Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom?
|
|
- Åke Sundström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom? Holger Johnsson, Kristina Mårtensson, Kristian Persson, Martin Larsson, Anders Lindsjö, Karin Blombäck, SLU
2 Belastning från Sveriges jordbruksmark 2006 på omgivande hav Kväve (ton) Fosfor (ton) brutto Antropogen Bakgrund netto brutto Antropogen Bakgrund netto Brandt mfl., Näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet 2006 Sveriges underlag till HELCOMs femte Pollution Load Compilation. NV rapport 5815.
3 Beräkningssystem vatten (TBV) SMED Vidareutveckling av TRK systemet Belastningen av näringsämnen på omgivande hav (brutto, netto, antropogent) Källfördelning & geografisk fördelning Normaliserade värden (avrinning etc) Använd för Helcom (PLC5) rapporteringar och miljömålsuppföljningar.
4 Bruttobelastningen avrinning * markareal * typhalt(läckagekoefficient) = Markareal: Arealen för olika grödor, trädor och betesmark. Läckagekoefficient: Utlakningen från rotzonen och förlust via ytavrinningen för olika grödor, trädor och betesmark.
5 Läckagekoefficienterna NLeCCS (Nutrient leaching Coefficient Calculation System) Metod vidareutvecklad sedan mitten av 90-talet. Baserad på modellerna SOILNDB och ICECREAMDB Normalläckage av kväve och fosfor Användning: Belastningsberäkningar (TBV etc), uppföljningar av åtgärdsprogram, scenarioberäkningar
6 Matris av läckagekoefficienter (typhalter): 22 regioner 10 jordar (texturklasser) 12 grödklasser 3 markfosforklasser (endast P) 3 lutningsklasser (endast P)
7 NLeCCS Beräkningssystem för normaliserat N & P läckage Odling (statistik) Klimat Jordartsfördelning Växtodlingsgenerator Tidsserier (växtföljder) SOILNDB ICECREAMDB Tidsserier läckage Medelvärdes beräkning Utlakningskoefficienter (Typhalter)
8 Kväveläckage från jordbruksmark 2005 (Brandt mfl, 2008, NV rapport 5815)
9 Fosforläckage från jordbruksmark 2005
10 Bakgrundsbelastning från åkermark (brutto)? Åtgärdbart med odling Bakgrund med odling (jordbruk) Antropogent (åtgärdbart om odling upphör) Icke-antropogent
11 Naturlig bakgrund Nitrogen and phosporous losses that would occur from unpaved areas if they were unaffected by human activities (except anthropogenic atmospheric deposition) and if they were in the state of natural pristine land. (Helcom manualen inför PLC5)
12 Icke-antropogent: Hur definiera? 1) Före människan och hennes uppodling av marken? Dvs odling har ej förekommit. 2) Efter människans odling av marken? Dvs sluta odla => naturligt system.
13 Icke antropogent? Åtgärdbart med odling Antropogent (åtgärdbart om odling upphör) Bakgrund med odling (Jordbruk) Före / efter? Icke-antropogent
14 Icke-antropogent efter uppodling : Hur beräkna/skatta? NLeCCS + ändrad markanvändning
15 N Extensiv vall (perenn gräsvegetation) Ej gödsling, ej skörd, ej bearbetning Växer hela växtsäsongen Potentiellt N upptag > aktuellt under större delen av växtsäsongen I övrigt samma förutsättningar (markegenskaper, klimat, dränering, deposition etc)
16 P Extensiv vall (perenn gräsvegetation) Ej gödsling, ej skörd, ej bearbetning Växer hela växtsäsongen Fosforklass låg I övrigt samma förutsättningar (övriga markegenskaper, klimat, dränering, deposition etc)
