Stadigt ökande avfallsmängder

Transkript

1 Stadigt ökande avfallsmängder Johan Sundberg, Profu / Avfallsgruppen, Chalmers tekniska högskola Mattias Olofsson, Profu / Avfallsgruppen, Chalmers tekniska högskola Mikael Johnsson, Profu Trots alla nya mål och krav som lagts på avfallshanteringen fortsätter de svenska avfallsmängderna stadigt att öka. Hushållsavfallet har de senaste 1 åren ökat i genomsnitt ca 2,5 % per år och statistiken indikerar att övriga avfallsslag ökar minst lika mycket. Under de senaste högkonjunkturerna har ökningen varit så pass kraftig att många kommuner dessutom har fått problem att erbjuda tillräcklig behandlingskapacitet. Ökningen har varit som störst i expansiva storstadsområden vilket bland annat i Göteborg lett till begrepp som avfallsinfarkt. Man kan konstatera att i Sverige har fokuseringen under de senaste 1-2 åren legat på behandlingen av avfall. Styrmedel som deponiskatt och deponiförbud har gett en klar inriktning att deponering inte är en önskvärd behandlingsmetod för merparten av avfallet, samtidigt som materialåtervinningen successivt har byggts ut. De svenska kommunerna arbetar nu för fullt med att ställa om avfallshanteringen från deponering till andra behandlingsmetoder såsom materialåtervinning, förbränning, rötning och kompostering. Emellertid har denna fokusering också inneburit att man lagt mindre resurser på att studera hur avfallsmängderna utvecklas för att kunna vidta åtgärder för att minska dem. Vi har fortfarande inte heller några direkta styrmedel som är ämnade för att minska avfallsmängderna. Med en ökningstakt på mellan 2 och 3 % per år kommer avfallsmängderna att fördubblas inom ca 3 år. Inom denna period ska vi samtidigt lyckas med att avveckla deponeringen av brännbart och övrigt organiskt avfall. Detta innebär att vi ska mer än fördubbla den sammantagna kapaciteten av materialåtervinning, biologisk behandling och förbränning inom 15 2 år. Avfallsökningen är uppenbart problematisk då det gäller att klara den pågående omställningen från deponering till alternativ behandling. Vi har redan idag en stor kapacitetsbrist för det brännbara avfallet som sedan årsskiftet är förbjudet att deponera. I samband med Naturvårdverkets regeringsuppdrag Ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall fick Profu i uppdrag att utreda hur avfallsmängderna i Sverige ökat under de senaste åren. Resultaten har bland annat använts för att bedöma den framtida kapacitetsbristen. Utredningen har haft sin tyngdpunkt på hushållsavfall men ger även vissa slutsatser för andra avfallsslag. Ökade mängder hushållsavfall Utredningens huvudresultat, att avfallsmängden ökar, är för många överraskande. Det finns en allmän tro om att den ökade återvinningen också inneburit att avfallsmängderna har minskat. Detta är inte fallet när det gäller hushållsavfall och troligen inte heller när det gäller övriga avfallstyper. Ökningen av hushållsavfallsmängderna är relativt stadig och vi kan identifiera denna ökningstakt både under en lång period tillbaka (under större delen av 19 talet) och under en kortare period t.ex. de senaste 1 åren. I figur 1 illustreras hur de totala hushållsavfallsmängderna i Göteborg har utvecklats under perioden

