ANTECKNINGAR Ärendenr: NV

Transkript

1 1(11) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Colleen Moberg, Emma Tel: ANTECKNINGAR Ärendenr: NV NÄRVARANDE Håkan Larsson, Avfall Sverige Lars Estlander, Boverket Fredrik Benson, El-kretsen Karolina Petersson, Energimyndigheten Kent Carlsson, Förpacknings- och tidningsinsaml (efter lunch) Anna Säfsten, Göteborgs stad Anders Normann, Ikem David Palm, IVL Svenska Miljöinstitutet Anne-Marie Johansson, Kemikalieinspektionen Anna Björklund, KTH, Avd för miljöstrat. analys Viveke Ihd, Återvinningsindustrierna Jessika Lind-Petrén, Stena Metall Per Leander, Sysav Åsa Stenmarck, IVL (efter lunch) Charlotta Broman, Miljödepartementet (efter lunch) Johan Sundberg, Profu (efter lunch) Lena Callermo, Naturvårdsverket Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Sanna Due Sjöström, Naturvårdsverket Helen Lindqvist, Naturvårdsverket Linn Åkesson, Naturvårdsverket Yvonne Augustsson, Naturvårdsverket Catarina Östlund, Naturvårdsverket Axel Hullberg, Naturvårdsverket Filip Norlén, Naturvårdsverket Emma Colleen Moberg, Naturvårdverket FÖRHINDER Carl Johan Bernelid, Länsstyrelserna Inger Olofsson, Region Västerbotten/Vännäs kom Anna Forsberg, Sveriges Byggindustrier Gunnar Fredriksson, SKL Stina Lindblad, Svenska Naturskyddsföreningen Tid: Onsdagen den 9 april 2014 kl Plats: Naturvårdsverket, Valhallavägen 195, Stockholm Lokal: Sessionssalen B E SÖ K: ST O C K H O LM V ALH A L L AV ÄGEN 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B P O ST: ST O C K HO LM TEL: F AX: E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T.SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(11) 1. Välkomnande Lena Callermo, ordförande i Avfallsrådet hälsade alla nya och gamla ledamöter välkomna. Hon konstaterade att vi under de senaste åren till stor del använt rådet som en referensgrupp till både nationella avfallsplanen och programmet för förebyggande. I år har vi nya arbetsuppgifter framför oss, bland annat ett antal regeringsuppdrag (t.ex. bygg- och rivningsavfall, ändringar i miljöprövningsförordningen). Hans Wrådhe, vice ordförande i rådet kompletterade med att berätta att vi under året kommer följa upp de mål och åtgärder som vi föreslagit i nationella avfallsplanen och arbeta vidare med förslag till styrmedel för avfallsförebyggande. De indikatorer vi ska prata om senare under dagen kan vara ett sätt att följa upp målen. 2. Bordet runt Deltagarna presenterade sig och fick berätta om sina förväntningar på rådet och hur de kan bidra. Flera framförde att de ett viktigt syfte med rådet är att det ger möjlighet till att nätverka, inhämta kunskap och fånga upp vad som är på gång inom avfallsrådet. Andra synpunkter var att det är önskvärt att få materialet utskickat i god tid inför mötena för att ledamöterna ska hinna bereda frågorna inom sina organisationer. En del ledamöter framförde att de ville bidra med sina expertkunskaper inom avfallshantering och att mötena bör utformas så att ledamöternas kunskap och erfarenhet tas tillvara på bästa sätt. Ytterligare synpunkter var att det finns behov av att bättre koppla ihop avfalls- och produktlagstiftningen, och att frågor om statistik och indikatorer är viktigt. 