17 Läckage av kväve (kg N/ha) extensiv vall åkermark b a a 7b 3 1b 1a 2a 2b 5 0 1a 1b 2a 2b 3 4 5a 5b 6 7a 7b SE Koncentrationer Extensiv vall: mg N/l, Sverige 1.4 mg N/l Koncentrationer Åkermark: mg N/l, Sverige 6.3 mg N/l
18 Läckage av fosfor (kg P/ha) 1, ,2 extensiv vall åkermark ,8 14 0,6 13 0,4 11 5b ,2 10 5a a 1b 2a 2b 3 4 5a 5b 6 7a 7b SE 1b 1a 7a 7b 3 2a 2b Koncentrationer Extensiv vall: mg P/l, Sverige 0.08 mg P/l Koncentrationer Åkermark: mg P/l, Sverige 0.17 mg P/l
19 Odlingsbakgrund? Åtgärdbart med odling Vilken odling? Bakgrund med odling (jordbruk) Antropogent (åtgärdbart om odling upphör) Icke-antropogent
20 Kväveläckage (kg N/ha) odlingsbakgrund: Vall åkermark 2011 vall extensiv vall b 10 5a a 7b 3 1b 1a 2a 2b a 1b 2a 2b 3 4 5a 5b 6 7a 7b SE Koncentrationer Extensiv vall: mg N/l, Sverige 1.4 mg N/l Koncentrationer Åkermark: mg N/l, Sverige 6.5 mg N/l
21 Kväveläckage (kg N/ha) odlingsbakgrund: Vall + spannmål i växtföljd åkermark vall + korn m insådd vall extensiv vall b 10 5a a 7b 3 1b 1a 2a 2b a 1b 2a 2b 3 4 5a 5b 6 7a 7b SE Koncentrationer Extensiv vall: mg N/l, Sverige 1.4 mg N/l Koncentrationer Åkermark: mg N/l, Sverige 6.5 mg N/l
22 Kväveläckage (kg N/ha) odlingsbakgrund: Vall (permanent) + spannmål åkermark ext vall + korn extensiv vall b 10 5a a 7b 3 1b 1a 2a 2b a 1b 2a 2b 3 4 5a 5b 6 7a 7b SE Koncentrationer Extensiv vall: mg N/l, Sverige 1.4 mg N/l Koncentrationer Åkermark: mg N/l, Sverige 6.5 mg N/l
23 Kväveläckage (kg N/ha) odlingsbakgrund: Vall(permanent) + spannmål BMP åkermark ext vall + korn m fånggröda extensiv vall b 10 5a a 7b 3 1b 1a 2a 2b a 1b 2a 2b 3 4 5a 5b 6 7a 7b SE Koncentrationer Extensiv vall: mg N/l, Sverige 1.4 mg N/l Koncentrationer Åkermark: mg N/l, Sverige 6.5 mg N/l
24
25
26
27
28 Indatabehov: bruttobelastning jordbruksmark Markanvändning (gröda) Jordart, lutnings- och fosforklass Avrinning Läckagekoefficienter
29 Indata - Jordbruksstatistik Grödor (grödfördelning) Grödarealer: Stöddatabasen IAKS (Jordbruksverket) sammanställt av SCB för PO18. Trädestyp: Gödselmedelsundersökningen (SCB). Gödsling (typ, mängd, tidpunkt, stallgödslad areal) Gödselmedelsundersökningen (SCB) sammanställt för PO18 av SCB Skördar (normskörd) Normskördar (SCB) sammanställda för PO18 av SCB. Tidpunkter (jordbearbetning, sådd, skörd) Jordbearbetning: Gödselmedelsundersökningen (SCB) Sådd & skörd: äldre specialundersökningar (SCB) Fånggröda Stödsökt fånggröda och vårbearbetning: Stöddatabas för minskat kväveläckage (Jordbruksverket) sammanställt av Jordbruksverket för PO18. Total vårbearbetning: gödselmedelsundersökningen (SCB). Skyddszon Stödsökt skyddszon: Stöddatabas för skyddszon (Jordbruksverket) sammanställt av Jordbruksverket för PO18.
30 Bruttobelastningen av kväve från diffusa källor i Sverige Figur Bruttobelastning av kväve år 1995(Ejhed och Olshammar 2008), 2000 (Brandt m.fl. 2008a), 2006 (Brandt m.fl. 2008b) och 2009 utan hygge denna studie (ton/år). SMED beräkningssystem vatten (PLC5 metodik) Ejhed et al Beräkning av kväve- och fosforbelastningen på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning SMED rapport.
