Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga

Transkript

1 Energigrödornas ekonomi Håkan Rosenqvist Billeberga

2 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden är ekonomi, lantbruk och bioenergi Lantmästare, agronom, doktor och docent Har lantbruksföretag Salixodlare Jordbruksverket har beviljat projekt stöd för att jag håller presentationer om energigrödornas ekonomi.

3 Delmoment i presentation Produktionskostnad och lönsamhet Var aktiv vid försäljning Risk och riskreduktion Mark som begränsande resurs Beskrivning av Salixodlare Olika energigrödors lönsamhet i framtiden Slam och avloppsvatten i salixodling Egen salixodling

4 Produktionskostnad och lönsamhet

5 Priser för olika grödor i beräkningarna Gröda Salix, kr / ton ts Rörflen, kr / ton ts Hampa, kr / ton ts Höstvete bröd, kr / ton Vårvete, kr / ton Foderkorn, kr / ton Höstraps, kr / ton

6 Skördar för olika grödor i beräkningarna Gröda Låg skördenivå, Skörd Låg- Mellanhög skördenivå, Skörd Mellanhög- Hög skördenivå, Skörd Hög Skördenivå, Skörd Salix, gödslad 4,5 6,0 7,5 9,0 Salix med slam 4,5 6,0 7,5 9,0 Salix omdrev 4,5 6,0 7,5 9,0 Rörflen 4,5 5,5 6,8 8,2 Hampa 4,5 5,7 7,0 8,5 Höstvete bröd 4,2 5,5 6,8 8,3 Vårvete 3,5 4,5 5,5 7,0 Foderkorn 3,0 4,2 5,4 6,9 Höstaps 1,5 2,3 3,3 4,0

7 Produktionskostnad per MWh. Gröda Låg skördenivå, Skörd Låg- Mellanhög skördenivå, Skörd Mellanhög- Hög skördenivå, Skörd Hög Skördenivå, Skörd Salix, gödslad Salix med slam Salix omdrev Rörflen Hampa Höstvete bröd Vårvete Foderkorn Höstraps

8 Resultat i kr per hektar år Gårdsstöd och miljöstöd ingår ej. Gröda Låg skördenivå, Skörd Låg- Mellanhög skördenivå, Skörd Mellanhög- Hög skördenivå, Skörd Hög Skördenivå, Skörd Salix, gödslad Salix med slam Salix omdrev Rörflen Hampa Höstvete bröd Vårvete Foderkorn Höstraps

9 Resultat i kr per hektar år Gårdsstöd och miljöstöd ingår ej. Gröda Låg skördenivå, Skörd Låg- Mellanhög skördenivå, Skörd Mellanhög- Hög skördenivå, Skörd Hög Skördenivå, Skörd Salix, gödslad Salix med slam Salix omdrev Rörflen Hampa Höstvete bröd Vårvete Foderkorn Höstraps

10 Var aktiv vid försäljning

11 Viktigt att vara aktiv vid försäljning av skörd Kan finnas mycket att vinna genom att själv vara aktiv vid skörd och försäljning Har varit stor prisdifferens mellan värmeverkspriser och Lantmännen Agroenergis priser till odlare. Undersök gärna själv priser hos användare, transportkostnader och skördekostnader Jämför nettot av att sälja på rot med att organisera skörd, transport och försäljning själv alternativt tillsammans med andra odlare.

12

13

14 Stöd för energigrödor Salix minst 1 ha för stöd Investeringsstöd för etablering av Salix om max 40%, ca kr per ha. (5000 kr = 390 kr per år, 22 år, 6% ränta) Inhägnad av plantering: Stöd max 40 % och i stöd för inhägning. Rörflen ger rätt till grundersättning för stöd till vallodling. 300 kr per ha (500 kr / ha i område 9) Biogasstöd 30% (50% norra Sverige) av investering. Max 1,8 milj. per företag.

