Utbildningsdag tillsyn dagvattenanläggningar. Noteringar från utbildningens presentationer. Praktisk erfarenhet av handläggarstödet i Halmstad

Transkript

1 Utbildningsdag tillsyn dagvattenanläggningar Vi är två studenter från Göteborgs universitet som läser påbyggnadsåret respektive masterprogrammet i miljö- och hälsoskydd. Just nu gör vi vår fem veckor långa praktik på miljöförvaltningen, Göteborgs stad. Där är vi på miljötillsynsavdelningen på miljöskyddsenheten respektive mark- och vattenskyddsenheten. Under vår praktik har vi egna uppgifter som rör just dagvatten och därför är vi mycket glada att vi fick vara med på utbildningsdagen om tillsyn på dagvattenanläggningar. Här har vi sammanfattat frågor som kom upp utöver det ordinarie föreläsningsmaterialet och korta intervjuer som vi gjorde under dagen med inspektörer som deltog från olika kommuner. Noteringar från utbildningens presentationer Praktisk erfarenhet av handläggarstödet i Halmstad Under presentationen kom frågan upp hur man spridit kostnaden för förarbete inför tillsynsbesöket. I Halmstad har man tagit timavgift, cirka 5 h per anläggning varav 1 h på förarbete. Man undrade även hur man gjort då efterfrågade uppgifter inför tillsynen inte kommit in. Detta var ett problem Halmstads inspektörer stött på och tipset var att i god tid börja samla in uppgifter. Man föreslog också att börja i liten skala, tänka igenom sitt syfte och att välja några fokuspunkter från checklistan i handläggarstödet. Halmstads erfarenhet var att lokalkännedom blev viktigt vid prioritering av anläggningar, särskilt i de fall då flera anläggningar fått samma prioriteringspoäng enligt handläggarstödet. Detta bekräftades också vid intervjuerna vi gjorde under dagen. Vidare upplevde man att många tillsynsbesök behövs göras för att få en tydlig bild av vilka framtida krav som är rimliga att ställa. För att verksamhetsutövaren ska förstå varför tillsynsmyndigheten begär in uppgifter kan man, förslagsvis, skicka ett informationsbrev i samband med begäran och att ett eventuellt tillsynsbesök kan bli aktuellt. Tankar uppkom om hur man skulle kunna jobba med nya anläggningar och involvera dagvattenhantering i detaljplan för att kunna ställa krav vid nybyggnationer. Detta diskuterades inte vidare då projektet har fokus befintliga anläggningar. Halmstad håller på att arbeta med en dagvattenpolicy och VA-plan vilket inspektörer från andra kommuner själva upplever varit användbart för att veta vad man kan ställa för krav. Hitta i VISS Under presentationen uppkom frågor om hur man får ut listor och data från VISS och det visade sig finnas flera möjligheter att hämta data och exportera till Excel. Dessutom finns en webb-support som hjälper till med detta. I Länsstyrelsens geodatakatalog finns också nedladdningsmöjligheter. Tänk på att datan är statisk och uppdateras alltså inte när du väl exporterat det och lagt in det i exempelvis ArcGIS. I september kommer nya statusar enligt tredje cykeln utifrån vattendirektivet. Man undrade om biflöden omfattas av MKN och om åtgärder för dagvatten visas i VISS. Biflöden hör till en vattenförekomst eller ett avrinningsområde och omfattas därmed av MKN.