2 2 [kton/år] Mängd avfall före materialåtervinning 15 1 Mängd avfall efter materialåtervinning Figur 1: Uppkommen mängden hushållsavfall i Göteborg, från 1885 och framåt. Ökningstakten på ca 2-3 % är ett medelvärde och under kortare perioder, som t.ex. under hög- respektive lågkonjunktur, förekommer andra ökningstakter. Man bör observera att denna ökning gäller för den totala mängden hushållsavfall. Den mängd som behöver deponeras, behandlas biologiskt eller förbrännas har, genom kraftiga insatser för ökad materialåtervinningen, varit konstant de senaste 1 åren. Utan nya åtgärder för ökad materialåtervinning i framtiden kommer därför behovet av deponering, biologisk behandling och förbränning att öka i takt med att avfallsmängderna ökar. Idag kan vi inte se att det kommer nya kraftfulla åtgärder som kan minska behandlingsbehovet av den typ som det tidigare införda producentansvaret var ett exempel på. I figur 2 illustreras uppkomst och behandling av hushållsavfall i Sverige under perioden [kton] Totala mängden hushållsavfall Mängden hushållsavfall som återstår efter materialåtervinning Farligt avfall Vitvaror & elektronik Returpapper Förpackningar 25 2 Mängden hushållsavfall som förbränns eller deponeras Biologisk behandling 15 1 Mängden hushållsavfall som deponeras Förbränning 5 Deponering Figur 2: Mängden insamlat och behandlat hushållsavfall i Sverige under perioden

3 En jämförelse av hushållsavfallsmängdernas utveckling, med utvecklingen av folkmängd och hushållens konsumtion visar att hushållsavfallsmängderna ökar mest (se figur 3). Detta indikerar att vi skapar mer avfall per person och för varje krona vi spenderar nu än vi gjorde för ett antal år sedan. En orsak till detta är de kostnadseffektiviseringar som ständigt sker inom de producerande företagen och inom råvaruindustrin. Dessa effektiviseringar ger oss, relativt vår köpkraft, allt lägre priser (realpriser). Detta ger oss i sin tur naturligtvis en möjlighet att konsumera mera produkter, vilket vi också gör. Om inget dramatiskt inträffar i vårt beteende och i det ekonomiska systemet kommer ökad internationell konkurrens och fortsatt teknisk utveckling ytterligare effektivisera produktionen och därmed sänka kostnaderna framöver. Figuren visar även att folkmängden totalt har ökat i Sverige i genomsnitt,4 % per år för den studerade perioden. Detta är ytterligare en förklaring till de ökade avfallsmängderna. Avfallsökningen per person är alltså ca 2 % per år. De kraftiga ökningar man kan observera i storstadsregionerna beror till stor del på att folkmängden där ökar relativt mer än i övriga Sverige men också på grund av att köpkraften där är större. 1,5 1,4 1,3 [Index 1985=1,] Hushållsavfall (Total mängd före källsortering, ökning 2,4% per år) Hushållens konsumtion (Penningvärde 1995, ökning 1,6% per år) 1,2 1,1 Folkmängd (ökning,4% per år) 1,, Figur 3. Uppkommen mängd hushållsavfall i förhållande till befolkningsmängden och konsumtionen i Sverige under perioden Värdena i diagrammet visar förändringen relativt år Andra avfallstyper ökar också Mycket talar för att alla andra avfallstyper också ökar i samhället men vi har inte tillräckligt bra statistiskt underlag för att beskriva hur mycket dessa har ökat. Vi kan se på behandlingsanläggningarna i Sverige att ökningen av så kallat verksamhetsavfall ofta har varit högre än för hushållsavfallet. I flera andra länder har man börjat kartlägga även andra avfallsslag och vi kan där se samma utveckling, dvs att alla avfallsslag ökar. Danmark är ett sådant exempel där man, sedan flera år tillbaka, kartlagt just vilka avfallstyper som de olika behandlingsanläggningarna tar emot. I figur 4 illustreras ökningen i Danmark för hushållsavfall, industriavfall, bygg- och rivningsavfall samt kontorsavfall. Både hushållsavfall och industriavfall ökade i genomsnitt 2,8 % per år under perioden Detta är av samma storleksordning som den svenska hushållsavfallsökningen på 2,4 % per år. Bygg- och rivningsavfall samt kontorsavfall har under