15 Arealutveckling energiskog (källa: Pär Aronsson, SLU)

16 Prisutveckling skogsflis År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År kr per MWh 146 kr per MWh 158 kr per MWh 167 kr per MWh 181 kr per MWh 197 kr per MWh

17 Val av energigröda Kostnad per MWh och förändring på gårdsnivå står ofta i motsatsförhållande Liten förändring: Spannmål för etanol eller raps för RME Spannmål för helsäd eller hampa (ofta dyr energiproduktion) Större förändring: Gräs för energi (halvdyr energiproduktion) Stor förändring: Energiskog (billigaste energigrödorna)

18 Exempel på situationer då salix kan vara lämpligt Stämma överens med företagarens mål Lönsamhet i befintliga grödor alltför låg Delar av gården har svag bördighet Vill minska sysselsättning Ett alternativ till utarrendering Vill utveckla affärskoncept med energigrödor som bas.

19 Exempel på affärskoncept med Sälja värme energigrödor som bas Torka och sälja flis Brikettering av olika grödor Ta hand om slam Rening av näringsrikt vatten genom vegetationsfilter Biogas

20 Viktiga ekonomiska variabler i beslutsprocessen Lönsamhet Utnyttjande av befintliga resurser och dess alternativvärde Riskspridningsaspekter

21 Vad behöver lantbrukaren ha betalt för a) Odlingskostnader som t ex gödning, maskiner och overheadkostnader b) Alternativvärdet på mark c) Risk och kompensation för förändring till ny gröda

22 Inkomst från kapital eller arbete som står för den största inkomsten? Varifrån kommer inkomsten? Ex. Växtodling 170 ha Kapital tot. 25 milj kr Skulder 5 milj kr EK 20 milj kr Kapitalkostnad EK kkr * 3 % = 600 kkr Arbete 1500 tim = 300 kkr

23 Mark som begränsande resurs

24 Paradox Ökad bioenergianvändning i världen ökade spannmåls priser ökad lönsamhet för traditionella grödor minskade incitament för Salix? Salix ca halva produktionskostnad mot spannmål per MWh

25 Samband vetepris Salix kostnad 600 Produktions kostnad (kr/mwh) cost of land (short term) cost of risk cost of cultivation Vete pris (kr/ton)

26 Högre spannmålspris Konsekvenser Relativpriser ändras Mark Direkta insatsmedel som t ex gödning ++ Maskiner och arbete + Motiverat med ändrad kombination av insatsmedel och ändring i vad som produceras

27 Gödsling i Salixodling

28 Ökad bioenergiproduktion från energigrödor Ökad areal Ökad produktion per hektar

29 Resultat från gödslingsförsök Med gödsling första året i omdrevet var skördeökning 59 % i nya kloner Med ett nettoskördevärde på 300 kr per tts är det lönsamt att gödsla nyare kloner Med ett nettoskördevärde på 500 kr per tts är det lönsamt att gödsla äldre oförädlade kloner

30 Gödsling i nya salixkloner Kostnad N (Kr/kg N) Marginal värde av ökad salixskörd (Kr/ton ts)

31 Risk och riskreduktion

32 Exempel på riskreduktion i energiskogsodling Ökad kunskap Odlingsteknik Bidrag Kontraktsutformning Portföljtänkande

33 Olika energigrödors lönsamhet i framtiden

34 Grödor för idag eller framtiden? Olika kostnadssänkningspotential för olika grödor Dagens stora grödor har lägst kostnadssänkningspotential Finns kunskap och infrastruktur för dagens grödor som spannmål och raps Växtförädling, teknik och organisationsutveckling kan sänka framtida kostnader.