3. På gång inom avfallsområdet och EU Inför varje möte i rådet tar Naturvårdsverket fram en lista med vad som är på gång inom avfallsområdet inom EU, regeringen och Naturvårdsverket. Några av punkterna presenterades mer urförligt: Utvärdering av de fem avfallsdirektiven och översynen av avfallsmålen (Catarina Östlund, Naturvårdsverket presenterade) I syfte att påverka arbetet inom EU har Miljödepartementet skickat en skrivelse till kommissionen om svenska prioriteringar. De är följande: - utveckla mål och åtgärder för avfallsförebyggande på EU-nivå - verka för giftfria och resurseffektiva kretslopp - begränsa deponeringen av nedbrytbart och återvinningsbart avfall och introducera ett mål för biologisk återvinning av matavfall Det är oklart hur processen går vidare inom EU. Men enligt uppgifter från ett möte i TAC-gruppen om förpackningsdirektivet i Bryssel den 26 mars 2014 kommer troligen utvärderingen av de fem direktiven resultera i en så kallad staff working paper. För översynen av avfallsmålen väntas att reviderade mål

3 NATURVÅRDSVERKET 3(11) och utveckling av reglerna kommer presenteras som en del i ett circular economy paket innan sommaren. Förslag om att minska användningen av tunna plastbärkassar (Catarina) EU-kommissionen har lagt ett förslag om ändringar i förpackningsdirektivet för att minska användningen av tunna plastbärkassar. Skälet till förslaget är dels att plastpåsarna bidrar till marin nedskräpning, men det är också ett resursproblem. Europarlamentet vill gå längre än kommissionen bland annat genom att föreslå mål om 80%-ig minskning i EU av användningen inom fem år och att plastbärkassar i livsmedelshandeln inte ska få tillhandahållas gratis. Förhandlingar pågår i rådet (WP Environment) om detta förslag. Nästa möte hålls den 28 april. Referensdokument för bästa tillgängliga teknik (Filip Norlén, Naturvårdsverket presenterade) Utifrån Industriutsläppsdirektivet tas referensdokument fram för bästa tillgängliga teknik och arbetet för området avfallsbehandling har startat. Första möte i Sevilla var i höstas då man satte avgränsningen för dokumentet. Det beslutades då att avgränsningen ska vidgas till att omfatta avfallsbehandling i stället för som tidigare avfallsbehandlingsanläggningar. Processen att revidera referensdokumentet vill man ska ta 2 år, men troligtvis kan det ta längre tid. Nu pågår ett arbete med strukturen för utkastet och utforma frågeformulär för datainsamling från anläggningar. Exempelvis är klimatets inverkan på onormala driftsförhållanden en viktig aspekt för Sverige. Sverige har lämnat in en lista på anläggningar som vill delta i datasamlingen, inklusive de anläggningar som kan ta emot platsbesök och svara på ytterligare frågor utöver frågeformuläret. Sverige har också lämnat in en uppskattning på hur många anläggningar som med hög säkerhet träffas av referensdokumentet. En referensgrupp har bildats inom det nationella arbetet för att bistå med insamling av uppgifter och synpunkter. Inom referensgruppen finns samverkansforum för att dela material och information om det fortsatta arbetet. En första grundläggande datainsamling kommer ske under våren. I höst beräknas datainsamlingen vara klar och då förbereds ett utkast på nytt referensdokument. Därefter får medlemsländerna lämna synpunkter på utkastet. Vill någon som inte ännu är med i referensgruppen delta så får man gärna kontakta Naturvårdsverket. EU kommer senare att fastställa BAT-slutsatserna. BAT-slutsatserna kommer att införlivas i svensk rätt genom förordningar. Det togs upp frågan om att skrot som innehåller mer än 0,03 % bly skulle kunna riskera att klassas som farligt avfall, med hänvisning till EU-arbete i CARACAL där Kemikalieinspektionen medverkar. Kemikalieinspektionen, Stena Metall och Naturvårdsverket tittar vidare på och följer upp denna fråga. 