Vilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar. Olika vägar till framgång

Transkript

1 Våtmarker i Skåne

2 Hur jobbar vi? Vilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar Olika vägar till framgång Framtidsutsikter

3 Hur jobbar vi? Anna x 2, Gösta, Lukas, Jean Miljöbalken Stöd från Landsbygdsprogrammet

4 Hur jobbar vi? - Arbetsflöde Kontakt Länsstyrelsen Rådgivning / vattenråd, intresseanmälan Fältbesök förhandsbesked Miljöbalksprövning Stödansökan och projektering Anläggning Slutbesiktning

5 Miljönytta - Bedömning Alternativ 1: Nyttan för näringsrening + nyttan för biologisk mångfald = Takbelopp för stöd Alternativ 2: Allmänna biologiska värden, goda förhållanden, uppenbar miljönytta kr/ha vattenyta

6 Miljönytta - Näringsrening Hög näringsbelastning Tillräckligt lång uppehållstid God hydraulisk effektivitet Grund till största delen (vegetationsrik) Ingen utfodring Inte utsättning av fisk, kräftor, änder etc.

7 Beräkna nyttan näringsrening R (retention i kg N per ha och år) = 10 LR LR = 0, ,5193LB* LB (log belastning i kg N per ha och år) Beräknas genom att multiplicera ytan åkermark i tillrinningsområdet med normalutlakning från åkermark i området ** + ev. schablon från övrig mark *Från Naturvårdverkets Rikare mångfald och mindre kväve Svensson, Weisner m fl 2004 **Från projektet Gröna fält och blåa hav Kyllmar et al 2003

8 Beräkna nyttan näringsrening 1. Hydraulisk effektivitet HE (0-1) Renat N i våtmarken per år (kg N) med hänsyn till HE = Vattenyta (ha) X R X HE 2. Nedströms retention NR (0-1) Renat N i våtmarken med hänsyn till HE & NR (kg N/år)= Renat N i våtmarken per år (kg N) med hänsyn till HE - (Renat N i våtmarken per år (kg N) med hänsyn till HE X NR)

9 Beräkna nyttan näringsrening Effektivitet Kostnad per renat kg N under 20 år beräknas genom att dela projektkostnaden med den beräknade kvävereningen i kg/år och sen dela det med 20 Betalningsvilja Vår betalningsvilja 50 kr/kg renat kväve Bygger på beräkningar av tidigare projekt

10 Beräkna nyttan näringsrening Sidodammar Om höga kvävehalter eller stor andel åker i tillrinningsområdet, skattas reningseffekten till 300 kg N per ha Siffran justeras utifrån förutsättningarna på varje plats.

11 Bedöma nytta för biologisk mångfald Grunda våtmarker Stor yta Flacka slänter Hävd Låga öar Flikig strandlinje Solbelyst läge Frånvaro av fisk/kräftor Varierad vattennivå Variation Brist på vatten i närområdet

12 För hotade arter -groddjur Inte fisk/kräftor Förekomst Spridningsmöjlighet Omgivningar Liten omsättning God vattenkvalitet Flacka slänter Beteshävd Inga vägar Långbensgroda, lökgroda, strandpadda, grönfläckig padda, klockgroda, lövgroda, större vattensalamander

13 För hotade arter - fåglar Stor yta (ca >3 ha) Grunt (vattenspegel?) Hävd Öppet Inga utsiktsposter Inslag av variation Flacka, låga öar

14 Hur sätta värde på biologisk mångfald? Svårt! Viktigt med uppföljning och utvärdering Större våtmarker riktvärde kr/ha vatten Grodvatten riktvärde 40 kr/m 2 vatten Allmän nytta för biologisk mångfald riktvärde kr/ha Hävd är viktigt vi betalar max 50 kr per meter för stängsel

15 Vilka problem stöter vi på? Utfodring Bevattning Släppa förbi minimiflödet Anpassning för fisk våtmarker i rinnande vatten Risk för fosforläckage

16 Utfodring Påtryckningar större markägare Policy: - utsättning - utfodring ingen utsättning i normalfallet ingen utfodring utfodring kan bli aktuellt i stora våtmarker som inte har näringsrening som huvudsyfte miljönyttan får inte riskeras

17 Bevattning Torra somrar Skadliga uttag Alternativ grundvattenborra Dammar med stora djup mindre nytta Med anpassningar går stödet att använda!

18 Släppa förbi lågflödet Viktiga vattenmängder under torrperiod Skapar naturlig flödesvariation positivt Motstående intresse markägaren vill behålla vattnet Hål i munken vanlig lösning fungerar det?