35 Bedömd kostnadssänkningspotential relativt spannmål Salix 32% Elefantgräs 18% Rörflen 15% Hampa 12% Halm 7% Helsädesspannmål 6%

36 Beskrivning av Salixodlare

37 Beskrivning av Salixodlare Strax över 3 ggr så stora gårdar som icke salixodlare Mindre andel unga eller gamla lantbrukare Mindre vanligt med djur jämfört med icke salixodlare Högre utbildning än genomsnittslantbrukare Planterar på huvudsakligen ägd mark

38 Orsaker till avveckling av salixodlingar under 1990 talet Problem med ogräs (15 st) Problem med torka (8 st) Problem med frost (4 st) Felaktigt klonval (4 st) Övriga anledningar (20 st) Bland övriga anledningar anges 6 st med direkt koppling till ekonomi.

39 Skördar Kornskörden var i genomsnitt 12 % lägre på de fält som planterats med Salix än genomsnittet på gården. Det är 60 % av lantbrukarna som planterat på sämre mark än sin genomsnittligga mark - 29 % på genomsnittlig mark - 11 % på bättre mark än sin genomsnittligga mark. De gödslade fälten har haft 38% högre skörd än de ogödslade De ogräsbekämpade 25 % högre skörd än de fält som ej ogräsbekämpats.

40 Slam och avloppsvatten i salixodling

41 Slam och avloppsbevattning Slam Omhändertagande av slam kan förbättra energigröderesultatet. Ersättningsnivåerna skiftar Vanlig lönsamhetsförbättring med slam ca 500 kr per hektar och år i salixodling

42 Kostnader per ton avvattnat slam för svenska reningsverk. Kostnaderna är exkl. spridning Metod Antal Genomsnittlig Kostnad, SEK Anläggningsjord Deponi inkl. skatt Förbränning Jordbruk Salix 9 221

43 Tjäna pengar på slam Stor skillnad mellan odlares ersättning för att ta emot slam och reningsverkens kostnader för att bli av med slam Genomsnittlig kostnad år 2004 för reningsverk när slam sprids i energiskog var 220 kr per ton inkl. transportkostnad exkl. spridningskostnad Ersättning till lantbrukare ca 800 till 1200 kr per ha och ca 25 ton per ha ca 40 kr per ton

44 Avloppsbevattning Affärsidé för lantbruksföretag eller annat företag Ta hand om näringsrikt vatten med negativt ekonomiskt värde Största värde inbesparade kostnader för reningsverk (ca 85-90%) Ökad skörd och inbesparat handelsgödsel (ca 10-15%) Enköping tillämpar detta i stor skala.

45 Photo WW

46 Kostnader i reningsverk för avskiljning av kväve och fosfor Kostnad Kväve Kostnad fosfor Reningsverk ( pe) 233 kr/kg N 730 kr/kg P Reningsverk ( pe) 97 kr/kg N 375 kr/kg P Reningsverk (> pe) kr/kg N kr/kg P Källa: NATURVÅRDSVERKET

47 Kostnader avloppsbevattning Investering för bevattning ca kr per hektar vid 10 hektars bevattning Driftskostnad ca öre per kubikmeter vatten

48 Goda förutsättningar för avloppsbevattning vid: Nyinvesteringsbehov för reningsverk Korta avstånd till reningsverk När det ej behöver byggas dammar Rätt företagare och rätt folk på reningsverk och i kommunen

49 Min egen Salixodling Utöver forskning/utredning har jag även lantbruk Åker, totalt 110 hektar Bra åkermark 85 ha Mindre bra åkermark 25 ha Skog 80 ha Salix 6 ha Salix på den sämre åkermarken Planterad 1994 Äldre lågavkastande kloner Ej gödslad Skördad 3 gånger Skördad senast januari 2009

50 Skörd januari 2009 Skörd 16,4 ton ts efter 4 år Pris per ton ts 673 kr (150 kr per MWh) Intäkt per ha kr / ha Skördekostnad kr / ha Transport 65 km kr / ha Lastning 813 kr / ha Netto per ha kr / ha

51 Misstag som jag gjort För små vändtegar Två olika kloner med olika skördenivåer Alltför vått i en del av det lilla fältet

52 TACK