Profu. Johan Sundberg

Transkript

1 Johan Sundberg Delägare i forsknings och utredningsföretaget Profu. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers Profu (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). Profu (Projek4nriktad forskning och utveckling) etablerades 1987 och består idag av 20 personer. Profu är ef oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och avfallsområdet.

2 Tillgång och ekerfrågan på avfallsbehandling Avfall Sverige, 27 oktober 2010 Tillgång och ekerfrågan 4ll 2015 (Behandlingskapacitet, avfallsmängder mm) Marknaden eker 2015 Vart är vi på väg? (styrmedel, import, Exempel Göteborg 2030, mm) Profu

3 Behandlat hushållsavfall i Sverige, [Mton] Materialåtervinning Biologisk behandling Förbränning 1 Deponering Källdata: Avfall Sverige

4 Tillgång och efterfrågan på avfallsbehandling Bedömning av det svenska kapacitetsbehovet fram till år 2015.

5 Behandling av avfall i Sverige 2008 I mängderna ingår både hushålls och verksamhetsavfall som behandlats på svenska anläggningar genom förbränning och biologiskt behandling. I mängderna ingår även de mängder organiskt och brännbart avfall som dispensdeponeras samt importerat avfall Rll förbränning och rötning. Dock finns inte materialåtervunna mängder med och inte heller de delar av avfallet som industrin själva tar hand om. (April 2010) 6 5 [Mton] Import Biologisk behandling Förbränning Dispensdeponering

6 Tillgång och ekerfrågan på avfallsbehandling i Sverige (Avfallsförbränning och biologisk behandling. NaRonell jämförelse utan import, april 2010.)

7 Tillgång och ekerfrågan på biologisk behandling i Sverige (NaRonell jämförelse utan import, april 2010)

8 Tillgång och ekerfrågan på avfallsförbränning i Sverige (NaRonell jämförelse utan import, april 2010)

9 Import av brännbart avfall Importen av avfall till förbränning i Sverige baserad på data från Naturvårdsverket bearbetade av Profu. Mängderna hushålls- och verksamhetsavfall går till förbränning även i cementugnar. Värdena för 2009 och 2010 är preliminära och baseras på uppgifter från intervjuerna i årets undersökning.

10 Sammanfattning Importen från Norge har ökat. Den gemensamma behandlingskapaciteten i Sverige och Norge täcker mer än väl behovet av behandling för det avfall som uppkommer i dessa två länder. Svensken e starter priskrig på söppe l Sverige hjälper Norge med deras deponiförbud men den ökad konkurrensen leder även till minskad kapacitetsutbyggnad i Norge. Markedet for avfallsforbrenning i Sverige och Norge. (rapport 6/2009, publicerad november 2009)

11 Tillgång och efterfrågan på avfallsbehandling i Sverige och Norge tillsammans. (Avfallsförbränning och biologisk behandling, hösten 2009.)

12 Några slutsatser Kapacitetsutbyggnaden har varit mycket betydelsefull för att uppfylla våra miljömål och reducera miljöpåverkan från avfalls- och fjärrvärmesystemet. Vi har nu fått tillräckligt med kapacitet för att ersätta dispensdeponering även vid högkonjunktur. Jämvikten mellan tillgång och efterfrågan var väntad men övergången från kapacitetsbrist till kapacitetsöverskott blev dramatisk. (Jämvikten inträffade samtidigt som finanskrisen.) Kraftigt ökad konkurrens om avfallet Intresset för import har ökat. Men det är idag oklart hur mycket av överskottet som kan komma att täckas av import.

13 Tillgång och ekerfrågan på avfallsbehandling Avfall Sverige, 27 oktober 2010 Tillgång och ekerfrågan 4ll 2015 (Behandlingskapacitet, avfallsmängder mm) Marknaden eker 2015 Vart är vi på väg? (styrmedel, import, Exempel Göteborg 2030, mm) Profu

14 Marknaden för biologisk behandling i Sverige eker 2015 Några reflek4oner. Profu Profu DrivkraKer för ökad ekerfrågan: Deponeringsavveckling i Europa Ökade avfallsmängder Klimatstyrning Krav på högre energiutnyyjande? Konkurrenskra[igare från biogasprodukron Ökande drivmedelspriser Ökad ele[erfrågan Minskade e[erfrågan på ]ärrvärme DrivkraKer för minskad ekerfrågan: Decoupling? Ökad konkurrens från norra Europa?

15

16 Viktiga styrmedel för den svenska avfallsmarknaden (Profu maj 2010) CO2 och förnybar energi Deponi

17 Några viktiga avfalls, energi och klimatmål för avfallsbehandlingsmarknaden inom EU. Klimatpaketet 2020-målen 20 % reduktion av växthusgaser 20 % reduktion av energianvändningen 20 % ökad andel av förnybar energiproduktion 10 % biodrivmedel i bränsleanvändningen för transporter Ramdirektivet för avfall Avfallshierarkien Återvinningsmål R1 formeln, etc Deponeringsdirektivet Bionedbrytbar andel av MSW som tillåts deponeras - 75 % (juli 2006) - 50 % (juli 2009) - 35 % (juli 2016) etc.

18

19 Björkdalen 1929

20 Avfallsmängder [Mton/år] Hög ekonomisk Rllväxt (3,8 % årlig avfallsökning) Historisk ökning (3,5 % årlig avfallsökning) Historisk ökning (3 % årlig avfallsökning) Låg ekonomisk Rllväxt (2,6 % årlig avfallsökning) Historisk ökning (2,5 % årlig avfallsökning) Kra[ig lågkonjunktur , däre[er 2,5% Decoupling (stagnerande avfallsmängder) NaRonellt Miljömål Beräkningarna baseras på historiska samband mellan tillväxten i samhället och uppkommen avfallsmängd.

21 Utvecklingsscenarier till år Grundfallet [Mton/år] Scenario Grundfall Historisk avfallsökning (2,5% per år). Konstant andel materialåtervinning. Miljömål för biologisk behandling, däre[er konstant andel. Utbyggd förbränning Rll max behov i FV systemen. Förbränning av importerat avfall Förbränning av svenskt avfall Biologisk behandling Materialåtervinning Deponering

22

23 Exempel 1: Biogasproduktion från matavfall - Ekonomi Systemstudie Avfall Göteborg 80 [Mkr/år] Ekonomisk analys av rötning jämfört mot förbränning år 2030 Kostnadsökning Kostnadsminskning Fordonsgasintäkt Fasta och rörliga kostnader för rötning av avfall Utökad insamling av matavfall Biogödsel till åkermark Minskad kompostering Minskad avfallsförbränning Netto

24 Exempel 1: Biogasproduktion från matavfall - Klimat Systemstudie Avfall Göteborg 40 [kton CO2-ekv/år] Ersättning av bensin och diesel Ersättning av handelsgödsel Ökad elproduktion Netto

25 Götaforsliden 13 nedre, Mölndal /8390, Profu