4 samma period ökat kraftigt 4,1 % respektive 7,8 %. Det är troligt att vi också i Sverige har haft liknade ökningstakter för dessa avfallsslag. 4, 3,5 3, 2,5 2, [Mton/år] Hushållsavfall (ökning 2,8 %/år) 2,6 2,4 2,3 Industriavfall (ökning 2,8 %/år) Bygg och rivningsavfall (ökning 4,1 %/år) 3, 3, 2,7 1,5 1,,5,7 Kontor mm. (ökning 7,8 %/år) 1, Totalt ökade dessa fyra fraktioner med 3,7 %/år Figur 4. Förändringen av avfallsmängder i Danmark under perioden Koppling till utveckling av BNP Man kan konstatera att ökande avfallsmängder inte är ett specifikt problem för Sverige. I de övriga nordiska länderna beräknas de totala avfallsmängderna öka 1-25 % fram till perioden jämfört med senare hälften av 199-talet. Tittar man på en rad länder i Europa kan man iaktta en stark koppling mellan utvecklingen av hushållsavfallsmängder och BNP, se t ex figur 5. Data i figur 5 avser början av 199-talet (inte exakt samma år för samtliga länder). Även om korrelationen är stark mellan avfallsmängd och BNP så förekommer nationella skillnader. Detta indikerar att en ekonomisk tillväxt inte nödvändigtvis behöver ge samma storlek på ökningen av avfallsproduktionen. Man bör även påpeka att det statistiska materialet är bristfälligt för flera av länderna [Mton/år] BNP [miljarder ECU] Figur 5. Uppkommen mängd hushållsavfall som funktion av BNP för några europeiska länder.

5 En antydan om hur mycket hushållsavfallsmängderna kan öka får man om man tittar på USA. I Sverige uppstod år 1999 cirka 42 kg hushållsavfall per invånare. Motsvarande siffra för USA var 73 kg per invånare. USA inkluderar förvisso något fler avfallstyper i sin definition av hushållsavfall, men samtidigt är avfallsmängderna ökande också i USA. Den uppkomna mängden hushållsavfall i USA (före materialåtervinning) ökade från 45 kg per person år 196 till 73 kg per person år Finns det åtgärder som kan bromsa ökningen? I Sverige har vi mycket sällan studerat och lyft fram fakta kring avfallsökningen och vi har inte heller någon statistisk uppföljning av hur mängderna förändras över tiden, som till exempel våra nordiska grannländer har. Delvis på grund av informationsbristen finns det en allmänt spridd uppfattning om att alla insatser som gjorts för att förändra avfallshanteringen med exempelvis producentansvar för återvinning av förpackningar, deponiförbud för brännbart och övrigt organiskt avfall m.m. också har lett till att mängden uppkommet avfall minskat. Att de uppkomna avfallsmängderna bör minska genom användningen av dessa åtgärder brukar dessutom ofta lyftas fram som ett av de övergripande målen för själva åtgärden. Målet med minskade avfallsmängder hittar man i utredningar inom EU och för de direktiv som där tagits fram, på nationell nivå med alla utredningar kring skatter, producentansvar m.m. och på kommunal nivå i till exempel avfallsplaner. Det är dock tveksamt om dessa åtgärder har haft någon effekt på den totala mängden uppkommet avfall. Det vi idag kan konstatera är att avfallsmängderna fortsätter att stadigt öka i samma takt som tidigare. Vad vi däremot kan konstatera är att mängderna till deponering och förbränning under de senaste 5-1 åren har stabiliserats. Ett politiskt mål om att minska avfallsmängderna har tagits fram av miljökommissionär Margot Wallström och hennes kollegor. I EU:s förslag till det sjätte miljöhandlingsprogrammet (21-21) sätter man upp följande kvalitativa mål: Att bryta sambandet mellan avfallsproduktion och ekonomisk tillväxt, och kraftigt minska de totala avfallsmängder som genereras genom ökade insatser för att förebygga uppkomsten av avfall, effektivare användning av resurser och en övergång till mer hållbara konsumtionsmönster. För att uppnå detta har man satt upp kvantitativa mål som bland annat innebär att deponeringen ska minska kraftig, först med 2% fram till år 21 och sedan med 5% fram till 25. Man anger även andra åtgärder som ökad materialåtervinning, ökad informationsspridning och förebyggande åtgärder i en gemensam integrerade produktpolicy. Alla dessa åtgärder, inklusive den kraftiga reduktionen av deponeringen, är dock indirekta åtgärder. Dessa har, i ett historiskt perspektiv, inte haft någon märkbar effekt på avfallsökningen, dvs det kvalitativa målet i handlingsprogrammet. I ett långsiktigt perspektiv kan dock sådana åtgärder utgöra en av flera pusselbitar som bidrar till att vi förändrar våra attityder och värderingar. Det är egentligen tveksamt om det verkligen finns en vilja i samhället att minska våra avfallsmängder. Bland våra politiker arbetar de flesta direkt eller indirekt med att öka tillväxten och därigenom även avfallsmängderna. Även inom miljödepartementet lyfts tillväxten fram som ett viktigt samhälligt mål i miljödebatten. Tillväxt i kombination med miljöåtgärder ska tillsammans styra mot ett långsiktigt hållbart samhälle. Detta kan man exempelvis se i den framtidsvision som beskrivs i Regeringens skrivelse Nationell strategi för hållbar utveckling 21/2:172. Där sägs bland annat I det hållbara samhället skall hög tillväxt och social rättvisa förenas med ren och människovärdig