31 Kväve (ton) Bruttobelastning av kväve från jordbruksmark Bakgrund Antropogen : Omräkning 1995 med PLC5 metodik (Ejhed & Olshammar, 2008, SMED rapport 21) 2000: Omräkning 2000 med PLC5 metodik (Brandt mfl, 2008, SMED rapport 22) 2005: PLC5 beräkning (Brandt mfl, 2008, NV rapport 5815) 2009: Beräkning för miljömålsuppföljning med PLC5 metodik (Ejhed mfl, 2011, SMED rapport)
32 Areal jordbruksmark (kha) Jordbruksmark (TBV)
33 kg N/ha Beräknad kväveutlakning - Sverige Viktat medelvärde för beräknad areal TRK: 1995, 1999 (Johnsson & Mårtensson, 2002, NV rapport 5248) "Förändring ": 1995, 2003 (Johnsson & Mårtensson, 2006, tekn rapport 104) PLC5 och miljömålsuppföljning 2005; 1995, 2005 (Johnsson mfl, 2008, NV rapport 5823) "Omräkning 1999 med PLC5 metodik": 1999 (Johnsson mfl, 2009, tekn rapport 132) 2007 beräkning: 2007 (Mårtensson, Johnsson, Blombäck, 2010, rapport till JV) Miljömålsuppföljning 2009: 2009 (Blombäck mfl, 2011, SMED rapport)
34 Orsaker till förändring av medelutlakningen av kväve 1995 till 2005 (ca 2 kg N/ha) Grödmix Fånggröda Stallgödslingstidpunkt Grönträda Restpost (N-effektivitet mm) Källa: beräkningar av läckaget från jordbruksmark till PLC5 och miljömålsuppföljning (NV rapport 5823)
35 Bruttobelastningen av kväve från jordbruksmark 1995: ton 2009: ton Differens = ton (ca - 10%) Varav: : ton : ton
36 Bruttobelastningen av kväve från jordbruksmark Orsaker till minskning minskad areal jordbruksmark minskad medelutlakning från jordbruksmark Perioden : minskad medelutlakning Perioden : minskad areal
37 kg N/ha Före 1995? Beräknad utlakning av kväve från Södra Sverige TRK: 1995, 1999 (Johnsson & Mårtensson, 2002, NV rapport 5248) "Förändring ": 1995, 2003 (Johnsson & Mårtensson, 2006, tekn rapport 104) PLC5 och miljömålsuppföljning 2005; 1995, 2005 (Johnsson mfl, 2008, NV rapport 5823) "Omräkning 1999 med PLC5 metodik": 1999 (Johnsson mfl, 2009, tekn rapport 132) 2007 beräkning: 2007 (Mårtensson, Johnsson, Blombäck, 2010, rapport till JV) Miljömålsuppföljning 2009: 2009 (Blombäck mfl, 2011, SMED rapport) N från land till hav (Johnsson & Hoffmann, 1997)
38 kg N/ha Före 1995? Beräknad utlakning av kväve från Södra Sverige TRK: 1995, 1999 (Johnsson & Mårtensson, 2002, NV rapport 5248) "Förändring ": 1995, 2003 (Johnsson & Mårtensson, 2006, tekn rapport 104) PLC5 och miljömålsuppföljning 2005; 1995, 2005 (Johnsson mfl, 2008, NV rapport 5823) "Omräkning 1999 med PLC5 metodik": 1999 (Johnsson mfl, 2009, tekn rapport 132) 2007 beräkning: 2007 (Mårtensson, Johnsson, Blombäck, 2010, rapport till JV) Miljömålsuppföljning 2009: 2009 (Blombäck mfl, 2011, SMED rapport) N från land till hav (Johnsson & Hoffmann, 1997) Historical perspective (Hoffmann et al., 2000)
39 kton N Före 1995? Beräknad utlakning av kväve från Södra Sverige TRK: 1995, 1999 (Johnsson & Mårtensson, 2002, NV rapport 5248) "Förändring ": 1995, 2003 (Johnsson & Mårtensson, 2006, tekn rapport 104) PLC5 och miljömålsuppföljning 2005; 1995, 2005 (Johnsson mfl, 2008, NV rapport 5823) "Omräkning 1999 med PLC5 metodik": 1999 (Johnsson mfl, 2009, tekn rapport 132) 2007 beräkning: 2007 (Mårtensson, Johnsson, Blombäck, 2010, rapport till JV) Miljömålsuppföljning 2009: 2009 (Blombäck mfl, 2011, SMED rapport) N från land till hav (Johnsson & Hoffmann, 1997) Historical perspective (Hoffmann et al., 2000)
40 Före 1995?
41 Fosfor?
42 Bruttobelastningen av fosfor från diffusa källor i Sverige Figur Bruttobelastning av fosfor från diffusa källor och jordbruksmark år 1995, 2000, 2006 och 200 (ton/år)9. SMED beräkningssystem vatten (PLC5 metodik) Ejhed et al Beräkning av kväve- och fosforbelastningen på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning SMED rapport.