2 I åtgärdsbiblioteket kan man hitta information och förslag på åtgärder för dagvattenhantering för vissa vattenförekomster. WRS AB Funderingar om PFAS kom upp när källor till föroreningar presenterades. Idag finns inte mycket data om detta men intresse och forskning ökar. Det samma gäller för mikroplaster. På frågan om vad marken, som reningssytem, tål och vilket underhåll som behövs blev svaret att uppluckring kan komma att behövas för att bibehålla fördröjning, och att det är ytbelastningen som kommer att vara den begränsande faktorn, inte föroreningen. Därmed är sanering oftast inte nödvändigt. Jonas berättade också om ett examensarbete som visade att det tar 100 år för gräsbetäkt mark under ett stuprör att närma sig värden för KM. Gröna tak behöver heller inget särskilt underhåll eller skötsel så när som på eventuell stödgödsling (detta beror förstås på mängden vegetation). För övrigt är bortförsel av snö på gröna tak inte lika svårt för de som skottar eftersom underlaget är jämnare. Dessutom slits inte själva taket lika mycket. Något att tänka på vid tillsyn är att fråga verksamhetsutövaren om syftet för vegetationen. Är svaret estetik kan det vara viktigt att påpeka för verksamhetsutövaren att gödsling är missgynnsamt och att huvudändamålet är rening och att driften ska anpassas efter det. Att bedöma dimensionering av en anläggning kan vara svårt, särskilt när det gäller gamla anläggningar. För att kunna göra en bedömning behöver man information från någon som har övergripande koll, ofta är detta VA-huvudmannen. När olika tekniker för dagvattenanläggningar presenterades undrade mindre kommuner hur vanligt det egentligen är med så kallade rain gardens. I Falkenberg finns ingen, i Varberg finns en men större kommuner som Göteborg ser en ökning av detta i nya detaljplaner. Vid skötsel av dammar kan en åtgärd vara att rensa dammen från sediment. En fråga var huruvida massorna går att återanvända. Den praktiska erfarenheten som Jonas hade var att det relativt ofta är möjligt, oftast för MKM men ibland även för KM. Rent praktiskt kan det dock vara omständigt att få massorna torra. Angående provtagning av sediment påpekade Jonas att ett sedimentprov i en brunn inte alltid är lika representativt som om provet tagits i en damm eftersom volymen i en brunn är för liten. Att provta ett dike skulle också kunna ge ett representativt värde. Frågan uppkom om varför verksamhetsutövare faktiskt beslutar att rensa sina dammar då det är en väldigt dyr åtgärd. Hur ofta görs det för att tillsynsmyndigheten har krävt det? Jonas erfarenhet var att många verksamhetsutövare gör det av fri vilja för att man är medveten om sin verksamhet. Det kan då gå till så att mängden sediment mäts, exempelvis genom att mäta mäktigheten för att därefter beräkna mängden sediment som sedimenterar per år. Utifrån det bedöms efter hur lång tid dammen behöver rensas. Det skulle eventuellt gå att läggas till som ett villkor för drift att sediment ska rensas exempelvis var 10:e år om tillsynsmyndigheten bedömer detta som nödvändigt. Juridik

3 Det framkom att det är viktigt att skilja på avloppsdagvatten och dagvatten så att man anger rätt lagstöd. För avloppsdagvatten gäller 9 kap. 7 miljöbalken och om det är dagvatten så gäller allmänna hänsynsreglerna, 2 kap. 3 miljöbalken. Det poängterades att skälighetsavvägningen är mycket viktigt och att proportionalitetsprincipen gäller. Man ska inte vidta mer ingripande åtgärder än vad som är nödvändigt. Ännu finns inte mycket praxis från tillsyn av dagvattenanläggningar. Klargörande motivering till beslut är en viktig del. Beslut och inspektionsrapport ska dokumenteras. Inspektionsrapport ska inte innehålla krav eftersom detta får rättsverkan. Om det visar sig att vad som står i en anmälan inte följs ska ett nytt beslut tas där man informerar om detta. Flera hade tankar om svårigheten att hitta den relevanta verksamhetsutövaren. Här gäller det att begära in uppgifter för att reda ut vem som bär ansvar. Finns det flera möjliga verksamhetsutövare behöver man titta på omständigheterna och ta ett beslut därefter. Är flera verksamheter kopplade till en anläggning där exempelvis VA-huvudmannen äger dammen, så är VA-huvudmannen verksamhetsutövare. Huruvida huvudmannen i sin tur har rätt att ställa krav på de anslutna verksamheterna är en annan fråga som tillsynsmyndigheten inte rekommenderas att lägga sig i. Man kan enbart ställa krav på verksamhetsutövaren. Detta är komplicerat och juristen fick flera frågor om olika scenarier som berörde ämnet. Ann rekommenderade inspektörerna att återkomma med sina specifika frågor på projektets gemensamma diskussionssida. Inloggningen till diskussionsforumet hittas på den här sidan: x Detta är en liten sammanfattning av vad vi noterade under dagens presentationer. Vi föreslår att tankar, frågor och diskussion fortsätter på diskussionsforumet. Intervjuer Vi intervjuade olika kommuner om deras arbete med och syn på tillsyn av dagvattenanläggningar. Totalt intervjuade vi sex stycken kommuner av olika storlek. Vi valde tre frågor utifrån dagens ämne och handläggarstödet. Vi ställde följdfrågor efter hand när det behövdes. Observera att svaren på frågorna inte är exakta citat. 1. Hur prioriterar ni vilka dagvattenanläggningar som ska få tillsyn? Kommun 1 Vid val av tillsynsobjekt vill vi prioritera miljönyttan. Hittills har vi utfört tillsyn vart femte år på våra anmälda dagvattenanläggningar. Vi tänker satsa på att hinna fler anläggningar snarare än fördjupa oss på några få i kampanjen. Vi har sparat tillsynen för våra objekt från förra året för att kunna ta med dem i tillsynskampanjen. Kommun 2 Vi har inte gjort tillsyn på dagvattenanläggningar förut. Nu har vi fått lite tid avsatt för detta projekt. Vi vill gärna testa prioriteringspoängen från handläggarstödet men kommer också