4. Revidering av Naturvårdsverkets föreskrifter om kommunal avfallsplanering, Catarina Östlund, Naturvårdsverket informerade om arbetet. Naturvårdsverkets har påbörjat arbetet med att revidera föreskrifterna om kommunal avfallsplanering och innehållet i länsstyrelsens sammanställning

4 NATURVÅRDSVERKET 4(11) (NFS 2006:6). Vi kommer under våren att skicka en enkät till kommunerna för utvärderingen av tillämpningen av reglerna. Enkäten kommer även innehålla frågor om kommunens genomförande av åtgärderna i den nationella avfallsplanen. Även länsstyrelsen kommer att tillfrågas. Vidare planeras ett antal djupintervjuer med 5-10 kommuner. En referensgrupp kommer att knytas till arbetet. Likaså kommer Avfallsrådet att användas som referensgrupp. Naturvårdsverket har identifierat följande skäl till att ändra föreskrifterna: Naturvårdsverket ska revidera föreskrifterna enligt Sveriges nationella avfallsplan. Nya avfallsregler bör införlivas i föreskrifterna. Ändringar har gjorts i 15 kap miljöbalken. Ny avfallsförordning kom 2011 (2011:927) i samband med det nya avfallsdirektivet (2008/98/EG). Dessutom behöver åtgärder som är nämnda i Nationella avfallsplanen, 2012 och det avfallsförebyggande programmet, 2013 införlivas i föreskrifterna. Dokumenten innehåller en rad åtgärder som kommunerna ska genomföra och föreskrifterna bör vara vägledande när kommunerna tar fram sina avfallsplaner. Miljömålssystemet har ändrats och de gamla delmålen har ersatts med etappmål. Två etappmål för avfall, ett om biologisk återvinning av matavfall och ett om återvinning av bygg- och rivningsavfall. Naturvårdsverket lämnade i december 2013 föreslag på ytterligare tre etappmål för avfall; ett för minskat matavfall, ett för ökad materialåtervinning av hushållsavfall och ett om textilier och textilavfall. Vidare ser Naturvårdsverket att kommunerna kan ha svårigheter att uppfylla följande krav i föreskrifterna och att syftet med dessa uppgifter kan vara oklart: Avfallsanläggningar Avfall som kommunen inte ansvarar för (mängder, mål och åtgärder) Nedlagda deponier Särskilt avsnitt om producentansvar för förpackningar Miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning Dessutom har vi bedömt att det kan finnas skäl att ställa ytterligare krav på innehållet i föreskrifterna, exempelvis för följande områden: Särskilt avsnitt om nedskräpning Utnyttja föreskriftsrätten om att kommunen ska lämna information om hantering av avfall och innehållet i planen Kopplingen till fysisk planering Platser för återanvändning Naturvårdsverket har också konstaterat att länsstyrelsens roll behöver ses över. Exempelvis uppfyller inte länsstyrelserna kravet i Avfallsförordningen att de ska sammanställa kommunernas planer och skicka till Naturvårdsverket. Ledamöterna lämnade följande synpunkter kring arbetet och Naturvårdsverkets första bedömning av behovet av ändringar: Den fysiska planeringen är jätteviktig.