43 2000 Bruttobelastning av fosfor från jordbruksmark (ton) Bakgrund Antropogen : Omräkning 1995 med PLC5 metodik (Ejhed & Olshammar, 2008, SMED rapport 21) 2000: Omräkning 2000 med PLC5 metodik (Brandt mfl, 2008, SMED rapport 22) 2005: PLC5 beräkning (Brandt mfl, 2008, NV rapport 5815) 2009: Beräkning för miljömålsuppföljning med PLC5 metodik (Ejhed mfl, 2011, SMED rapport)
44 kg P/ha Rotzonsutlakning av fosfor - Sverige Medelvärde för beräknad areal 0,6 0,55 0,5 0,45 0, PLC5 och miljömålsuppföljning 2005; 1995, 2005 (Johnsson mfl, 2008, NV rapport 5823) "Omräkning 1999 med PLC5 metodik": 1999 (Johnsson mfl, 2009, tekn rapport 132) Miljömålsuppföljning 2009: 2009 (Blombäck mfl, 2011, SMED rapport)
45 Orsaker till förändring av medelläckaget av fosfor 1995 till 2005 (ca 0.03 kg P/ha) Grödmix Gödsling: givor och arealer Skyddszon Stallgödslingstidpunkt Källa: beräkningar av läckaget från jordbruksmark till PLC5 och miljömålsuppföljning (NV rapport 5823)
46 Bruttobelastningen av fosfor från jordbruksmark 1995: 1680 ton 2009: 1560 ton Differens = -120 ton (ca - 7%) Varav: : - 90 ton : - 30 ton
47 Bruttobelastningen av fosfor från jordbruksmark Orsaker till minskning minskad areal jordbruksmark minskat medelläckage från jordbruksmark
48
49
Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik
SMED Rapport Nr 22 2008 Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik Maja Brandt, SMHI Mikael Olshammar, IVL Lars Rapp, SLU På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering:
Läs merLäckage av näringsämnen från svensk åkermark för år 2009 beräknat med PLC5-metodik
SMED Rapport Nr 57 2011 Läckage av näringsämnen från svensk åkermark för år 2009 beräknat med PLC5-metodik Beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för 2009 Karin Blombäck Holger Johnsson Anders
Läs merOmräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 1995 med PLC5 metodik
SMED Rapport Nr 21 2008 Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 1995 med PLC5 metodik Underlag Sveriges miljömålsuppföljning Heléne Ejhed IVL Mikael Olshammar, IVL På uppdrag
Läs merNorra Östersjöns vattendistrikt
Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndighetens regeringsuppdrag - Finn de områden som göder havet mest - Restaurering av övergödda havsvikar och kustnära sjöar (Ru 51b) Externa regeringsuppdrag - Svenska
Läs merBeräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning
SMED Rapport Nr 56 2011 Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning Helene Ejhed, IVL Mikael Olshammar, IVL Gunnar Brånvall, SCB
Läs merLäckage av näringsämnen från svensk åkermark
Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Läckage av näringsämnen från svensk
Läs merNäringsbelastning på Östersjön och Västerhavet
Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Näringsbelastning på Östersjön och
Läs merFörslag till vidareutveckling av bedömningsgrunder för fosfor i vattendrag
Förslag till vidareutveckling av bedömningsgrunder för fosfor i vattendrag - Reviderad bakgrundshalt för jordbruksmark Av: Faruk Djodjic och Mats Wallin Institutionen för vatten och miljö, SLU Rapport
Läs merMagnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket
Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket - Vilken betydelse har EU:s jordbrukspolitik och styrmedel haft för kväve- och fosforbelastningen från jordbruket Åtgärdsarbetet
Läs merKväveläckage från jordbruket
Kväveläckage från jordbruket Behövs fortsatt rådgivning? Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö Hågaån i Uppsala, september 2012 (K. Kyllmar) Kväveläckage från jordbruket 1 Varför minska kväveläckaget?
Läs merSMED Rapport Nr
SMED Rapport Nr 114 2013 Anpassning av HYPEmodellen för läckagekoefficienter och typhalter för att möjliggöra användandet av läckagekoefficienter och typhalter från jordbruk, hyggen, skog, myr, fjäll och
Läs merLäckage av näringsämnen från svensk åkermark
SMED Rapport Nr 189 2016 Läckage av näringsämnen från svensk åkermark Beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för 2013 Holger Johnsson, SLU Kristina Mårtensson, SLU Anders Lindsjö, SLU Kristian
Läs merBeräkning av kväve- och fosforbelastning på havet år 2011 för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning
SMED Rapport Nr 154 2014 Beräkning av kväve- och fosforbelastning på havet år 2011 för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning Helene Ejhed; IVL, Caroline Orback, Holger Johnsson, Karin Blombäck,
Läs merVarför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?
Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage
Läs merJordartsinformation nödvändigt för modellering av kväve och fosfor
Jordartsinformation nödvändigt för modellering av kväve och fosfor Exempel med FyrisNP-modellen i Stigfjordens och Kungsbackafjordens avrinningsområden Rapport från projekt Hav möter Land Klima vatten
Läs merNäringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2006. Sveriges underlag till HELCOMs femte Pollution Load Compilation
Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2006 Sveriges underlag till HELCOMs femte Pollution Load Compilation RAPPORT 5815 MAJ 2008 Näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet 2006 Underlag
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merAtmosfärsdeposition och retentionsberäkningar i SMED-HYPE
SMED Rapport Nr 137 2013 Atmosfärsdeposition och retentionsberäkningar i SMED-HYPE Johanna Tengdelius Brunell, SMHI Joel Dahné, SMHI Charlotta Pers, SMHI Avtal: 4-2013-7 På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten
Läs merVad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark
Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark Var är vi Vad vill vi Vad kan vi (inte) Vad gör vi (i alla fall) Martin Larsson Vattenmyndigheten Norra Österjöns Vattendistrikt / Länsstyrelsen
Läs merPlatsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj
2017-01-17 Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj Johan Malgeryd Rådgivningsenheten söder, Linköping Utmaningen fosfor 0,4 15-20 2 000 kg/ha 90/10/1 eller 80/20/2 % 260 (290)
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merMiljömålsuppföljning Ingen övergödning 1995 och 2005
SMED Rapport Nr 7 2007 Miljömålsuppföljning Ingen övergödning 1995 och 2005 Slutrapport Helene Ejhed, IVL Maja Brandt, SMHI Faruk Djodjic, SLU Mikael Olshammar, IVL Annika Ryegård, IVL Holger Johnsson,
Läs merMetoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon
Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon Helena Aronsson, Institutionen för mark och miljö Vatten i balans, Linköping 18 jan 2018 Olika typer av åtgärder
Läs merDagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg 2011-11-18 Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt
Läs merVäxtnäringsläckage i olika odlingssystem
Växtnäringsläckage i olika odlingssystem Helena Aronsson SLU Introbild Verksamheter vid Avdelningen för vattenvårdslära Normalutlakning av kväve från Sveriges åkermarker beräknade med simuleringsverktyget
Läs merModell som används i Sverige FyrisNP
Modell som används i Sverige FyrisNP Elin Widén Nilsson, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Workshop modeller för Hav møter Land, Oslo 16 april 2013 Elin Widén Nilsson Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Läs merUppföljning av åtgärder
Uppföljning av åtgärder Trendanalys jordbruksåar Greppa Fosforns pilotområden Katarina Kyllmar, Jens Fölster och Lovisa Stjernman Forsberg Jordbruksverket Linköping 28 april 216 Greppa Näringens rådgivarkurs
Läs merMinsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund
Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Florsjön Östersjön Fördelning P Jordbruk Skogsbruk Övrigt Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Fosfor till
Läs merÖversyn av läckagekoefficienter för N-läckage från lerjordar
SMED Nr 103 2012 Översyn av läckagekoefficienter för N-läckage från lerjordar Karin Blombäck Kristina Mårtensson Holger Johnsson SLU Avtal: 308 1111 På uppdrag av Havs och vattenmyndigheten Publicering:
Läs merÅtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag
Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärdsbehov (beting) Kostnadseffektivitet Strategi målsättning: hur gå tillväga? Kristin Bertilius Borgholms kommun Malin
Läs merNärsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder
Närsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder Lars Sonesten, SLU Den svenska närsaltsbelastningen på havet har totalt sett inte minskat de senaste 35 4 åren, vilket framförallt beror på att vattenavrinningen
Läs merÖversyn av beräkningen av bakgrundsförlust av fosfor
SMED Rapport Nr 138 2013 Översyn av beräkningen av bakgrundsförlust av fosfor Faruk Djodjic, SLU Elin Widén-Nilsson, SLU Avtal: 4-2013-13 På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten Publicering: www.smed.se
Läs merUtsläpp av fosfor från enskilda avlopp
SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska
Läs merVårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag
Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag Jakob Walve och Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Från vilka mänskliga verksamheter kommer näringen i Svealandskustens
Läs merNäringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2014
Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2014 Sveriges underlag till Helcoms sjätte Pollution Load Compilation Havs- och vattenmyndighetens rapport 2016:12 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2016-05-20
Läs merKväveläckage från svensk åkermark Beräkningar av normalutlakning för 1995 och Holger Johnsson Kristina Mårtensson, SLU.
Kväveläckage från svensk åkermark Beräkningar av normalutlakning för 1995 och 1999 Holger Johnsson Kristina Mårtensson, SLU Rapport 5248 x Kväveläckage från svensk åkermark Beräkningar av normalutlakning
Läs merBeräkning av näringsbelastning på Torne älv för PLC5
SMED Rapport Nr 18 2007 Beräkning av näringsbelastning på Torne älv för PLC5 Slutrapport Helene Ejhed, IVL Milla Malander,IVL Mikael Olshammar, IVL Maria Roslund, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering:
Läs merINFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.
Läs mertill Vänern och Västerhavet
till Vänern och Västerhavet Transporter, retention och åtgärdsscenarier inom Göta älvs avrinningsområde Kväve och fosfor till Vänern och Västerhavet Transporter, retention och åtgärdsscenarier inom Göta
Läs mertrend er miljö Övergödning Jordbrukets läckage av näringsämnen har minskat. Fånggröda bra kvävefälla. Kiselalger avslöjar övergödda vattendrag.
