Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket

Transkript

1 Greppa Fosforn -ett pilotprojekt Janne Linder Jordbruksverket 1

2 2 Så här kan det se ut i en snäll bäck i odlingslandskapet vid måttligt flöde

3 För att plötsligt förvandlas till en dånande fors. Det här en bild från vinterns första vårflod i början på december. 3

4 Lera från åkrarna färgar vattnet grått och även utan en analys kan man dra slutsatsen att nu fylls våra sötvatten och slutligen Östersjön på med mera fosfor. Vi vet att det kommer en hel del fosfor från åkermarken men vi vet inte riktigt vilka åtgärder vi ska sätta in. Hittills har åtgärdsplaner mest handlat om att anlägga skyddszoner, begränsa djurtätheten och satsa mera pengar på forskning. Och visst behöver vi mera forskning, mycket mera. Men kan vi luta oss tillbaka under tiden och avvakta med mera åtgärder? Eller ska vi prova i några områden där vi försöker hitta alla tänkbara åtgärder, prova dessa och mäta resultatet? Det var i alla fall slutsatsen i Aktionsplanen för havsmiljön som har togs fram av Naturvårdsverket och 15 andra myndigheter. 4

5 Syftet med projektet är- Att utveckla ett arbetssätt för att på effektivaste sätt minska fosforförlusterna från jordbruket inom ett avrinningsområde. Att praktiskt prova om de åtgärder vi känner till idag kan påverka fosforförlusterna från åkermarken. Aktionsplanen är underskriven av 13 generaldirektörer. 5

6 Arbete i tre steg- Samverka Identifiera riskområden- var och hur fosforn förloras Åtgärder- hitta lämpliga åtgärder och försöka få till dessa i praktiken Uppföljning- av effekt i avrinnande vatten och utvärdering av arbetsmetoderna 6

7 De regionala typområdena var utmärkta platser att använda som pilotområden. Där har det under mer än 10 års genomförts mätningar av fosforförluster. Berörda länsstyrelser har välvilligt låtit pilotprojektet arbeta inom typområdena. Den första insatsen var att bygga ut för flödesproportionell provtagning för att få en mer exakt mätning. 7

8 Detta är området vid Fiholm i Västmanland där det kommit upp ett nytt litet hus vid Åbäckegraven. Mätningarna ska visa om vi kan hitta åtgärder som minskar förlusterna av fosfor. De andra två områden är Gullbrannabäcken i Halland och Hedstadbäcken i Östergötland. 8

9 Den första aktiviteten i områdena var möten för att engagera de lantbrukarna som brukar marken inom avrinningsområdena. Arbetet är helt beroende av lantbrukarnas välvilja. De är de som bäst känner till områdena och det är bara lantbrukarna som kan genomföra åtgärder i praktiken. 9

10 För att identifiera riskområden tittar vi på - Jordart och fosforinnehåll i marken Närhet till vatten, lutning, ytavrinning-ibland så här tydligt men ofta mer diffust- Man kan då behöva titta efter vatten som står på ytan, dålig genom-släpplighet och andra 10 problem med dräneringen.

11 För att identifiera riskområden tittar vi på - Hur och när stallgödsel sprids Hur och när marken bearbetas 11

12 Vi har resonerat om olika metoder och hittills har det rent konkret mest handlat om odlingsinventeringar på gårdarna och provtagning av vatten inom olika delar av avrinningsområdet för att på det sättet försöka hitta områden där det förloras mer eller mindre fosfor. Under 2008 ska vi genomföra mera systematiska kartläggningar av vattenflödena, ta ut jordprover för att få fram mer information om jordarnas egenskaper och i något fall anlita en amatörpilot för att komma upp och flygfotografera spåren av vinterns vattenflöden. Vi har insett att vi inte kommer att kunna göra någon heltäckande kartläggning och åtgärdsplan. Därför kommer vi också redan nu att försöka hitta de mest rimliga åtgärderna och resonera med lantbrukarna om vad som kan vara genomförbart. Inom pilotområdet i Östergötland kommer det parallellt att genomföras ett forskningsprojekt av Barbro Ulén, Faruk Djodjic och Katarina Kyllmar från SLU. Det kommer att tillföra mycket värdefull information till pilotprojektet. 12

13 Inledningsvis har vi valt att inte använda någon datamodell för att identifiera riskområden. Vi jobbar istället mera manuellt med att värdera den information som vi samlar in. Det kan vara så att gummistövlar är mer användbara än datamodeller när det gäller att förstå hur fosfor förloras från åkermarken. I ett senare skede kan däremot det arbetssätt som man väljer att jobba vidare med systematiseras i ett verktyg som kan tillhandahållas som ett dataprogram. Den information som samlas in inom pilotområdena kan också användas för att testa de beslutstödssystem som redan finns framtagna. Vi har bl.a. tittat på verktyget Fosforindex som har tagits fram av SLU. 13

14 Åtgärder Markvård Jordbearbetning Marktäckning Begränsa fosfor i marken Gödslingsteknik Fånga upp fosfor De åtgärder man kan tänka sig är egentligen de gamla vanliga. Det uppstår ju inte nya åtgärder bara för att man startar ett pilotprojekt. Skillnaden är att det inom pilotområdet är möjligt att jobba än mera för att anpassa åtgärderna efter situationen och med alla medel se till att det blir genomförda. Naturligtvis kan man inte tvinga lantbrukare som frivilligt har valt att engagera sig i arbetet inom pilotområdena att vidta åtgärder. Men man kan föra en diskussion om kostnader och tekniska lösningar och är det något som kan förväntas ge bra resultat så får vi helt enkelt gå in och ersätta lantbrukare som är villiga att genomföra åtgärden om det skulle behövas. 14

15 Dialogen med lantbrukarna är avgörande och utan en samverkan i förtroende är det inte möjligt att komma vidare. Lantbrukarna måste känna att de kan dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter utan att det slår tillbaka i orimliga krav och pålagor. Samhället och lantbruksnäringen har samma intresse av att hitta effektiva och rationella åtgärder och att de genomförs där det gör mest nytta. Ambitionen med pilotprojektet är att väva ihop det senaste inom forskningen med lantbrukarnas kunskaper och hitta vägar för att komma igång med effektiva och genomförbara 15 åtgärder.