5 NATURVÅRDSVERKET 5(11) Man kanske borde ha med ett särskilt avsnitt om avfallsfrågor i översiktsplanen. Ju tidigare man pratar om avfallsplaneringen desto bättre. Ju färre styrdokument desto bättre. Idag kommer man in oftast för sent i processen. Till exempel nämndes att återvinningsplatser borde involveras redan i planeringen som görs på stadsbyggnadskontoret samtidigt som transporter planeras. Att kommunerna ska planera för de verksamheter som de inte kan styra över är konstigt. Det är inte lätt för länsstyrelsen att styra så att det finns tillräcklig behandlingskapacitet i länet. Länsstyrelsen kan t.ex. styra detta genom prövningsprocessen. Länsstyrelsen är nog inte rätt organ för att styra detta. Myndigheterna ska inte avgöra vilken kapacitet som behövs, det är en marknadsfråga. Det är svårt att hitta lokalisering för avfallsanläggningar och insamlingsplatser för avfall i den befintliga bebyggelsen. Lättare i ytterområden och vid nybyggnationer. Olika grupper av befolkningen bor i olika områden. Exempelvis många äldre i tätbebyggda områden där det kan vara svårt att hitta ytor för avfallshantering. Eventuellt skulle frågan om nedlagda deponier finnas i separat dokument. Byggregler kan påverka kraven på utformning av bostäder. För att byggandet ska öka kan kraven i byggreglerna komma att förenklas. Det kan få till följd att det kommer ställas lägre krav på att det i bostäder ska finnas utrymmen för avfallshantering. Här ställdes frågan: Hur starkt styrmedel är en avfallsplan i det här sammanhanget? Skarpare instrument kan behövas. Miljöbedömningar är svåra. Det är många krav som kan kännas överflödiga. Vore bra om reglerna kunde förenklas och förtydligas. Konsekvenserna är likartade och beskrivningar av dessa bör kunna återanvändas. Indikatorer för miljöpåverkan skulle kunna användas. Det är viktigt att de privata företagen är med och representerar detta arbete. För att få in rätt information till avfallsplanen skulle kommunala/regionala Avfallsråd kunna inrättas. Många handläggare idag är väldigt specialiserade och ofta anlitas avfallsbolag i arbetet med att ta fram avfallsplaner, vilket inte alltid är bra för bedömningar av kapaciteten. Det poängterades att det är jätteviktigt att kommunen är huvudmannen. Naturvårdsverket bör ta fram handbok och vägledning kring kommunal avfallsplanering, inte branschen. 5. Statsministerinitiativet för grön tillväxt avfallsprojekten Sanna Due Sjöström, Naturvårdsverket informerade om de Nordiska avfallsprojekten.

6 NATURVÅRDSVERKET 6(11) Sanna informerade om Nordiska avfallsgruppens arbete och berättade om några utvalda projekt. Just nu på går sex avfallsprojekt inom det så kallade "Nordiska statsministerinitiativet för grön tillväxt". Läs gärna mer om projekten här: Tre av dem berör textilavfall och tre plastavfall. Se mer detaljer i bifogad presentation. Den 8 oktober presenteras resultaten av textilprojekten på en nordisk workshop i Köpenhamn och dagen efter den 9 oktober presenteras plastprojekten på samma plats. Om någon är intresserad av att delta går det bra att kontakta Sanna för att få en inbjudan. sanna.due@naturvardsverket.se 6. Regeringsuppdrag om miljöprövningsförordningen 29 kap (prövning) Helen Lindqvist, Naturvårdsverket informerade om uppdraget. Miljöprövningsförordningen (MPF) motsvarar i stort gamla FMH-bilagan där miljöfarliga verksamheter klassas enligt systemet med A, B och C-verksamheter. 29 kap innehåller klassningen av de verksamheter som hamnar under avfallsområdet. Uppdraget innehåller 13 delprojekt. Övergripande innebär uppdraget att se över prövningen av miljöfarlig verksamhet inkl. krav på MKB. Vi arbetar just nu med två av delprojekten som innebär att vi ska se över verksamhetsbeskrivningar som rör avfallshantering bl.a. gränsdragningar och terminologi och att se över systematiken mellan verksamheter som hanterar avfall och vissa andra verksamheter som regleras i förordningen. Vi utgår från 29 kap MPF med avstämning med IED-direktivet (industriemissionsdirektivet), MKB-direktivet, m.m. Framförallt IED kommer att vara viktigt för oss, där krav ställs som gör att vi behöver införa motsvarande koder i MPF på avfallsområdet. Det är också viktigt att ändringarna överensstämmer med 15 kap MB, avfallsförordningen, avfalls-, och deponeringsdirektivet m.fl. Vi har för avsikt att förbättra strukturen, förenkla och förtydliga koderna. En hel del synpunkter har