miljö trend er EN TIDNING FRÅN SLU nr 4 2007 Tema: Övergödning Jordbrukets läckage av näringsämnen har minskat. Fånggröda bra kvävefälla. Kiselalger avslöjar övergödda vattendrag. innehåll Övergödning
Läs merStallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008
Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband
Läs merGrundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker
15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav
Läs merAnpassning av TRK-systemet från nationell till regional nivå samt scenarioberäkningar för kväve - Tester för Motala Ström
Nr 94, 2004 Hydrologi Anpassning av TRK-systemet från nationell till regional nivå samt scenarioberäkningar för kväve - Tester för Motala Ström Maja Brandt och Gun Grahn, SMHI Erik Årnfelt och Niclas Bäckman,
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete
Läs merMiljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov
Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov Stina Olofsson, projektledare för Greppa Näringen, Jordbruksverkets växtnäringsenhet Vattendagarna, Bollnäs 2009-12-08 Miljöstöd i lantbruket nya krav och
Läs merÅtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag. Åtgärdsbehov (beting)
Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärdsbehov (beting) Kostnadseffektivitet Strategi målsättning: hur gå tillväga? Kristin Bertilius Borgholms kommun Malin
Läs merVad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?
Övergödning Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem? Enligt vattendirektivet: * Den biologi som påverkas av övergödning visar på God eller Hög status Fisk Alger Bottendjur
Läs merInnehåll. Del 1 sidan 1-43 FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 11 INLEDNING 15
Innehåll Del 1 sidan 1-43 FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 11 INLEDNING 15 BERÄKNINGSMETODIK 17 Termer och begrepp 17 Belastning, retention och källfördelning 17 Bruttobelastning 17 Retention
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras?
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs
Läs merHantering av kopplingen mellan markanvändning, läckagekoefficienter och avrinning för PLC6
SMED Rapport Nr 136 2013 Hantering av kopplingen mellan markanvändning, läckagekoefficienter och avrinning för PLC6 Marcus Liljeberg, IVL Svenska Miljöinstitutet AB Heléne Ejhed, IVL Svenska Miljöinstitutet
Läs merMilsbosjöarna. Milsboåns arvinningsområde
Milsbosjöarna ett pilotprojekt inför arbetet med åtgärdsprogram inom EU:s Ramdirektiv för vatten Malin Spännar Länsstyrelsen Dalarna Milsboåns arvinningsområde Milsboåns avrinningsområde 1 Vårflod i Milsbo
Läs mer2009:4. Områden och källor som göder havet mest inom Norra Östersjöns vattendistrikt. Redovisning av regeringsuppdrag.
Miljöenheten Vattenmyndigheten Norra Östersjöns Vattendistrikt Områden och källor som göder havet mest inom Norra Östersjöns vattendistrikt Redovisning av regeringsuppdrag 2009:4 Titel: Områden och källor
Läs merGreppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt
Läs merUtveckling av indata för belastningsberäkningar med avseende på kvalitet och skala inklusive delning av produktionsområde 6
SMED Rapport Nr 11 2013 Utveckling av indata för belastningsberäkningar med avseende på kvalitet och skala inklusive delning av produktionsområde Ida Westerberg, IVL Kristina Mårtensson, SLU Frank Schmieder,
Läs merUtvärdering av införande av normgödsling samt effekten av uppdaterade näringshalter i stallgödsel
SMED Rapport Nr 3 217 Utvärdering av införande av normgödsling samt effekten av uppdaterade näringshalter i stallgödsel Omräkning av resultat från Gödselmedelsundersökningen 27-213 och av läckageberäkningar
Läs merNationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket
Goda råd för bättre vattenkvalitet Stina Olofsson, Jordbruksverket och Greppa Näringen Trädgårdsodling och vattenkvalitet, Hässleholm 2009-10-01 Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket Lagstiftning
Läs merTabell 10. Nettobelastning (efter retention) av diffusa källor av kväve (ton/år). Avrundat till närmaste hundratal ton. Period
Tabell 8. Brutto- och nettobelastning (efter retention) samt direkta utsläpp till havet av kväve (ton/år). Avrundat till närmaste hundratal ton. Period 1985 1999. Havsbassäng Bruttobelastning Nettobelastning
Läs merNationell forskning om kolinlagring i mark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet
Nationell forskning om kolinlagring i mark Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet C% i marken 2,4 2,5 2,6 2,7 Kol % i marken 30% 40% 50% Andel vall Rel. ökning vallareal C% i marken 2015 2 3 4 Kol
Läs merMetoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel
Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel Helena Aronsson Jian Liu Institutionen för mark och miljö SLU Erik Ekre Växjö 5 december 2012 Lilla Böslid
Läs merKolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
Kolinlagring i jordbruksmark Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk och klimatet Nästan hälften av jordens bevuxna landareal består av åker- och betesmark Jordbruk och avskogning
Läs mer17 Ersättning för minskat kväveläckage
ERSÄTTNING FÖR MINSKAT KVÄVELÄCKAGE KAPITEL 17 17 Ersättning för minskat kväveläckage En uppföljning av stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 baserad på uppgifter fram till och med den 18 juni 2018
Läs merVERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning
VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning 2016 Syfte och mål Syftet för denna del av kursen: Du behärskar gödslingsplans- och utlakningsberäkningarna i VERA oavsett gröda. Mål med kursen är att
Läs merJordbruksmarken som kolkälla eller kolsänka vad är potentialen för ökad kolinlagring? Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet
Jordbruksmarken som kolkälla eller kolsänka vad är potentialen för ökad kolinlagring? Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet C% i marken 2,4 2,5 2,6 2,7 Kol % i marken 30% 40% 50% Andel vall Rel.