4 rikta in oss på dagvattenanläggningen på ett av våra industriområden som varit utsatt för klagomål under åren. Kommun 3 Vi har inte börjat med tillsynen på dagvattenanläggningar i vår kommun och vi har inget register över anläggningarna. Vi har fyra större som vi vet om som vi kommer gå till först. Kommun 4 Vi har ingen tillsyn på dagvattenanläggningar i dagsläget. Kommun 5 Vi har inte gjort tillsyn på dagvattenanläggningar ännu och vad jag vet har vi aldrig gjort det heller. Vi har väldigt få anläggningar vilket gör att vi har svårt att prioritera tid till att utveckla tillsynen själva, därför valde vi att gå med i detta projekt. Vad vi vet så har vi bara oljeavskiljare och dammar. Kommun 6 Vi har ett kontrollprogram mot vår kommunala huvudman där de har valt ut referensanläggningar som vi har gjort tillsyn på hittills. Vi kommer att vara med i kampanjen och använda handläggarstödet för att prioritera anläggningar. 2. Vilka punkter/områden tittar ni på vid tillsynen? Kommun 1 Vi har inte själva gjort tillsyn förut men vår kommun har det. Vi tänker oss att vi vill titta på recipient, funktion (till exempel dimensionering) och egenkontroll och ansvar. Kommun 2 Vi har inte gjort tillsyn förut förutom vid klagomål men vi tänker oss att vi vill titta på till exempel recipient. Vi vill också anpassa utifrån vad vi vet innan om anläggningarna, till exempel har vi en damm som vi vet är feldimensionerad och en annan på ett industriområde som är felbyggd. Kommun 3 Vi vill fokusera på skötsel, provtagning, och dimensionering. Kommun 4 Vi har inte diskuterat vad vi ska titta på vid tillsyn ännu. Kommun 5 Vi har ännu inte bestämt vad vi ska prioritera men vi vill göra en riskbedömning både inför och vid tillsynsbesöket. Riskbedömningen vill vi basera på recipient, verksamhetsutövarens kunskap och var utsläppen kommer ifrån. Vi ser projektet som ett avstamp där vi kommer få fram var rening finns och ej. Kommun 6

5 Vi utgår från det föreläggande med försiktighetsmått som skrevs vid anmälan av anläggningen och ser om det följs. Vi tittar på mätningar och riktvärden, egenkontroll och skötsel. 3. Vilken del av tillsynen upplever ni som svårast (inför besöket, besöket eller efter besöket)? Kommun 1 Arbetet före tillsynsbesöket. Vi vet inte riktigt vad vi har för anläggningar. Kommun 2 Arbetet efter tillsynsbesöket och bedömningen efteråt. Prioriteringen inför tillsynen har vi redan gjort själva men inte utifrån handläggarstödet. Kommun 3 Arbetet efter tillsynsbesöket och bedömningen efteråt. Juridiken känns svår. Kommun 4 Förarbetet, hur man ska hitta anläggningarna, men även efterarbetet med bedömningen som ska göras och vem man ska rikta sina krav mot. Kommun 5 Både arbetet innan och efter tillsynsbesöket. Till exempel svårigheten med att få in information, ska vi förelägga eller ej om information inte kommer in? Vem ska vi rikta beslutet mot? Vem är verksamhetsutövaren? Hur formulerar vi kraven? Vad ska vi använda för gränsvärden? Kommun 6 Det interna utvecklingsarbetet på kontoret, att arbeta fram en strategi. Dagvatten överbelastar de lokala avloppsreningsverken och borde ses som en resurs för grundvattenbildning istället. Arbetet behöver gå snabbare. Slutligen Vår reflektion efter presentationer, intervjuer och noteringar är att denna utbildning var mycket välbehövlig och att handläggarstödet blir till stor nytta ute i kommunerna. Att projektet var begränsat till befintliga anläggningar upplevde vi som mycket rimligt då en stor och viktig del i tillsynsarbetet kommer vara att identifiera och prioritera. Vi ser fram emot uppföljning, erfarenheter från tillsynsarbete och eventuella vidare projekt (kanske med inriktning på nya anläggningar). Stort lycka till med tillsynskampanjen, Ni som ska delta i den! Vänligen Irma Fridolfsson och Kajsa Sandberg

6