kommit från framförallt länsstyrelserna som ska beaktas i arbetet. Några av de övergripande frågorna vi hanterar just nu är om vissa begrepp kan tas bort såsom t.ex. begreppen mellanlagring, yrkesmässig och anläggning. Överensstämmelsen med EU-rätt av de förslag vi lägger är också viktigt. En snabbremiss görs under sommaren till en referensgrupp. Slutredovisning sker 31 oktober En formell remiss görs därefter i höst av Miljödepartementet. Man får gärna höra av sig med synpunkter till oss. Synpunkter från ledamöterna i Avfallsrådet: - Viktigt och bra arbete - Finns energikrav i prövning och tillsyn? C-klassade men ändå stora verksamheter som förbrukar mycket el kan gå in i BREFarna för

7 NATURVÅRDSVERKET 7(11) energieffektivisering. Möjligheten finns idag att ställa mer krav men det är nog en vägledningsfråga. Det bör vara en fråga för tillsynsmyndigheterna att göra bedömningen men det behövs nog stöttning från de tillsynsvägledande myndigheterna (Naturvårdsverket och Energimyndigheten). Nya regler som innebär att företag som har mer än 250 anställda har mer krav på sig vad gäller energieffektivisering. Mått i relation till produktionen, så att det inte blir en konkurrensnackdel för vissa verksamhetsutövare. 7. Nya avfallsindikatorer Johan Sundberg, Profu och Åsa Stenmarck IVL presenterade resultaten av projektet att utveckla nya avfallsindikatorer. Se presentationerna på Arbetet presenteras både en rapport och i en vägledning från Waste Refinery Avfallsindikatorer vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering dling_2014.pdf Ett 50-tal indikatorer har tagits fram. De har delats upp i följande grupper: - Förflyttningsindikatorer hur man rör sig i avfallshierarkin - Trappstegsindikatorer indikatorer för vart och ett av trappstegen i avfallstrappan (avfallshierarkin) - Bakgrundsindikatorer grundinformation, behövs för att beräkna trappstegs och förflyttningsindikatorer Dessutom finns möjlighet att ta fram temaindikatorer för att kunna följa ett specifikt avfallsslag av särskilt intresse. Projektet redovisar dock inga förslag till temaindikatorer. Indikatorerna visar på en trend och en företeelse, och är inte en sanning. Man kan visa åt vilket håll utvecklingen går. Indikatorerna kan hjälpa till att rangordna olika behandlingsalternativ. Indikatorerna kommer att redovisas i Avfall Webb (Avfall Sveriges statistiksystem). Extra presentation ägnades åt förflyttningsindikatorerna som visar positionen i avfallstrappan. För att beräkna denna position multipliceras de totala mängderna som behandlas på respektive steg i avfallshierarkin med trappstegsvärden som är olika för de olika stegen. Ju högre upp i avfallshierarkin man befinner sig, desto högre är trappstegsvärdet. Om allt avfall har förebyggts ges positionsvärdet 100. Om allt avfall deponeras ges positionsvärdet 0. Idag har avfallshanteringen nått ett positionsvärde strax över 40 I projektet konstateras att vi förebyggt stora mängder hushållsavfall. Vi kan också se en frikoppling mellan konsumtionen och uppkommet avfall. Det kan vi se genom att beräkna den förväntade avfallsmängden baserad på hushållens

8 NATURVÅRDSVERKET 8(11) konsumtion och sedan jämföra med den verkligt uppkomna mängden avfall. En sådan jämförelse har gjorts för perioden Det visar att den verkligt uppkomna mängden var rätt mycket mindre än den förväntade under åren Det visar på en frikoppling. Det visar också att konsumtionsförändringar kan ske snabbt. Efter Johan och Åsas presentation informerade Catarina om att Naturvårdsverket avser att redovisa ett antal av dessa avfallsindikatorer på nationell nivå, men att vi troligen inte har möjlighet att redovisa alla. Indikatorer för förebyggande kommer troligen prioriteras, bland annat eftersom sådana indikatorer till stor del saknas idag. På Naturvårdsverket är det Christina Jonsson och Staffan Ågren som arbetar med avfallsstatistiken. Vad det gäller utvecklingen av avfallsstatistiken framöver vill Naturvårdsverket gärna försöka kombinera denna med annan statistik inom miljöområdet, t.ex. klimatstatistiken. Deltagarna fick ge sina synpunkter på vilka indikatorer som de tycker bör redovisas och på vilken nivå de bör redovisas: - Det är alltid bra med indikatorer, men det behöver göras tydligt vad de står för. - Siffrorna går inte alltid att jämföra med varandra. Gäller att hålla reda på det. - Farligheten av ämnen är viktig att ha med. - Det är ett