6 miljö. Den frikoppling av ekonomisk tillväxt från uppkomsten av avfall som många hoppas på, och talar om, har ännu inte visat sig i statistiken, varken i Sverige eller i resten av världen. Frågan är nog egentligen om tillräckligt många av oss är beredda att minska vår konsumtion av produkter. Enligt forskarundersökningar så är vårt i särklass största fritidsintresse konsumtion. Dessutom är konsumtion det fritidsintresse som ökar mest. I takt med att vi får allt mer pengar över för ny konsumtion och att produktionen av produkter fortsätter att effektiviseras kommer också avfallsflödena att fortsätta att öka. Vi har dessutom idag en väl fungerande avfallshantering som de flesta av oss har förtroende för och vi upplever inte de växande avfallsmängderna som något påtagligt problem. Istället anser nog många av oss att vi har kommit en bra bit på väg genom de insatser som gjorts för materialåtervinningen. Det krävs troligen helt andra förändringar i samhället än indirekta åtgärder på avfallshanteringen som exempelvis avfallsskatter och deponiförbud om vi anser att vi ska minska uppkomsten av avfall. Extrapolerar vi den utveckling vi har haft historiskt kan vi rent matematiskt konstatera att det finns övre gränser då jordens resurser så småningom inte räcker till. Långt innan dess kommer vi förhoppningsvis att ha bromsat resursuttaget på grund av miljöpåverkan och/eller ökade råvarukostnader. Vill vi bromsa utvecklingen innan dess måste vi, i ett långsiktigt arbete, förändra våra attityder och värderingsgrunder för samhällets utveckling för att därigenom skapa en tillväxt som inte nödvändigtvis ökar uttaget av materiella råvaror. Endast genom förändrade normer och värderingsprinciper för vår utveckling kan vi bryta det tydliga sambandet mellan tillväxt och avfallsmängd. Mer kunskap behövs En konkret åtgärd som vi redan idag kan genomföra är att satsa mer resurser på forskning och utveckling för att ta fram sakkunskaper om våra avfallsflöden, om hur mängderna utvecklas och framförallt vilka kopplingar som finns mellan tillväxt och avfallsmängd. Utifrån dessa kunskaper kan vi bättre förstå vilka eventuella åtgärder som kan utnyttjas. En viktig fråga för att klara detta är att få fram bra statistik om hur mängderna utvecklas. Den befintliga statistiken kring avfallshanteringen i Sverige är i stort behov av att förbättras. Ett av få kommande forskningsprojekt inom området är projektet Framtida Avfallsmängder som startats av Avfallsgruppen på Chalmers (Avd för Energisystemteknik, Chalmers tekniska högskola). I projektet kommer man att undersöka hur mängden avfall kan komma att utvecklas i Sverige, och hur den kan påverkas. Med olika metoder och modellanalyser ska man i projektet försöka ta fram ett faktaunderlag för framtida diskussioner om vilka åtgärder som kan tas för att dämpa den pågående ökningen av våra avfallsmängder.