Läs merMiljöersättning för minskat kväveläckage en uppföljning inom landsbygdsprogrammet
Miljöersättning för minskat kväveläckage en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 fram till och med den 18 juni 2018 Uppföljningen har gjorts
Läs merTRK Transport Retention Källfördelning
TRK Transport Retention Källfördelning Belastning på havet Maja Brandt Helène Ejhed Rapport 5247 w TRK Transport Retention Källfördelning Belastning på havet Maja Brandt Helène Ejhed Beställningsadress:
Läs merKväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Läs merIntroduktionskurs i Greppa Näringen
Miljötillstånd i hav, och grundvatten och Vad visar mätresultat från miljöövervakningen. Introduktionskurs i Greppa Näringen Markus Hoffmann, LRF Källfördelning N och P till omgivande hav Kväve Fosfor
Läs merVäxtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter
Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter 2017-2019 Deltagare & möten Jordbruksverket - ansvariga Kemikalieinspektionen Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Livsmedelsverket Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merSveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar
Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar Martin H Larsson Miljödepartementet 1 Disposition Havsmiljödirektivet Helcom (åtaganden, utvecklingen i miljön och i relation till
Läs merJordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund
Jordbruk och växtnäringsöverskott Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund EU-direktiv styr en hel del 1. Nitratdirektivet (övergödning) 2. Vattendirektivet ( övergödning) 3. Havsmiljödirektivet
Läs merMinistermötet i Köpenhamn
HELCOM, BSAP och BSAP vad innebär vårt senaste åtagande på Ministermötet i Köpenhamn Ministermötet i Köpenhamn Anders Alm, KSLA Seminarium Stockholm 12 februari 2014 Baltic Sea Action Plan (BSAP) Utsläppsmålen
Läs merTål vattnet jordbruket? Helena Aronsson och Barbro Ulén Institutionen för Mark & Miljö
Tål vattnet jordbruket? Helena Aronsson och Barbro Ulén Institutionen för Mark & Miljö Tål vattnet oss Tål vattnet oss konsumenter? 60 50 40 30 20 10 Att bruka marken för matproduktion innebär att läckaget
Läs merKalibrering och validering av jordbruksläckagekoefficienter och beräkning av retention i små sjölösa områden
SMED Rapport Nr 43 2010 Kalibrering och validering av jordbruksläckagekoefficienter och beräkning av retention i små sjölösa områden Faruk Djodjic Caroline Orback Mats Wallin Karin Blombäck Holger Johnsson
Läs merRådgivningsföretagets logga. Lantbrukarens namn Adress Telefonnr. Uppföljning 1B
Rådgivningsföretagets logga SAMnr Lantbrukarens namn Adress Telefonnr Besöksdatum Uppföljning 1B Sammanfattning Gården är på 140 ha med ren växtodling. Grödorna som odlas är potatis, råg, maltkorn, höstvete,
Läs merKlassificering av påverkan av näringsämnen på rapporterings- och havsområden
Rapportserie SMED och SMED&SLU Nr 13 2005 Klassificering av påverkan av näringsämnen på rapporterings- och havsområden Underlag inför Ramdirektivsrapporteringen 2005 Slutrapport januari 2005 Maja Brandt,
Läs merPolicy Brief Nummer 2015:6
Policy Brief Nummer 2015:6 Skatt på handelsgödsel ett billigt sätt att minska övergödningen? För att minska jordbrukets näringsutsläpp överväger Sverige att återinföra en kväveskatt på handelsgödsel. Denna
Läs merRegional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser
Läs merProjektnamn "Åtgärder för minskat växtnäringsläckage inom Oxundaåns avrinningsområde"
Bilaga 1. Slutrapport LOVA projekt 2015-2016 Projektnamn "Åtgärder för minskat växtnäringsläckage inom Oxundaåns avrinningsområde" Sökande: Oxundaåns Vattensamverkan, ett mellankommunalt samarbete. Ansvarig:
Läs mer2.2 Miljöproblem Övergödning
Underlagsdokument till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. Arbetsmaterial, Länsstyrelsen i Kalmar län (2012-06-26) Ljungbyån 2.2 Miljöproblem Övergödning Övergödning orsakas av för stora mängder av
Läs merMiljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten. Markus Hoffmann Stockholm
Miljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten Markus Hoffmann Stockholm 2018-11-07 Algblomning Landsort Syrefria bottnar- mätprogram SMHI Våra hav ur två perspektiv Källa: Larsson, Wikner,
Läs merAftermath vårflod, översvämning, erosion och fosforförluster. en fotoessä
Aftermath vårflod, översvämning, erosion och fosforförluster en fotoessä Faruk Djodjic, april 2013 I veckan (v. 17 2013) drabbades Uppland av kraftigt vårflod med påföljande översvämningar. Självklart