stort steg framåt att kunna mäta avfallsförebyggande och visa var i trappan vi befinner oss. Dock utgör det bara indikatorer som indikerar vart vi är på väg. Det kan utgöra underlag för diskussioner och beslut. Men man behöver naturligtvis utveckla en hel del underlag. - Positivt att man med förflyttningsindikatorn kan få ett mått på var man befinner sig i avfallstrappan. Ok med den typ av förenkling som gjorts att man gett samma värde för vart och ett av trappstegen. Det gör det möjligt att förstå hur indikatorn har beräknats. - EU:s avfallshierarki är i första hand tänkt att kunna tillämpas för enskilda avfallsslag, det bör man ha i åtanke vid tillämpning av förflyttningsindikatorn. Vissa avfallsslag kanske alltid bör deponeras istället för att exempelvis återvinnas. Då kan värdet noll vara bättre än ett högre värde. - Indikatorerna kan vara värdefulla för när kommuner jämför sig med varandra, men däremot passar de kanske inte alltid på nationell nivå. 8. Regeringskansliets arbetsgrupp om kretsloppsfrågor Charlotta Broman, Miljödepartementet informerade om regeringskansliets arbetsgrupp om kretsloppsfrågor. Charlotta berättade om regeringskansliets arbetsgrupp om kretsloppsfrågor. Det är en arbetsgrupp som består av tjänstemän och politiker från flera olika departement som har i uppgift att hitta en långsiktigt stabil lösning med bred förankring hos inblandade aktörer. Charlotta samordnar arbetet och detta är ett nytt sätt att arbeta på, d.v.s. att man internt inom regeringskansliet startar en arbetsgrupp för att lösa en viss fråga.

9 NATURVÅRDSVERKET 9(11) Gruppen ska föra dialog (både politiskt och på tjänstemannanivå) med aktörerna och utifrån den ta fram ett nytt förslag till hur kretsloppsfrågan ska hanteras i framtiden. Arbetet innebär många möten och diskussioner med aktörer och man har tillsatt en särskild arbetsgrupp för förpackningsavfall. Förslaget måste vara förankrat med berörda aktörer och det är tydligt från politiskt håll att man vill komma till ett beslut i frågan. Målsättnigen är att förslaget ska vara klart till sommaren. Avfallsutredningen ligger som grund i arbetet men man tittar även t.ex. på de remissvar som kom in i samband med det arbetet, regeringsuppdraget om nya etappmål för avfall samt de övriga förslagen i avfallsutredningen. Regeringen vill ha diskussionen om vilken väg som är bäst att gå och vill ha svar på frågorna var står vi idag och vad finns det för möjligheter. Det är inte klart ännu vad det kommer att bli för produkt (t.ex. proposition, promemoria) som kommer ut av denna utredning. Vad gäller konsekvensanalyser och att avfallsutredningen innehöll bristande sådana, så håller man på att ta fram kompletterade analyser. Några synpunkter som kom fram från ledamöterna i Avfallsrådet angående regeringskansliets arbetsgrupp om kretsloppsfrågor: Fundera på vad man kräver när det gäller källsortering samtidigt som man vill minska standarden på bostäderna. Blir det någon skillnad på det om det är kommunerna eller producenterna som ansvarar? Innebär det att om kommunen ansvarar för insamlingen att det kan samordnas i högre grad med hushållsavfallet? Viktigt att värna om källsorteringskulturen som finns i Sverige. Det bidrar till att få rena flöden av avfallet. Vi har inte koll på alla produkter som finns på marknaden, t.ex. är plast en fraktion som består av många olika sammansättningar. Idag samlas endast 20 % plast in och för att klara 60 % insamling krävs det att det finns en omfattande fastighetsnära insamling. På frågan om hur tillsynen kan utvecklas svarade Charlotta att ett krav om insamlingen av förpackningar ska omfattas av krav om på förhand godkända insamlingssystem (FGI) kommer kunna förenkla tillsynen. Vidare skulle tillsynen av förpackningars utformning kunna förbättras genom att denna tillsyn flyttas från kommunal till central nivå. Fastighetsnära insamling är ofta ett större problem i befintlig miljö än i nya bostadsområden där man har kunnat planera utifrån det. Men det är viktigt att det fungerar för alla olika typer av boenden så att även människor med funktionsnedsättningar samt äldre har möjlighet att utnyttja systemet. Vore intressant med en internationell utblick i hur det är i andra länder. Charlotta meddelar att man inte har utredningsresurser till detta men att man gärna tar emot underlag som handlar om det. Det är viktigt att förtydliga hur man definierar hushållsavfall.

