ge negativa (minus) utsläpp av växthusgaser. Den totala minskade samhällsekonomiska kostnaden som uppstår till följd av att Haparanda kommun samlar in 35 procent av kommunens matavfall består av minskade utsläpp av koldioxid samt metan. I denna studie beräknas endast minskade samhällsekonomiska kostnader för reducerade utsläpp av CO 2 med kr per år. Ökar insamlingen av matavfall ökar även den samhällsekonomiska nyttan, med kr / 291 ton= 600 kr per ton och år. Ytterligare en anledning varför utsortering av matavfall bör öka till förmån för produktion av biogas är att energiutvinning ökar vid utvinning av biogas från matavfall i jämförelse med förbränning i fjärrvärmeverk. Dessutom visar studier att produktion av biogas ger 24 gånger mer energi jämfört med insamlingen av matavfallet IVL (2008) Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm 15 IVL (2008) Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm 16 SIKA (2008) Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn 17 IVL (2008) Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm

9 9 4. Kostnadsjämförelse I båda utvärderade alternativ minskar kostnaderna för hantering av kommunens avfall i jämförelse med att som idag föra matavfallet osorterat med hushållsavfallet till Bodens fjärrvärmeverk för energiutvinning. Inget av alternativen ger heller ökade transporter då matavfallet idag redan transporteras till Bodens fjärrvärmeverk, fast osorterat med hushållsavfall. 4.1 Kompostering jämfört med förbränning Kompostering i Överkalix minskar kostnaderna med 73 kr per ton. Om Haparanda skulle samla in de 35 procent av matavfallet enligt det nationella miljökvalitetsmålet God Bebyggd Miljö innebär det en kostnadsreducering på 291 ton x 73 kr = kr per år, beräknat på 2009 års avfallsstatistik. Miljönyttan är i huvudsak negativ till följd av ökade utsläpp metangas och lustgas samt läckage av övergödande och försurande ämnen. 4.2 Biogas jämfört med förbränning Produktion av biogas i Boden minskar kostnaderna med 350 kr per ton. Om Haparanda skulle samla in de 35 procent av matavfallet enligt det nationella miljökvalitetsmålet God Bebyggd Miljö innebär det en kostnadsreducering på 291 ton x 350 kr = kr per år, beräknat på 2009 års avfallsstatistik. Miljönyttan med produktion av biogas är starkt positiv. Den samhällsekonomiska besparingen genom reduktion av CO 2 utsläpp som uppstår till följd av produktion av biogas från matavfall uppgår i detta fall till kr per år. I detta är inte de samhällsekonomiska kostnadsreduceringarna för minskade metangasutsläpp medräknade. Den verkliga totala samhällsekonomiska kostnadsreduceringen är därmed betydligt högre. Ökar utsorteringen av matavfall för produktion av biogas ökar både de direkta samt de samhällsekonomiska kostnadsreduceringarna med = 950 kr per ton insamlat matavfall och år.

10 10 5. Slutsatser Utökad utsortering av matavfall krävs för att uppfylla HaprandaTornios gemensamma Vision 2020 samt Haparanda stads lokala miljömål. Utökad utsortering och insamling av matfall krävs ytterligare för att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen om en God Bebyggd Miljö. Båda föreslagna alternativ för hantering av Haparandas matavfall innebär kostnadsreduceringar i förhållande till nuläget med energiutvinning av hushållsavfallet i Bodens fjärrvärmeverk. Den mest kostnadseffektiva lösningen för Haparandas kommuns matavfall är produktion av biogas i Boden. Biogasproduktion i Boden reducerar kostnaderna med 80 procent mer jämfört med kompostering i Överkalix. Att utöka utsortering av matavfall till 35 procent för produktion av biogas i Boden innebär en kostnadsreduktion med kr per år plus en miljönytta på minst kr per år. Total kostnadsreduceringen är därmed minst kr per år. Varje ton insamlat matavfall som går till biogasproduktion reducerar de samhällsekonomiska kostnaderna med 950 kr per år. Utökad sortering, oavsett volym, ger därmed en kostnadsreducering.

11 11 6. Referenser Avfall Sverige (2010) Matavfall har varit ett viktigt styrmedel Boden kommuns (2008) Avfallsplan Bodens kommun 2008 HaparandaTornio (2010) Vision 2020 Haparanda kommuns lokala miljömål IVL (1999) Systemanalys av energiutnyttjande från avfall utvärdering av energi, miljö och ekonomi Översiktsrapport IVL (2008) Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm IVl, SLU, KTH och Institut för jordbruks- och miljöteknik (1999) Systemanalys av energiutnyttjande från avfall- en utvärdering av energi, miljö och ekonomi Naturvårdsverket (2009) Biologisk behandling ( kl-11.11) Naturvårdsverket (2002) Ett ekologiskt omhändertagande av avfall. ISBN Miljöaktuellt (2010) Därför missar Sverige målet. Nr 9, årgång 37 november RVF Utveckling (2005) Trender och variationer i hushållsavfallets sammansättning. Plockanalys av hushållens säck- och kärlavfall i sju svenska kommuner. RVF Utveckling 2005:05 SIKA (2008) Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn. ASEK 4. Rapport nr: 2008:3. Stockholm: SIKA Sveriges miljömål (2010) Avfall ( ) ( kl ) Övertorneå kommun (2010) Avfallsplan