Läs merSynergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk
Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk Cecilia Akselsson 1, Jörgen Olofsson 1 och Per Erik Karlsson 2 tillsammans med många andra CLEO-medarbetare 1 Naturgeografi och Ekosystemvetenskap,
Läs merträdgårdsgrödor Gunnar Torstensson Enheten för Biogeofysik och vattenvård
Kväveläckage från frilandsodling av trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Institutionen för Mark och miljö, SLU Enheten för Biogeofysik och vattenvård Utlakning av kväve från fältmässig frilandsodling av
Läs merIngen övergödning. Gotländska delmål 94. Avgränsningar mot andra miljömål 94. Regionalt miljötillstånd 94. Hur når vi målen? 95
INGEN ÖVERGÖDNING Ingen övergödning Gotländska delmål 94 Avgränsningar mot andra miljömål 94 Regionalt miljötillstånd 94 Hur når vi målen? 95 Konsekvenser om inga åtgärder vidtas 96 93 Ingen övergödning
Läs merRådgivning för lantbruk och miljö
Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,
Läs merTidskrift/serie Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift
Bibliografiska uppgifter för Fosforförluster från åkermark Tidskrift/serie Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 26 Författare Adress Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
Läs merEffektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.
Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens
Läs merVarför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar
Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?
Läs merVattnets hantering och kvalitet i framtiden. Markus Hoffmann, LRF
Vattnets hantering och kvalitet i framtiden Markus Hoffmann, LRF Vad ska man tro om vattnets kvalitet i framtiden? ( i odlingslandskapet) Den minst riskfyllda att säga är att det kommer fortsätta ungefär
Läs merKväve-fosfortrender från observationsfälten
Kväve-fosfortrender från observationsfälten 1988-2009 Fält 1D Barbro Ulén, Claudia von Brömssen, Göran Johansson, Gunnar Torstensson och Lovisa Stjerman Forsberg Observationsfälten är dränerade Dräneringsvattnet
Läs merData om svenska fiskodlingar
SMED Rapport Nr 110 2012 Data om svenska fiskodlingar Utveckling av metodik inför rapportering till HELCOM Johanna Mietala, SCB Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska
Läs merGårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017
Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017 11 E Gårdsexempel Växtodlingsgård Nötkött Mjölk Gris Höns Inte rena vallgårdar 15A istället
Läs merSäkerställd insamling av data för beräkning av diffusa utsläpp och retention
Rapportserie SMED och SMED&SLU Nr 8 2004 Säkerställd insamling av data för beräkning av diffusa utsläpp och retention Slutrapport oktober 2003 Lars Rapp SLU Miljödata Uppsala På uppdrag av Naturvårdsverket
Läs merKan vi lita på belastningssiffrorna för Östersjön?
Kan vi lita på belastningssiffrorna iff för Östersjön? Håkan Staaf Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency KSLA 2011-05-18 Ungefärlig tillförsel av N
Läs merÅtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen
Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen Framtagen inom Projekt Värna Alsen www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2010:36 Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen. Framtagen inom Projekt Värna Alsen.
Läs merGREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, Alnarp E-post:
GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: stina.olofsson@sjv.se Sammanfattning Jordbrukets diffusa bidrag till fosforbelastningen har ökar under senare år, relativt
Läs merMull och kol och liv i marken. FramtidsOdling
Mull och kol och liv i marken FramtidsOdling Grödan: 10 ton ts 4500 kg C ovan jord Rötter o rotzon 1500 kg C (mkt grödberoende Matjord 1,5%C 45 ton C Alv, inte onormalt med 20 ton C Mullhalt = kolhalt
Läs merVattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet
Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet SVEAförsökens växtodlingskonferens Brunnby 2010.01.12 Bertil Albertsson Jordbruksverket, Skara Vad händer på vattenområdet? EU:s vattendirektiv Östersjöplanen
Läs merFyrisSKZ en nationell webbaserad databas fo r skyddszoners effekt och kostnad teknisk beskrivning. prelimina r version
FyrisSKZ en nationell webbaserad databas fo r skyddszoners effekt och kostnad teknisk beskrivning. prelimina r version 2013 09 13 Peter Larsson Kristian Persson Holger Johnsson Hampus Markensten Dennis
Läs merUnderlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och
Läs mer