10 NATURVÅRDSVERKET 10(11) 9. Regeringsuppdrag om styrmedel för bygg- och rivningsavfall Emma Colleen Moberg och Yvonne Augustsson, Naturvårdsverket informerade om uppdraget. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att utreda behov av styrmedel för att nå etappmålet om att (insatser ska vidtas så att) förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annan materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktsprocent senast år Möjliga styrmedel ska konsekvensutredas och förslag ska därefter lämnas på vilka styrmedel som bedöms vara lämpliga att genomföra. Utgångspunkten för arbetet ska vara att de styrmedel som föreslås ska främja resurseffektiva kretslopp utan spridning av farliga ämnen. Uppdraget ska utföras i samråd med Kemikalieinspektionen, Boverket och Trafikverket. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars till Miljödepartementet. I arbetet kommer vi att analysera förutsättningarna för statistiken för att få en bild av hur vi idag ligger till i jämförelse med målet. Eftersom målet är viktbaserat kommer vi att rikta in oss på stora fraktionerna av avfall. Styrmedel och åtgärder kommer i första hand att utredas för de fraktioner som har en potential att påverka det kvantitativa målet. Vi kommer också att studera föroch nackdelar med att införa ett producentansvar på byggvaror, vilket är ett önskemål från Miljödepartementet. Här blir avgränsningen av producentansvaret en viktig fråga. Synpunkter från ledamöterna i Avfallsrådet: Det är kanske inte alltid är så relevant utifrån miljönyttan att plocka ut tunga fraktioner. Urvalet borde istället utgå från miljönyttan. Till exempel innebär det att plast, som är väldigt lätt, inte är relevant att ta med. Andra exempel som är viktiga utifrån miljönyttan att återvinna är tjärpapp och elektronik. Cement är väldigt resurskrävande att återvinna Angående betong så behöver man kvalitetssäkra den Det är rent praktiskt svårt att återanvända gamla betongfundament Det uppkommer förhållandevis stora mängder byggnads- och rivningsavfall i ombyggnader i städerna. Det handlar om undertak, elinstallationer, ventilationskanaler, butiker etc. Det finns beräkningar på asfaltsåtervinning och det man kom fram i den rapporten var att det är viktigt med rätt fokus vid förslag på åtgärder. Angående 70 %-målet kommer det att ske en översyn av det någon gång under året. Dock vet man inte när ännu. Det framfördes att det är viktigt vid översynen av målet att fokusera på vad som är miljömässigt viktigt att återvinna och återanvända. Till exempel byggmaterial är ofta gamla och innehåller i många fall farliga ämnen (tex asbest och PCB) och dessa är inget bra att återanvända. Dessa vill man få bort från kretsloppet. 10. Avslutning Lena Callermo, tackade för deltagandet och avslutade mötet.

11 NATURVÅRDSVERKET 11(11) Synpunkter på dagordning till höstens möte den 22 oktober tas gärna emot. Man får gärna också höra av sig med synpunkter på hur dagens upplägg har varit.