Kunskapsöversikt dagvattenrening Vilken teknik fungerar för att ta bort föroreningar från dagvatten?

Transkript

1

2 Kunskapsöversikt dagvattenrening Vilken teknik fungerar för att ta bort föroreningar från dagvatten? Godecke Blecken

3

4 SVU rapport: kunskapssammanställning Baserad på litteraturstudie, forskning på LTU och egen erfarenhet Litteraturstudie: huvudsakligen vetenskapliga artiklar Stormwater OR Urban Runoff AND NAMN PÅ TEKNIK AND Treatment OR Pollutant OR Removal

5 SVU rapport: kunskapssammanställning Baserad på litteraturstudie, forskning på LTU och egen erfarenhet Litteraturstudie: huvudsakligen vetenskapliga artiklar Stormwater OR Urban Runoff AND NAMN PÅ TEKNIK AND Cold OR Winter

6 SVU rapport: kunskapssammanställning Fokus på reningsanläggningar, t ex. dammar, våtmarker, filter mm. Även andra anläggningar inkluderas som påverkar dagvattenkvalitén (t ex. gröna tak) eller kan ha reningseffekt (t ex. infiltration, svackdiken: huvudsyfte kvantitet, men även rening kan uppnås)

7 Vilken anläggning ska man välja?

8 Dammar (sedimentation) Fördröjning och rening: TSS, partikelbundna föroreningar, inte lösta föroreningar, kväve Utformning viktigt för att erhålla en bra rening Underhåll (tömning) Egen anläggning eller förrening Skärmdammar/ bassänger och nderjordiska sedimentationsmagasin: liknande funktion

9

10

11 Utformning: jämn flödesfördelning

12 Borttagning av sediment Underhåll Förreningsdamm har fördelar eftersom grövre sediment renas Vad görs med sedimentet? Inspektion av anläggningens hydrauliska delar Rätt vattennivå? Igensättning av in-/utlopp?

13 Flytande våtmarker Kan implementeras i befintliga dammar för att förbättra reningsförmåga av t ex näringsämnen och metaller Ganska ny teknik; bara lite praktiska erfarenheter och långtidsdata Ännu bara få anläggningar i Sverige

14 Flytande våtmarker

15 Dagvattenvåtmarker Bättre rening än damm: även bio geo kemiska processer; t ex för rening av näringsämnen ofta längre uppehållstid jämfört med damm Habitatfunktion/rekreationsvärden mm.

16

17 Utformning Olika djup Mindre damm för för rening av sediment

18 Utformning Olika djup Mindre damm för för rening av sediment

19 Dagvattenbiofilter, växtbäddar, rain garden Huvudsyfte rening. Bräddning vid intensiva regn Filtermaterial ofta jord/sand blandningar: störst andel av reningen ska anpassas för syftet Växter: bidrar också till reningen minskar igensättningen estetik

20 Funktion av ett dagvattenbiofilter overflow

21 Biofilter i Tyresö Torr och regnväder, forbehandlingssteg

22 LTU (2010, 2016) Filtermaterial

23 Problem: igensättning Kontroll bräddbrunn Kontroll vegetation Underhåll

24 Andra filtertyper/material Många olika filtermaterial med bra adsorptionsförmåga (rening av lösta ämnen). Kan implementeras på olika sätt I dagvattensammanhang (brunnsfilter, efterpolering, mm.) Långtidsfunktion? Underhåll / intervall för filterbyte?

25 Svackdiken Huvudsyfte: avledning och fördröjning (v svackdike < v ledning ), beroende på utformning av utloppet även magasinering (För )rening pga. sedimentation

26

27 Bioswales Fler/högre växter bidrar till bättre rening.

28 Infiltrationsanläggningar/ vattengenomsläppliga ytbeläggningar Ingen fokus på rening, men viss rening möjlig genom upptagning av föroreningar Dock även grundvattenförorening möjlig Kräver regelbundet underhåll, annars igensättning.

29

30

31 Igensättning!

32 Gröna tak Effektiv fördröjning Vattenkvalitet: olika resultat beroende på studie: ibland utsläpp av föroreningar, ibland bra vattenkvalitet

33 Gödsling av gröna tak

34 Vilken teknik fungerar för att ta bort föroreningar från dagvatten? Kornstorlek Anläggningar > 5 mm Sandfång i brunnar Underjordiska 5 mm 125 µm sedimen Dammar terings Skärm Svackmagasin bassänger diken 125 µm 10 µm Våtmarker Infiltration Biofilter 10 µm 0,45 µm Rain Brunns Garden filter Membran Växtbäddar filter < 0,45 µm (lösta föroreningar) Lamellfilter Underhållsbehov hög medel medel låg låg medel medel mycket mycket hög hög

35